Haninge 2020: mor och vuxen son levt isolerade i lägenhet i 28 år

Lär vi ju aldrig få veta, men det är inte omöjligt att ett barn som växt upp med en enligt uppgift rätt så tveksam fadersgestalt och en mor som inte lyckas hålla ihop det tar skada av en sådan uppväxt?

Hans äldre systrar försvann som vinden vad det verkar och kvar var han med sina och sin mors obehandlade trauman.

Kanske gick det allt för lättvindigt till eller så fanns det fig för det, känns inte väldigt meningsfullt att spekulera kring det in absurdum.

Det märktes att han försvann. Skolan och socialtjänsten försökte hjälpa till men han blev kvar hemma.

Det är just därför jag funderat på systerns motiv - om det är någon slags ”hämnd” för oförätter långt bak i tiden.

Problemet är väl - var ska gränsen gå för ”misär”? Att man inte städar? Att man äter makrill och chips framför datorn? Om min 41-årige asociala bror inte går på gym, har utslag och röstar på fel parti, borde jag då anmäla, anmäla vaddå och vardå förresten? Hur fritt ska en vuxen få leva?

Ja, det har du rätt i! För de kan det ju inte ha varit någon större skillnad.

Det finns många skribenter i denna tråd, som likt gammeldags socialkärringar, tjatar och predikar om hur sonen borde leva, samt gör allt för att smutskasta modern. Det är väl samma typ av kärringar som Thomas Quick satt i knäna på och berättade sina sagor en gång i tiden.

En anledning kan väll vara att mamman favoriserade pojken..

Hon köpte den till honom i affären. Hon sa att han bara sitter hemma och spelar och dricker energidricka.

Men vad skulle du göra? Du kommer dit ser din bror ... sliten minst sagt. Ovårdad.
Han sover på golvet, på en matta med några filtar (bekräftat nu via Expressens hembesök)

Självklart reagerar med med ambulans, polis - för att någon objektivt reder ut allt innan kanske mor/son försvinner...

Sen om alla farhågor inte stämmer bra det, men det var helt rätt att reagera kraftfullt på en gång!

Alltså det är tydligt att denna historia inte är svart eller vit. Jag får upplevelsen av att många bara utgår från sina egna normer, livsregler, erfarenheter etc. när det handlar om denna familj. Jag har själv en nära släkting som är väldigt psykiskt sjuk (mest troligt). Bor i ett riktigt förfall MEN har tack vare pension och inga missbruk el dylikt bostad. När denna släkting låg på sjukhus för några år sedan passade vi på att röja huset. Var FRUKTANSVÄRT där hemma. Även avföring och dylikt. Släktingen blev förbannad, kände sig trängd och kränkt, vilket vi fattar men ”det var ju för en god sak” tänkte vi i våra samveten. Han ville/vill bara sitta och måla hela dagarna och äta vetebullar. DET är kosten. Han har legat på sjukhus för näringsbrist och då har det varit extremt svårt att få in honom till sjukhus. Typisk 40-talist med icke tilltro till myndigheter. Ingen demenssjukdom el dylikt i botten bara mer ev odiagnostiserad typ autism/aspberger som har tydligt påverkat honom hela livet. Stänger ute hemtjänst och andra vård el sociala stödinsatser. Det finns ingenting att göra. Inga LPT el dylikt trots att han är en fara för sig själv med sitt leverne. Detta är ett av många exempel i denna värld och konsekvenserna av psykisk sjukdom/ohälsa samt att falla mellan stolarna i detta samhälle.

Ja, och fadern skall enligt uppgift ha avskytt ”negrer och turkar”. Med tanke på systrarnas respektive sällskap, så föll kanske deras levnadsval inte direkt fadern, eller modern, på läppen.

Märktes det verkligen? Ingen verkar minnas att han slutade gå dit. Rektorn säger:

Men om det är så att en elev avbryter sin skolgång – borde du inte komma ihåg det i så fall?
– Ja, det borde jag, och det borde också ha anmälts till socialtjänsten som jag hade ett väldigt nära samarbete med. Men det namn du säger, varken mannen eller hans mamma, det ringer ingen klocka hos mig. Jag är jätteledsen. Jag har ett rätt gott minne, så jag borde ha kommit ihåg det
Ok, har missat det där fbinlägget. Mamman drack ju också energidryck..
Fast när pappan dog så var ju systrarna endast typ 15-17.