Inte värst/mest stök osv, men djääääävligt jobbigt.
GR 2019, vi var lovade S/V 11m/s ett par timmar efter Alma och ALLA drog västerut för att få vind och bättre riktning. 11 kom, seglebyte från light till medium. Ökningen fortsatte så efter 20 minuter så började vi närma oss max för mediumfocken och vi beordrade upp Heavy - segelbytet tog nu en stund pga 17-19m/s och begynnande stökig sjö snett akterifrån och snett framifrån. När nya seglet var uppe, gamla nerknölat under däck och det blöta fördäck kom upp på railen så blåste det stadigt 22 och vi har nu inget mindre segel att sätta och vi beslutade oss för att ta ner focken då vår superlätta nya stor givetvis saknar rev och kan inte tas ner med mindre än att vi lovar upp (och seglar åt fel håll) och utsätter vår sprak nya stor för massa fladder i styv kuling. (så här i efterhand så skulle vi givetvis ha seglat med vår offshore-stor som både har massa rev och tål denna vinden)
Beslut tas att få ner focken och segla 20° lägre för att inte segla sönder något, jag ser över 25 m/s ett par ggr, och fördäck kommer bak med vår minsta fock.
Läget är nu fortfarande HELT under kontroll. Halva besättningen är av och under däck och vi tror i detta läget att den här sinnessjuka vinden bara är en sqwal och kallfronten som drar in över oss.
Flera båtar inom det begränsade synhåll har problem, lovar upp och tar ner storsegel, flera båtar seglar helt med vinden för bara riggen och det är MYCKET vatten i luften, speciellt som det är två vågsystem som vi befinner oss i och från topparna blåser det av kubikmeter vatten som kommer i över 50km/h och impregnerar ALLT.
Det är nu det börjar skita sig för oss. Fördäck #1 kommer bak i pitt och lägger sig över aktern och börjar spy. 15 minuter senare så är 6 av 9 pers helt ute i sjösjuka.
Fast forward 9h, fortfarande norr om 20 konstant och vi kommer äntligen in i något sjölä bakom Gotland och båten går att styra lite bättre, men fortfarande med svårighet att hålla kurs då vi inte har något försegel uppe. Vi kappseglar fortfarande och ligger inte helt taskigt till (tror vi är fem till åtta fram och tillbaka på totalen). Besättningen är helt utskiten. Vår taktiker/navigatör har gått ner för att kolla routingen när vinden nått 20 och har blivit akut skitkass, spytt och ligger bara rakt ner - under 3 försegel som knölats ner under kvällen. Vår stortrimmer ligger i lä i sittbrunnen och har inte rört sig på 8 timmar, varje våg sköljer över båten och mycket av vattnet som kommer över ruffen ringer rakt ner på honom. Fördäckaren är nu surrad i pushpiten bak för att han vill inte längre leva och vill hoppa i vattnet. resterande tre som är sjösjuka och som har sökt skydd/nån värme i den nu oerhört blöta ruffen BÖRJAR röra på sig och kommer upp och spyr igen.
Jag, som nu stått ett PAR timmar och styrt denna nu dåligt balanserade och fortfarande överriggade flicka utan mat eller ombyte, är HELT slut i axlar och har värk i händerna från att försökt hålla henne på kurs med en blöt kolfiberratt (halt) och fortfarande kappseglar undrar om det inte är dags för den lilla spinnakern (120m2) men säger inget... Jag funderar på om de två förutom jag som fortfarande seglar är kapabla att hissa och kontrollera den lilla blåsan i 20m/s+.....
Som tur är kommer skipper/ägare upp och efter en kort rundfrågning så tar han beslutet att vi skiter i detta.
Vi får tillsammans ner storen utan att fladdra sönder den helt och går för motor in i nån liten fiskehamn på östsidan.
Där ligger fem båtar till i varierande grad av dissaray, nån håller på att tappa sin 25m långa kolfibermast då beslagen för toppvanten släppt ur bägge spridarna och masten haft "sådär" sådär med stöttning från lovart.
Bakom den stora vågbrytaren är det lä, sol och torrt. Vi bär iland vår fördäckare och vår stortrimmer som nu är ordentligt nerkylda och i djävligt dåligt skick. Vi tar upp alla segla, viker dessa och börjar konstatera att ALLT under däck är blött/och eller är spytt på. Vi pumpar ut norr om 200l vatten som kommit in - och detta är en modern och tät båt. Dom har kommit ner i luckan när vi dragit ner segel/gått ner...
Vi fixar käk, torkar ur, fyller på vatten och hänger allt på tork.
Vi bara sitter där i 6h och slickar såren och lagar smågrejer som gått sönder, byter ut block som skurit och några tampar som är skavda.
På vägen hem (130Nm till Sandhamn) blåser det FORTFARANDE norr om 20 och vi väljer att spara vår stor och får upp Heavy-focken och båten är inte superöverriggad och balanserar bättre.
24h på havet (- 6h i hamn då) med norr om 20m/s är jobbigt.
Hade vi haft vår offshore-stor så hade vi tagit ett eller två rev samtidigt som vi bytte till heavy när vinden kom och då hade vi kunnat segla båten mer aktivt och fortare vilket gör drivers möjlighet att undvika dom sjukaset vågorna på ett helt annat sätt, kanske hade vi kunnat slippa en eller två sjösjuka ombord, kanske hade vi haft manskap att skicka upp blåsan.. många om och men..
Vi valde att bryta för att inte segla sönder något och för att besättningen var antingen helt slut eller sjösjuk - det var aldrig något skarpt läge eller fara för båten eller besättningen... Storen överlevde hyfsat med bara någraa småreparationer och den gick som tåget på SM och EM som seglades några veckor senare.
Det är lätt att vara efterklok..... men vår nya stor är väl 0,5% snabbare när det blåser lite
GR 2019, vi var lovade S/V 11m/s ett par timmar efter Alma och ALLA drog västerut för att få vind och bättre riktning. 11 kom, seglebyte från light till medium. Ökningen fortsatte så efter 20 minuter så började vi närma oss max för mediumfocken och vi beordrade upp Heavy - segelbytet tog nu en stund pga 17-19m/s och begynnande stökig sjö snett akterifrån och snett framifrån. När nya seglet var uppe, gamla nerknölat under däck och det blöta fördäck kom upp på railen så blåste det stadigt 22 och vi har nu inget mindre segel att sätta och vi beslutade oss för att ta ner focken då vår superlätta nya stor givetvis saknar rev och kan inte tas ner med mindre än att vi lovar upp (och seglar åt fel håll) och utsätter vår sprak nya stor för massa fladder i styv kuling. (så här i efterhand så skulle vi givetvis ha seglat med vår offshore-stor som både har massa rev och tål denna vinden)
Beslut tas att få ner focken och segla 20° lägre för att inte segla sönder något, jag ser över 25 m/s ett par ggr, och fördäck kommer bak med vår minsta fock.
Läget är nu fortfarande HELT under kontroll. Halva besättningen är av och under däck och vi tror i detta läget att den här sinnessjuka vinden bara är en sqwal och kallfronten som drar in över oss.
Flera båtar inom det begränsade synhåll har problem, lovar upp och tar ner storsegel, flera båtar seglar helt med vinden för bara riggen och det är MYCKET vatten i luften, speciellt som det är två vågsystem som vi befinner oss i och från topparna blåser det av kubikmeter vatten som kommer i över 50km/h och impregnerar ALLT.
Det är nu det börjar skita sig för oss. Fördäck #1 kommer bak i pitt och lägger sig över aktern och börjar spy. 15 minuter senare så är 6 av 9 pers helt ute i sjösjuka.
Fast forward 9h, fortfarande norr om 20 konstant och vi kommer äntligen in i något sjölä bakom Gotland och båten går att styra lite bättre, men fortfarande med svårighet att hålla kurs då vi inte har något försegel uppe. Vi kappseglar fortfarande och ligger inte helt taskigt till (tror vi är fem till åtta fram och tillbaka på totalen). Besättningen är helt utskiten. Vår taktiker/navigatör har gått ner för att kolla routingen när vinden nått 20 och har blivit akut skitkass, spytt och ligger bara rakt ner - under 3 försegel som knölats ner under kvällen. Vår stortrimmer ligger i lä i sittbrunnen och har inte rört sig på 8 timmar, varje våg sköljer över båten och mycket av vattnet som kommer över ruffen ringer rakt ner på honom. Fördäckaren är nu surrad i pushpiten bak för att han vill inte längre leva och vill hoppa i vattnet. resterande tre som är sjösjuka och som har sökt skydd/nån värme i den nu oerhört blöta ruffen BÖRJAR röra på sig och kommer upp och spyr igen.
Jag, som nu stått ett PAR timmar och styrt denna nu dåligt balanserade och fortfarande överriggade flicka utan mat eller ombyte, är HELT slut i axlar och har värk i händerna från att försökt hålla henne på kurs med en blöt kolfiberratt (halt) och fortfarande kappseglar undrar om det inte är dags för den lilla spinnakern (120m2) men säger inget... Jag funderar på om de två förutom jag som fortfarande seglar är kapabla att hissa och kontrollera den lilla blåsan i 20m/s+.....
Som tur är kommer skipper/ägare upp och efter en kort rundfrågning så tar han beslutet att vi skiter i detta.
Vi får tillsammans ner storen utan att fladdra sönder den helt och går för motor in i nån liten fiskehamn på östsidan.
Där ligger fem båtar till i varierande grad av dissaray, nån håller på att tappa sin 25m långa kolfibermast då beslagen för toppvanten släppt ur bägge spridarna och masten haft "sådär" sådär med stöttning från lovart.
Bakom den stora vågbrytaren är det lä, sol och torrt. Vi bär iland vår fördäckare och vår stortrimmer som nu är ordentligt nerkylda och i djävligt dåligt skick. Vi tar upp alla segla, viker dessa och börjar konstatera att ALLT under däck är blött/och eller är spytt på. Vi pumpar ut norr om 200l vatten som kommit in - och detta är en modern och tät båt. Dom har kommit ner i luckan när vi dragit ner segel/gått ner...
Vi fixar käk, torkar ur, fyller på vatten och hänger allt på tork.
Vi bara sitter där i 6h och slickar såren och lagar smågrejer som gått sönder, byter ut block som skurit och några tampar som är skavda.
På vägen hem (130Nm till Sandhamn) blåser det FORTFARANDE norr om 20 och vi väljer att spara vår stor och får upp Heavy-focken och båten är inte superöverriggad och balanserar bättre.
24h på havet (- 6h i hamn då) med norr om 20m/s är jobbigt.
Hade vi haft vår offshore-stor så hade vi tagit ett eller två rev samtidigt som vi bytte till heavy när vinden kom och då hade vi kunnat segla båten mer aktivt och fortare vilket gör drivers möjlighet att undvika dom sjukaset vågorna på ett helt annat sätt, kanske hade vi kunnat slippa en eller två sjösjuka ombord, kanske hade vi haft manskap att skicka upp blåsan.. många om och men..
Vi valde att bryta för att inte segla sönder något och för att besättningen var antingen helt slut eller sjösjuk - det var aldrig något skarpt läge eller fara för båten eller besättningen... Storen överlevde hyfsat med bara någraa småreparationer och den gick som tåget på SM och EM som seglades några veckor senare.
Det är lätt att vara efterklok..... men vår nya stor är väl 0,5% snabbare när det blåser lite
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera