Märks att folk bara läser trådstarten. Det är statens fastighetsverk som förvaltar alla dessa fastigheter och lägenheter som kungafamiljen bor i, inklusive slotten. Avskaffat kungahus hade inte medfört att kostnaderna för denna förvaltning hade försvunnit såvida vi inte slutar förvalta vårt kulturarv, vilket några av kommunistsvinen i tråden dock verkar förespråka.
Så här stod det i en gammal DI-artikel som tyvärr inte finns kvar längre:
Citat:
"Nyligen avslöjade hovets informationschef Elisabeth Tarras-Wahlberg att kungahuset för första gången för samtal med varumärkesexperter för att få en uppfattning om vad kungahuset betyder för Sverige.
DI Weekend har förekommit hovets beräkningar och gett varumärkeskonsulterna på Audumbla Pilots uppdraget att göra Sveriges första oberoende uppskattning av värdet på kungahusets varumärke.
"Frågan är ju onekligen intressant. När vi började titta närmare på det förvånades vi något över vad vi kom fram till", säger Mats Fogelberg, VD för varumärkeskonsultbolaget Audumbla Pilots.
Den traditionella inställningen har varit att kungafamiljens betydelse för landet inte går att mäta i enbart ekonomiska termer.
Till skillnad från de flesta andra myndigheter och institutioner har kungahuset heller inga konkreta mål kring vad det egentligen ska uppnå. Enligt 1974 års regeringsform är kungens uppgift som statschef att vara "rikets främste representant" och "samlande representant och symbol för landet."
Hur kungen gör det och på vilket sätt är till stor del upp till kungaparet att själva bestämma - deras uppdrag definieras enbart i allmänna termer.
En skeptiker skulle kunna hävda att det finns en risk med det. Utan ett klart definierat uppdrag eller någon direkt morot eller bonus för kungaparet i att maximera värdet av sina marknadsföringsinsatser kanske inte skattetillskottet utnyttjas effektivt.
En snabb överblick över kungaparets engagemang i fjol och i år visar att sportevenemang och inhemsk representation dominerar. En möjlig slutsats är att kungaparet väljer det som de själva tycker är intressant och inte nödvändigtvis det som är bäst för Sverige.
Utan en ordentlig utvärdering av kungafamiljens insatser blir det svårt att rent konkret argumentera mot att en folkvald president med ett tydligt uppdrag skulle kunna förfoga bättre över kungafamiljens skattebidrag.
Med regeringsformens definition av kungahusets uppgift som marknadsförare av Sverige som utgångspunkt har Audumbla utgått från tillgänglig statistik över Sveriges export och uppskattat hur mycket kungafamiljens insatser kan tänkas påverka.
"Genom statsbesök, kontakt med olika utländska företag och liknande borde kungahusets insatser i alla fall ha inverkan på en halv promille av exporten för företag med över 200 anställda", säger Mats Fogelberg.
Det skulle betyda att kungahusets pr-insatser bidrog med att öka Sveriges export med nästan 300 miljoner kronor förra året.
Kostnaderna för pr-insatserna i form av skattebidrag till hovstaten uppgick år 2002 till 45 miljoner kronor, eller cirka 4 kronor och 50 öre per svensk och år.
"De är alltså kostnader som är direkt knutna till kungahusets marknadsföringsuppdrag. Då räknar vi bort fasta kostnader för slotten och hovets fastigheter i Kungliga Djurgårdsförvaltningen", säger Mats Fogelberg.
Audumblas uppskattar alltså att kungahuset bidrog med ett positivt nettovärde på en kvarts miljard 2002.
Även om man räknar med kostnaderna för slott och fastigheter skulle nettovärdet fortfarande hamna på ett plus, på runt 200 miljoner kronor.
"Då har vi inte räknat med de positiva ekonomiska effekterna som kungahuset bör ha på turismen och försäljning inom Sveriges gränser", säger Mats Fogelberg.
Det betyder alltså att kungahuset rent ekonomiskt faktiskt är en bra affär för Sverige?
"Även om man får ta siffrorna för vad de är - grova uppskattningar - visar de att det är fullt realistiskt att skattepengarna som går till kungafamiljen är en bra investering för Sverige", säger Mats Fogelberg.
Audumblas uppskattning av värdet på kungahusets varumärke med enbart exportpåverkan som underlag hamnar på närmare 5 miljarder kronor (se uträkningen här intill).
Mest värdefull i dagens svenska kungafamilj anser Audumbla att drottning Silvia är. Klär man hennes värde i siffror blir det ungefär 1,8 miljarder eller 36 procent av hela kungahusets varumärke.
Kung Carl XVI Gustaf hamnar på 1,7 miljarder (34 procent).
"Det är inte så konstigt. Drottningen har haft större genomslag både i Sverige och internationellt. Hon har visat en bra förmåga att öppna dörrar och visat ett socialt engagemang för framför allt barn. Det är viktigt för hennes popularitet runt om i världen", säger Mats Fogelberg.
"Kungen borde ha en tydligare egen agenda. Kanske till exempel sikta in sig på näringslivet. Men det är inte bara hans eget fel att han inte har det. Han borde ställa högre krav på riksdag och regering att ge honom tydligare riktlinjer kring vad de vill att han ska göra, vad han ska leverera."
Kronprinsessan Victoria anses ännu inte ha ett lika stort varumärkesvärde som sina föräldrar än, 0,9 miljarder (18 procent). Men det växer i takt med att hon får fler officiella uppdrag.
"Kronprinsessan är ju framtiden. Hittills har hon visat sig gå i sin mors fotspår, vilket är positivt", säger Mats Fogelberg.
Prins Carl Philip och prinsessan Madeleine som varumärken uppskattas ligga på 250 miljoner (5 procent) respektive 350 miljoner kronor (7 procent).
"Prinsen och prinsessan är än så länge bifigurer. De handlar för dem mest om att bidra till sina föräldrars och kronprinsessans varumärke och absolut inte skada kungahusets varumärke i stort", säger Mats Fogelberg.
Hittills tycker varumärkeskonsulterna på Audumbla att kungabarnen lyckats rätt bra med det, eller i alla fall undvikit att göra några större tabbar.
"Det finns ju till exempel en risk i att kungabarnen går för mycket upp i bratkulturen. Då riskerar de att stöta sig med folk och uppfattas som en rik överklass snarare än kungligheter", säger Mats Fogelberg.
Många har säkert mycket att invända mot att se på kungahuset så här, som ett företag. Att vi har rätt att ställa krav på dem likt aktieägare på en företagsledning.
"Ja, men är deras uppdrag enligt regeringsformen att bygga varumärket Sverige och vi skattebetalare ger dem en mängd pengar att disponera för det ändamålet måste det finnas skäl att utvärdera det de levererar", säger Mats Fogelberg.
Om du skulle ge dig på en bedömning av hur varumärket har stått sig över tiden?
"Då skulle jag däremot säga att det trots allt minskat något. Konkurrensen om uppmärksamheten blir allt tuffare från sportstjärnor som Carolina Klüft och musiker som medlemmarna i Cardigans. Dessa personer får allt större betydelse för varumärket Sverige. Även företag som Ikea blir allt viktigare ambassadörer för landet. Det är därför som jag tror att det är så viktigt att kungahusets roll definieras tydligare i det moderna Sverige."
Er analys visar ju trots allt att kungahuset redan bidrar med ett stort positivt värde.
"Ja, men kungahusets medlemmar maximerar knappast sin potential eller varumärkets värde. Det räcker inte längre att bara vara kung, drottning, prins eller prinsessa."
Självklart en uppskattning men tjänar som en bra fingerpekare för åt vilket håll det barkar ekonomiskt.
Att man hyser republikanska åsikter kan jag förstå, även om jag inte håller med dem. Men att säga att kungahuset är parasiter som inte jobbar är helt enkelt inte sant. De har ett oerhört viktigt jobb att representera Sverige. Kungafamiljens kalender finns tillgänglig för samtliga att se och kungen har representation ungefär lika många dagar om året som en vanlig knegare går till jobbet, om inte mer.
