Vem går med i en sekt?

Jag tror att det rör sig om någon defekt i hjärnan. En som vi inte upptäckt. Men bör vara samma defekt som gör att folk över huvud taget tror att det finns en gud eller en Jesus. Att gå med i och engagera sin tid i Svenska Kyrkan är ju egentligen också att gå med i en sekt.

För vad är egentligen skillnaden med Svenska Kyrkan och Jehovas Vittnen? Det enda som skiljer är att Svenska Kyrkan bättre har förstått sin samtid och hur agera för att fortsätta vara relevant för så stor grupp som möjligt. Även om nu gruppen förmodas vara extremt mycket mindre än vad dom vill ge sken av. Man räknar ju med att ca 80% av deras medlemmar bara är det av slentrian.

Så svaret på trådfrågan är enligt mig att dessa människor har någon slags defekt i hjärnan som vi inte ännu vet exakt vad den är. Men mer koncentrerad forskning skulle kunna identifiera felet och då inte helt omöjligt ta fram en metod för att korrigera felet. Det vore verkligen guld. Då skulle ju världen på ett par år kanske kunna bli sekulär...en vacker värld med möjligheter till frihet och kärlek till alla.

Med det antalet Kyrkor och Tempel vi ser i världen,
då drar jag slutsatsen att det normala är att vara defekt.

Sedan är det inte så dumt att tro på en Gud i himlen.
Det finns nog mycket du tror på som är lika dumt.

Googlar man får man de vanliga svaren som att folk är desperata för interaktion, känner sig vilsna eller söker en högre mening. Men man måste förstå att de flesta rekryteringar inte sker genom att en sektmedlem börjar prata om Jesus direkt utan man lär först känna rekryten på vanlig väg. Gradvis introducerar man sektens värdegrund och tankar och låter rekryten "komma på det själv" eller få rekryten att hitta sin egen, men starkt guideade väg, till sekten. Den gradvisa rationaliseringen av det flummiga i sekten möts med tankar som "men jag känner de här personerna, det kan inte vara så galet" eller "men de verkar ju så trevliga", tills den själv står och predikar samma sak.

Det är lite som med konspirationsteorier. Det stora problemet med konspirationsteorier är att folk har på egen hand läst till sig informationen och därför är det extremt svårt att övertyga en som tror på exempelvis 5G-konspirationen eller Pizzagate att de har fel. Eftersom i deras ögon har den som förklarar att de har fel inte "insett" vad de har läst sig till. På samma sätt har en sekt fiskat in en ovetandes person.

När det kommer till vissa människor kan jag bara gissa att de är folk som saknar rationellt tänkande, är mycket påverkansbara och aktivt söker någon sorts mening i livet. Möjligen att de även vill känna sig viktiga, fast det går ihop lite med "söker mening i livet". Mer konkret: följare av lågt intellekt.

Diskuteras det bara religösa sekter?

Annars har vi ju dom politiska sekterna också..

AnftiFA
BLM
Veganismen
Osv osv

Från religion till psykologi. /Moderator

För att du ska förstå detta så måste du vända på hela frågeställningen och ställa frågan såhär.

Vad är det för personlighetstyp som inte söker sig till någon form gemenskap eller identitet , vad är det för person som inte vill befinna sig i någon form av tillhörighet.
Tillhörighet kan vara att man ser sig själv som politiskt engagerad, ( man är sverigedemokrat/kommunist/liberal ) . Tillhörighet kan vara att man är idrottsupporter (man är hammarby-are / aik-are) , man kan ha tillhörighet till sitt jobb att man identifierar sig med sitt jobb och är stolt och förenad. tillhörighet kan man uppleva genom att man är Religiös (man är kristen /muslim) .
Detta är en sån sak som gör folk går med i gäng.

Överallt så söker sig folk till något de passar in, en person som jobbar på Mcdonalds ser kanske inte alls tillhörighet till sitt jobb, utan bara ser det som ett måste för pengar.

Och för att vara ännu tydligare , en människa söker sig till en tillhörighet/gemenskap som är mindre i antal.
Det räcker inte alls med att se sig själv som en människa , det räcker inte att se sig själv som svensk, det ska krympas ner och ner till de befinner sig i ett antal som påminner om människans naturliga grupp-antal.

Sekter är ingen större skillnad på något annat , de bara känner ett starkare behov och har svårare att känna detta genom annat i samhället.
Dem upplever att något är fel och helt plötsligt klickar de med sina behov, oavsett om det är en korkad trosuppfattning så handlar de i grund och botten om annat.

Jag är bara halvvägs med. Alla söker gemenskap samt identitet och rotar sig i dessa så långt det är möjligt. Men alla söker sig inte till det som i allmänhet uppfattas som avvikande och som har en mer eller mindre antagonistisk hållning gentemot det övriga samhället, ofta exklusivistiskt till sin natur. Jag tycker inte att sekterna fungerar på liknande sätt som övriga grupptillhörigheter. Som sagt, den här tråden behandlar inte frågan om sektdefinitioner, inte heller diskuteras "vad som förväntas av människan i allmänhet" utan det handlar om varför vissa människor söker sig till sekterismen.

Det är ff a de religiösa sekterna vi diskuterar här. Men vill du ta upp något om dessa politiska sekter så är det OK.

Svagsinta lättpåverkade och desperata personer som letar efter någon slags gemenskap och mening i livet.

Jag tycker man måste förstå hela människans uppbyggnad för att förstå varför det som händer sker.
Om du tittar på människan i ett tidigt stadie så levde man på ett helt annat sätt än idag, och ändå så är människan inte förändrad i sin uppbyggnad.
Man levde inte med lagar utan styrdes av heder, vilket byggde på en mer familjär konstruktion än samhället.
Att människan dras på ett eller annat sätt att försöka närma sig detta ursprung.
Om man då känner att man inte får ut något av andra former av grupper så kan det lätt hamna i sekter, speciellt om de varit väldigt utstötta och finner en familjär känsla i sekten.
Kristendom då som är en religion är ju lite väl stor för att kännas personlig och då funkar inte den funktionen på samma sätt för alla.
Det kan funka om man har en kyrka som gör att den uppfyller den funktionen , men inte religionen i sig.
Det är ju ofta detta som gör att religionen ibland spårar ur genom en kyrka som överger(bildar sin egna verision) av religionen och mer och mer blir en sekt.
Men kyrkan kan följa religionen och fungera väldigt bra, därför är de inte per automatik att kyrkor blir sekter.

Skulle vara intressant att diskutera med någon som faktiskt är eller har varit med i en sekt och varför du gick med där.

Mina föräldrar var med i en sekt när jag föddes, så jag växte upp som "medlem" i den innan vi flyttade från deras samfund när jag var 13-14. Mer aktiva deltagare än jag ägnade c:a två timmar om dagen åt meditation i ett gemensamt utrymme (ett stort, madrasserat rum), i hopp om att lära sig levitera, eller åtminstone få kontroll över sin vardag och känslor.

Medlemmarna kunde generellt sett delas in i två klasser: akademiker/medelklass, samt hippietyper. En minoritet av barnen (dock betydligt fler än genomsnittet för samhället i stort, skulle jag tro) begick senare i livet diverse grova brott, så jag misstänker att förekomsten av narcissist- och psykopatgener var påtaglig bland medlemmarna.