De upphittade kulorna är visserligen inte i "mint condition" men väldigt lite skadade för att hittas där de hittas. Om vi exemelvis tar den så-kallade Palmekulan, eller kula nummer två. Den hittades på söndagsmorgonen vid betongpelaren till höger om Tunnelbanenedgången. För att hamn där måste den ha rikoschetterat mot stenväggen. Om vi antar att kultypen indikirerar mordvapnet, vilket är långt ifrån säkert, så har en revolver av kaliber .357 eller .38 använts. Att kulan saknar uppsvampning baktill talar för en piplängd över fyra tum. Ammunitionstypen är så-kallad Magnum Mertal Piercing, vilken har "dubbel krutladdning", en av de kraftigare som finns och designad för att skjuta genom skottsäkra västar, bilplåt o dyl. Kulans utgångshastighet är med en Smith & Wesson med fyra tumspipa knappt 1200 kmh. När den passerar bröstkorgen bromsas den ned till omkring 600-700 kmh. I 700 kmh har måste kulan ha slagit i Tunnelgatans södra husvägg och sen studsat ut till betongpelaren där den hittas.
Jag har övningsskjutit en hel del med det vapnet och den ammunitionen och tvingas ta till närmast kvantmekaniska resonemang för att förstå hur "Palmekulan" kan vara i så god kondition. Jag utmanar er! Skjut hundra skott genom en griskropp uppställd tio meter från en husvägg av sten och kom sen tillbaka och påstå att kulan kan vara i så god kondition. Vi får då se om ni fortfarande är lika övertygade om att kulan är genuin. Möjligt, visst men gränsande till det omöjliga
Samma sak gäller i än högre grad för Lisbethkulan, även kallad Kula nummer ett, som hittades i vägrenen på västra sidan av Sveavägen och i likhet med Palmekulan inte heller uppvisar några större skador. Den ska ha genomträngt två lager av LP:s läderkappa, antagligen slitit av en tunn trädkvist och sen rikoschetterat i tio graders vinkel mot Sveavägens sandade vägbana, varmed den enligt SKL:s tekniker knappt förlorat någon rörelsenergi alls. Sen har den med virka 1000 kmh slagit i en rappad husvägg av sten och studsat ut i vägrenen. Att genom ett kvantmekaniskt fenomen en kula kan gå oskadd genom en sådan färd är osannolikt gränsande till det omöjliga. Att två kulor med sådan ballistikhistoria är praktiskt tagit oskadda är praktiskt taget omöjligt.
Var är i så fall de riktiga kulorna? En möjlig lösning på den gåtan är att GM använde så-kallad frangible ammunition, exploderande ammunition. Frangibles uppför sig ungefär som annan ammunition men med den lilla men, i sammanhanget avgörande skillnaden att den förvandlas till sand då den träffar något hårt. Den är framtagen för säkerhetspersonal på flygplan för att flygplanskroppen inte ska punkteras och används även då man vill undvika livsfarliga rikoschetter, exempelvis vid combat-skytte. För att Palmekulan har utplacerats i efterhand talar också att polisen tekniker, som sopade brottsplatsen med gatsopmaskin och placerade det uppsopade i svarta plastsäckar som skickades till SKL, inte hittade kulan men hittade OP:s bortskjutna skjortknapp, en ansenlig mängd blod samt en slemsug. Palmekula är ett föremål stort som övre delen av ett mansfinger, betydligt större än en skjortknapp. Om frangible ammunition använts har polisens tekniker sannolikt samlat upp de krossade kulresterna men inte kunnat skilja dem från trottoarsanden.
Om gärningsmannen har använt frangibles och han själv eller en kumpan senare under natten försiktigt planterat fejkkulorna, är det ingen lätt uppgift för polisen att hitta mordvapnet. Om mitt resonemang håller är mordet inte med nödvändighet per definition en konspiration. GM kan ju rent teoretiskt ha återvänt till brottsplatsen och placerat ut de fejkade kulorna. En sådan möjlighet är dock högst osannolik då en GM, med krutstänk på ärmar och kläder, knappast skulle våga sig tillbaka till brottsplatsen. En sak är dock säker. Om resonemanget håller och kulorna faktiskt är utplacerade så har vi här att göra med en synnerligen förslagen och skicklig GM.
Många olika sätt att uppfatta GM.s uppträdande på brottsplatsen har framförts. En del har ansett att han uppträder som en galning, en amatör, andra att han uppträder som en professionell mördare. Enligt rättsobudcent Kari Omstad är skotten såväl mot OP som LP välriktade i jägarens målområde. Ett skott med den sannolika vapentypen i det området är direkt dödande. Enligt Omstad finns inga till buds stående medel att rädda statsministerns liv efter skottet. Hon menar att samma sak gäller skottet mot LP, vilket försvårades av LP:s kroppsvridning i samband med det första skottet och OP:s plötsliga framstupa fall och att makarna promenerade i armkrok. Hon beskriver gärningsmannen som ett proffs.
Ögonvittnet IM, det enda vittne som iakttar brottsplatsen minuterna kring skotten, hävdar att GM stod och väntade utanför Dekorimas upplyst skyltfönster. När makarna passerade kliver GM ut, avlossar två skott mot makarna, tar sen några kliv tillbaka, hölstrar vapnet, iakttar sina offer såsom för att kontrollera att skotten tagit, för att sen lugnt avlägsna sig från brottsplatsen Tunnelgatan österut. Enligt vittnet LJ springer GM förbi Luntmakargatan och vidare uppför trapporna till Malmskillnadsgatan. I trappkrönet vänder sig GM om, såsom för att kontrollera att han inte är förföljd och försvinner sen ur LJ:s synfält söderut på Malmskillnadsgatan. Sen uppslukas han av Stockholmsnatten och är sedan dess försvunnen tillsammans med mordvapnet. GM säger ingenting till och gör inga hetska utfall mot sina offer. Han lämnar inga spår efter sig utmed sin flyktväg. Han agerar iskallt och professionellt.
Man måste fråga sig hur GM kan veta att han ska stå just där just då. Har han kumpan eller kumpaner som bevakar statsministern och berättar för honom att OP är på väg. Från det att makarna Palme lämnar ABC Bokcirkeln och till dess att de passerar Tunnelgatan förlöper kring två minuter. Att makarna skulle välja att promenera hem en sen fredagskväll efter löning visste nog inte ens makarna Palme själva. Sonen Mårten önskar att föräldrarna tar en taxi men OP känner sig stel i benen och vill promenera hem. Lisbeth vill då passa på och kika i ett skyltfönster på andra sidan Sveavägen. Hemvägen är ett udda vägval som ingen utomstående kan känna till och som bestäms bara en till två minuter före skotten. Hur kan GM veta att han ska stå just där just då?
En möjlighet är att GM är en ensam galning. Han bara råkar stå där, bara råkar vara en vältränad elitsoldat, bara vara beväpnad, bara råkar få en mental härdsmlälta då ett par som han kanske eller kanske inte känner igen bara råkar passera och som GM bestämmer sig för att skjuta ihjäl på effektivast möjligaste sätt. Möjligt? Visst, men inte sannolikt.
En mer sannolik teori är att GM ingår i ett mordkommando. Två man bevakar bion. Vet inte hur de fått reda på att makarna Palme ska gå på bio men telefonavlyssning är ett möjligt alternativ, en uppgiftslämnare i OP:s eller LP:s omedelbara närhet ett annat. Men varför står i så fall GM och väntar vid Dekorima? Om någon på förhand skulle ha gissat vilken hemväg makarna Palmes mest sannolika hemväg från bion är, så skulle denne någon antagligen ha gissat samma väg som de kom, alltså tunnelbana från station Rådmansgatan, eller hemfärd medelst taxi eller livvaktsbil. Att GM väntar vid Dekorima talar för fler presumptiva GM: En vid Rådmansgatan, en vid Adolf Fredriks Kyrkogård, en vid Tunnelgatan och ett par man i en bil som kunde följa efter makarna i den händelse de valt bil hem. Om en sådan attentatsgruppsteori håller fanns sannolikt även flyktbilar utplacerade, en på Brunkerbergsåsen och på Holländargatan. Attentatsgruppen hade i så fall spärrat samtliga möjliga hemvägar för makarna Palme.
