Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

Benjamin Kalischer Wellander

KRAFTIGT VILSELEDANDE JOURNALISTIK AV SVD, DI M.FL.

Genom en vilseledande rubriksättning och obfuskering studieresultat låter ovanstående medier påskina att äldre som räknas som döda i covid-19 väldigt ofta har dött av helt andra saker.

SvD skrev i den ursprungliga versionen att "i 85% av fallen var viruset bara en bidragande orsak, eller påverkade till och med inte alls". Denna extremt vilseledande formulering verkar nu ha ändrats.
För det är nämligen så att för äldre utanför sjukhus var covid-19 i 70% av fallen en bidragande dödsorsak, i 15% en direkt orsak och bara i 15% orelaterat. Sanningen är alltså att i 85% av fallen var covid-19 avgörande för den dödliga utgången. Men den vilseledande rapporteringen får det att verka som att de omvända gäller.

Studien är bara gjord på patienter i Östergötland och är inte externt granskad eller publicerad i någon tidskrift. Men låt oss anta att resultatet är riktigt och representativa för riket.

50% av patienterna har fortfarande avlidit på sjukhus. Undertecknad har närmast uteslutande arbetat med vård av akuta sjuka i covid-19 sedan pandemin bröt ut i Sverige. I sjukhusvården av svårt sjuka är den kliniska bilden allt som oftast entydig, och dödsorsaken blir därmed enkel. Jag kan bara dra mig till minnes en enda patient där dödsorsaken var lite mer svårbedömd. 

Dödorsaksintygen är förmodligen nästintill helt valida i slutenvården.

Detta sänker andelen som dör utan koppling till covid-19 till 7,5%. Det är mycket troligt att denna lilla andel helt eller delvis vägs upp av individer som dör utan att någonsin ha fått diagnosen. Överdödlighetsdatan indikerar åtminstone att så är fallet.

I äldreomsorgen är situationen förvisso något annorlunda än i slutenvården. Läkarnärvaron är mindre och tillgången till röntgen och laboratorieanalyser är sämre. Av dessa skäl framförs ofta att sjukdomar som på vissa sätt liknar covid-19 systematiskt misstolkas som det senare. I framför allt den åldrade delen av befolkningen finns mycket riktigt två folksjukdomar vars akuta försämringsfaser påminner om covid-19: KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och hjärtsvikt.

SvD skriver också att "de sjukdomar som var vanligaste bidragande orsaker till dödsfallen var hjärtsjukdom, lungsjukdom eller demens."

Men det är knappast så att en försämring i dessa kroniska sjukdomar inte väldigt ofta är kopplad till just luftvägsinfektioner!

Akuta försämringar i KOL triggas i 70-80 procent av fallen av en luftvägsinfektion, varav ungefär hälften utgörs av virusinfektioner (Sethi & Murphy, 2008). I fallet hjärtsvikt beror den akuta försämring i 15-20 procent av fallen på luftvägsinfektion (Chin & Goldman, 1997; Tsukuyi et al., 2001).

Att människor som går bort virala eller bakteriella luftvägsinfektioner ofta har sänkta marginaler på grund av kronisk lungsjukdom eller hjärtsjukdom är ingen ny kunskap. Skulle vi göra en göra en genomgång av influensa, eller i stort sett vilken luftvägsinfektion som helst, så blir resultatet med all sannolikhet det samma.

Att människor som dör på grund av en luftvägsinfektion är märkta av kroniska sjukdomar, är inte synonymt med att infektionen inte orsakade döden. Den akuta försämringen av den kroniska sjukdomen sker av en anledning, vilken stavas covid-19.

REFERENSER:
Sethi S, Murphy TF. Infection in the pathogenesis and course of chronic obstructive pulmonary disease. N Engl J Med. 2008;359(22):2355-2365. doi:10.1056/NEJMra0800353
Chin MH, Goldman L. Factors contributing to the hospitalization of patients with congestive heart failure. Am J Public Health. 1997;87(4):643-648. doi:10.2105/ajph.87.4.643


Tsuyuki RT, McKelvie RS, Arnold JM, et al. Acute precipitants of congestive heart failure exacerbations. Arch Intern Med. 2001;161(19):2337-2342. doi:10.1001/archinte.161.19.2337