Trevlig tråd. Jag har också börjat från 0 och inte ärvt något. Målet är sluta arbeta 2031. Kan bara spara hälften av det du sparar pga lägre lön och vardagslyx, men har försprång på startkapitalet då jag har det dubbla där. Kör inte fire utan min egen väg. Hoppas på en trevlig resa
Citat:
Bitcoin har gått upp närmare 40% sen du citerade mitt inläg... just saying
Har du möjlighet att hålla dina btc 4 år så är det svårt att gå på minus.
Personligen har jag köpt btc varje vecka istället för en gång i månaden nu ett par år och då är det lättare att jämna ut topparna och dipparna. Kommer själv börja bli mer seriös med aktier inom ett år så följer din tråd nu med spänning.
Citat:
Spännande! Gjort en liknande resa själv. Har äntligen nått nivån med känslan att jag kan köpa precis vad jag vill utan att tänka på om jag har råd eller inte (inom rimliga gränser, dvs sånt jag faktiskt vill ha) och där större delen av alla våra fasta utgifter täcks av passiva inkomster. Den känslan har jag inte haft tidigare, den är rätt skön. Sakerna jag unnar mig är oftast ganska billiga dock (med vissa rejäla undantag)
Mitt bästa tips är att hitta en partner med liknande prioriteringar i livet, då går sparandet dubbelt så snabbt. Eller mer än dubbelt så snabbt faktiskt om man bor ihop för då kan man dela på många kostnader som man annars får ta själv. Vi hade under många år gemensamma fasta kostnader på långt under 10.000, vi fortsatte helt enkelt leva som studenter även efter att vi börjat jobba. Idag är de dock mycket högre men sparandet är fortfarande ganska högt.
Mitt bästa tips är att hitta en partner med liknande prioriteringar i livet, då går sparandet dubbelt så snabbt. Eller mer än dubbelt så snabbt faktiskt om man bor ihop för då kan man dela på många kostnader som man annars får ta själv. Vi hade under många år gemensamma fasta kostnader på långt under 10.000, vi fortsatte helt enkelt leva som studenter även efter att vi börjat jobba. Idag är de dock mycket högre men sparandet är fortfarande ganska högt.
Grattis till att ha nått milstolpen att större delen av de fasta utgifterna täcks av passiva inkomster. Jag känner redan nu en stor skillnad i känsla av upp- och nedgångar i portföljen i jämförelse med i starten så kan bara tänka mig hur det känns när man börjar närma sig miljonbelopp. Var dock en kul upplevelse att se hur man psykiskt hanterade nedgången till följd av corona (satt still i båten) - var nog bra att få den upplevelsen ändå så pass tidigt i min investerarkarriär.
Håller med dig i hur du tänker, men känner inte att få lägre utgifter är något som kommer vara utslagsgivande vad gäller att skaffa partner. Så taggad på att spara är inte ens jag
Prioriterar hellre att hitta en nivå som jag klarar av på egen hand och som tillåter mig att spara på dessa nivåer oavsett om någon annan är med och bidrar ekonomiskt.
Citat:
Jag är 5-6år in i min resa och har alltid haft detta ekonomiforum som skithuslektyr, och har då med åren lärt känna de andra användarna som har liknande livsstil. Här inne är det många svar, och dessutom ifrån användare som jag för de flesta inte känner igen sen tidigare.
Det får mig att undra om det är många tysta fire användare? Eller om det är väldigt vanligt att man börjar en fire resa men tröttnar ganska snabbt så att det alltid finns många nybörjare i förhållande till dom som kommit lite längre?
Om man har fire som mål, och då att kunna gå i pension kanske 20-30år innan man kan ta ut tjänstepensionen så känns det kontraproduktivt att låsa massa pengar där.
Det får mig att undra om det är många tysta fire användare? Eller om det är väldigt vanligt att man börjar en fire resa men tröttnar ganska snabbt så att det alltid finns många nybörjare i förhållande till dom som kommit lite längre?
Om man har fire som mål, och då att kunna gå i pension kanske 20-30år innan man kan ta ut tjänstepensionen så känns det kontraproduktivt att låsa massa pengar där.
Blev överraskad över hur många positiva svar jag fått, är kul att se att det finns så många andra likasinnade. Även om det som du säger verkar vara en hel del "tysta" användare. Jag har på ett eller annat sätt investerat i ca 5 år och det är inte förrän senaste året jag börjat intressera mig för FIRE. Min spontana gissning skulle vara att vi ändå är rätt få som satsar på vad jag upplever är ett rätt extremt sparande. Det krävs en del för att göra dessa uppoffringar såklart.
Ang. tjänstepensionen löneväxlar jag faktiskt ett litet belopp. Det beror främst på två saker: att jag kan upprätthålla en så pass hög sparnivå ändå och att jag har en "fri" (eller vad det nu kallas) tjänstepensionslösning där jag kan placera i egenvalda fonder. Hade jag haft en sämre tjp-lösning hade jag nog inte valt att löneväxla. Ser därmed tjp-portföljen som ett tillskott till FIRE-portföljen i framtiden.
Citat:
Nämnde i ett tidigare svar att jag hade påbörjat en aktieportfölj som jag valde att sälja av när jag köpte min lägenhet. Anledningen var främst för att jag kände mig mycket mer stressad av att äga aktier än fonder. Kollade kurser flera gånger om dagen. För mitt välbefinnande har jag därför valt att fokusera på fonder, men det är ingenting som hindrar att jag eventuellt väljer att ta in någon enstaka aktie i framtiden. Har alltid gillat fonder mer dock, så troligtvis inte i närtid.
Citat:
Har aldrig och kommer troligtvis aldrig försöka timea marknaden. Låter grejerna sitta (om jag fortfarande tror på fonden) och fyller på varje månad.
Citat:
5 miljoner kronor, räkna med i genomsnitt kunna ta ut 4% i avkastning för att inte riskera kapitalet.
Det ger 200 000 om året i avkastning före skatt. När du går i pension kommer du inte att kunna spara mer pengar. Är målet att leva som en sjukpensionär resten av livet på 16k/månad?
Det ger 200 000 om året i avkastning före skatt. När du går i pension kommer du inte att kunna spara mer pengar. Är målet att leva som en sjukpensionär resten av livet på 16k/månad?
Med tanke på att jag idag oftast lever på mellan 9-11k/mån undrar jag vad du skulle klassa mig som? Hemlös?
Som jag skrivit i ursprungsinlägget vet jag inte vad jag ska göra när jag när (om) jag når 5M. Ett alternativ är fortsätta jobba deltid och låta portföljen växa utan egna insättningar. Säg att man lyckas få ett par miljoner värdeutveckling av det, då pratar vi helt andra möjligheter att kunna leva på högre nivåer. Väljer jag att sluta jobba helt tror jag inte 5M är en dålig grund oavsett, finns flera här på forumet som visar att det går att leva på mindre.
Citat:
Faktiskt bara kul om det går bra för dig. Jag har inget emot andras investeringsfilosofier men jag skulle inte känna mig bekväm med det och kör på mitt upplägg.
Citat:
Fört och främst lycka till .
En sak jag aldrig riktigt förstått med fire är hur planerar ni för börsfall, eller utgår du helt och hållet från att det inte kommer att hända?
De senaste decenniet har vi ju i princip bara sett uppgångar, visst ett par dippar men inget som varit längre än ett par månader. Vad gör du ifall vi får en situation likt efter IT-kraschen, där börsen halveras och det tar 6-7 år för börsen att återhämta sig till samma nivåer? Eller rent av en situation som Japan hade i början på 90-talet där Nikkei fortfarande inte återhämtat sig så här 30 år senare. Är det något du funderar på och har en plan för eller räknar du med att det inte kommer hända? Det är ju en sak att rida ut en längre börsnedgång ifall man har en lång sparhorisont, men ifall du ska leva på pengarna så blir ju situationen lite annorlunda ifall dina tillgångar plötsligt halveras.
Det här är ingen kritik eller så, jag är bara genuint nyfiken på hur du tänker.
En sak jag aldrig riktigt förstått med fire är hur planerar ni för börsfall, eller utgår du helt och hållet från att det inte kommer att hända?
De senaste decenniet har vi ju i princip bara sett uppgångar, visst ett par dippar men inget som varit längre än ett par månader. Vad gör du ifall vi får en situation likt efter IT-kraschen, där börsen halveras och det tar 6-7 år för börsen att återhämta sig till samma nivåer? Eller rent av en situation som Japan hade i början på 90-talet där Nikkei fortfarande inte återhämtat sig så här 30 år senare. Är det något du funderar på och har en plan för eller räknar du med att det inte kommer hända? Det är ju en sak att rida ut en längre börsnedgång ifall man har en lång sparhorisont, men ifall du ska leva på pengarna så blir ju situationen lite annorlunda ifall dina tillgångar plötsligt halveras.
Det här är ingen kritik eller så, jag är bara genuint nyfiken på hur du tänker.
Tack ska du ha! Har sett att ni har diskuterat detta en del i tråden tidigare och tänkte bara flika in att för min egen del handlar det om att inte vara låst vid att jag exempelvis absolut måste ha ut 4 % från portföljen per år. Om vi hamnar i ett riktigt dåligt läge på börsen framöver så kommer det självklart innebära att jag måste jobba längre för att må mitt mål. Det handlar om att vara flexibel. Har vi ett otroligt börsår halvvägs i min resa kommer ju det i sig förkorta tiden, men det är inget jag räknar med eller tror på. För att tråden ska ha någon relevans måste jag utgå från något när jag sätter mitt mål och då landade det på genomsnittlig avkastning på 8 % per år. Hur det blir får framtiden utvisa, som alltid
Citat:
Det är absolut något jag har funderat på och som jag i dagsläget tycker låter lockande. Att kunna välja att spendera mer av tiden i andra länder där man dessutom kan leva billigare.
Citat:
Du har rätt i sak. Ska kika på att utveckla detta framöver.
Citat:
Balansen mellan work/life/kids är svår. Är lite längre än er andra här i tråden med svennelivet med barn och hus. Alltid sparat men har senaste åren ökat på detta. Både jag o partnern tjänar bra så kan investera ca 15-20k i månaden på fonder PLUS barnsparande OCH leva lite friare. Detta kommer med åren om man knatar några steg på karriärstegen.
Ville väl bara "varna" lite kring balansen mellan livet och sparandet: barn och svenneliv kostar. Men det är det värt. Småbarnsåren är lite jobbiga men när båda väl jobbar igen kan man vara lycklig OCH spara...risken med för hårda mål när man är 30+ och börjar jobba/karriär är att man kanske missar tåget med det somr värt nåt (för mig, och de flesta); barn och familj.
Ville väl bara "varna" lite kring balansen mellan livet och sparandet: barn och svenneliv kostar. Men det är det värt. Småbarnsåren är lite jobbiga men när båda väl jobbar igen kan man vara lycklig OCH spara...risken med för hårda mål när man är 30+ och börjar jobba/karriär är att man kanske missar tåget med det somr värt nåt (för mig, och de flesta); barn och familj.
Bra poäng och varning. Eftersom jag sätter rätt extrema sparmål kan det vara bra att påminna sig själv och andra om att inte försaka allt annat, även om det såklart är en del uppoffringar att spara på den här nivån.
Citat:
Mitt mål hoppas jag nå om ca 11 år. Hade nog haft väldigt svårt att motivera mig om vi pratade om 20 år. Min plan är att försöka spara mer aggressivt första åren för att få utrymme att kunna spendera mer även under de resterande åren av sparfasen.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera