Citat:
Ursprungligen postat av
-AIR-
Det är absurda tider vi lever i. Vi har inget nationellt styre som är mer värt än använt dasspapper i ett torrdass i Svedala där flugor och larver frodas i den vämjeliga stanken av mänsklig avföring i tryckande sommarvärme. Sverige har bilvit en parodi på sig själv. Vi existerar inte längre i realiteten, blott som idé existerar den dygdefulla svensken. I den sista sovjetstaten är verkligheten kluven mellan den verklighet som politiker och media talar om, och den verklighet som vi i själva verket lever i.
Sverige är ett hälsofarligt luftslott fyllt med viruspartiklar från ett laboratorium i Wuhan där forskarna har gjort tidernas största fuck up. Den verklighet vi lever i är en existentiellt bisarr och svårbegriplig mardröm där det inte går att finna några utvägar. Det är ett surrealistiskt Teletubbie-universum på syra. En skriftställare som fångade den svenska verklighetens absurda väsen skulle få Kafka att se ut som en Kalle Anka-författare. Den stora lögnen ligger som fjäll över den stora massans ögon. De saknar det kritiska sinnelaget som krävs för att avlägsna det grånade fjället som förblindar dem, så att de kan blicka ut över det svenska sönderfallet. Aldrig har jag känt mig så ensam som nu. Aldrig har jag känt i så hög grad att jag befinner mig i ett psykologiskt fängelse av lögner och förvillelser som falska politiker och prostituerad media har skapat i sin symbiotiska existens. I Sverige råder den perfekta diktaturen, lögnens diktatur. Där de som kontrollerar informationen också kontrollerar massorna.
Du vet att man kan gå i terapi istället för att manifestera allt man känner på omgivningen?
Du anar inte hur gott det är att vara fri och inte känna sig som en slav under politiker och media.
Man får nämligen tycka, tänka och handla precis som man själv vill i denna demokrati som man kallar Sverige. Visst kommer en och annan inte hålla med dig och tom bli arg på dig, men om man bygger upp sin ryggrad så spelar det faktiskt ingen roll.
Då kan man isolera sig, ha på munskydd och flytta ut i skogen - om man vill.
Eller välja att låta bli.
Framför allt blir man en ansvarsfull människa i sig själv som inte är i händerna på andra, något som är värt mycket.