Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Ursprungligen postat av folken1
"Någon som vet något om en P*rtti (*lavi) S*merkallio (e/o)? Var han på knarket? Förekommer han i 1986 års matrikel? Östermalm (VD2) och Kriminalpolisen i 1984 respektive 1985 års matriklar som jag har tillgång till."

Han finns i 1986 års matrikel; VD2 Östermalm, polisassistent. Bor på Skyllebergsgatan 11 i Bandhagen.
Jag känner inte till vad han sysslade med. Han var kollega till Klöfverskjöld.

Detta vittnesmål är högintressant om det stämmer. Gärningsmannen ska i så fall ha sett Engström cirka 50 meter framför sig, därefter Jeppsson 20-30 meter framför sig. Jeppsson följer efter Engström, i tron att han är gärningsmannen. Gärningsmannen tar ett kliv åt höger och smiter ner i restuarangen, dit ingen tittar.

Jag köper detta i teorin men ser ett problem. Om jag var gärningsmannen hade jag instinktivt velat lägga en rejäl mängd avstånd mellan mig själv och brottsplatsen i det läget. Särskilt eftersom tiden och möjligheten till detta fanns: Larmet har ännu inte gått och ingen förutom Lisbeth vet att det är Olof Palme som blivit skjuten. Jag vill också tro att denna instinkt gäller oavsett gärningsmannens kompetensnivå. Såväl Christer Pettersson som en SÄPO-operatör hade resonerat så.

Om man bara tar trapporna uppåt kan man försvinna i den labyrint av bakgator som är Brunkebergsåsen. Plötsligt är man en nål i en höstack. Att gömma sig i en restaurang fylld av vittnen bredvid mordplatsen blir rysk roulette. Om någon sett en gå ner och pekar ut det för polisen på brottsplatsen är det istället en återvändsgränd.

Men det betyder inte att vittnesmålet är ointressant. Om denna man inte är gärningsmannen, och vittnesmålet är korrekt, så har han befunnit sig på Tunnelgatan när skotten föll. Han är alltså antingen inblandad eller ett centralt okänt vittne. Varför inte börja med att genomföra ett noggrant signalementsförhör med uppgiftslämnaren?

Lars Borgnäs föreslår detta i Olof Palmes sista steg (2020).

Hans teori är att Engström stämplar ut från Skandia och ser paret Palme. Han blir nyfiken och smyger in på Tunnelgatan för att iakkta dem när de passerar korsningen. Han hamnar mitt i mordet, får panik och flyr trapporna upp för att inte bli inblandad. När adrenalinet lagt sig vågar han sig tillbaka för att delta i denna historiska händelse. Ett av Borgnäs främsta argument är att Jeppsson hör fotstegen omedelbart efter skotten. Vilket han inte borde gjort om det var gärningsmannen, som just nu är kvar vid Dekorima. Det antyder att den man Jeppsson ser låg ett tiotal meter framför gärningsmannen.

Gärningsmannen ser Engström framför sig, och eftersom trappan är upptagen viker han av. Antingen Luntmakargatan söderut eller Luntmakargatan norrut (kanske in i Skandiahuset?). Borgnäs föreslår till och med restaurang Bohemia i hörnet Tunnelgatan-Luntmakargatan.

Och de där byggbarackerna har nog komplicerat Palmemordet en del.

Christer Pettersson sköt Palme med lösa skott och hade en flyktplan att springa höger efter trappkrönet och ned på Kungsgatan. I trapporna ner till Kungsgatan väntade C.G. Östling beredd att mörda en patsy, ungefär som vid JFK. Men CP anade oråd och sprang vänster efter trappkrönet, var nära att bli påkörd av Christer K, gräsänkling på väg till Malmskillnadsgatan, men fortsatte att springa Döbelnsgatan norrut där han mötte Claes Brewitz ungefär vid Rådmansgatan. Vid Markvardsgatan gömde han revolvern under torra löv i ett fönsterprång. Revolvern hittades på söndag morgon av Dennis Karlsson, som lämnade den till polismän vid Tunnelgatan. Enligt polisen var revolvern laddad med tre lösa skott varav två var använda.

När C.G. Östling uppfattat att CP inte skulle komma sprang han Malmskillnadsgatan och David Bagares gata mot Ingvar Grundborgs lägenhet på Regeringsgatan, där han på David Bagares gata mötte Yvonne Nieminen.

De kulor som hittades av privatpersoner efter att platsen genomsöks av polis kom antagligen från Tommy Axelssons nyårssalut. På SKL ströks bly från kulorna på brottsoffrens kläder på uppdrag av chefen Nils Landin som var djupt involverad i Stay behind enligt Olof Frånstedt på Säpo.

Lisbet och andra vittnen hörde två smällar med drygt en halv sekunds intervall och såg Olof falla direkt efter andra smällen. Därefter kände sig Lisbet träffad och trodde att de beskjöts från ett större avstånd. Hon såg Christer Pettersson men trodde inte att han var inblandad, tills polisen övertygade henne att det måste varit mördaren hon sett.

Alldeles bakom makarna Palme och Christer Pettersson gick Anders Björkman, anställd på Boforsföretaget Aerotronics. Bakom Björkman fanns Stig Engström med armen lyft som för att titta på klockan. Om någon av dem var mästerlig skytt så skulle de kunnat skjuta från det avståndet, men troligare fanns ytterligare en person i närheten av reklampelaren: en mycket skicklig skytt som var van att mörda. Anthony White? Enligt SAs underrättelsetjänst hade Craig Williamson organiserat mordet och låtit White skjuta. Williamsson m.fl. var i Stockholm vid tiden och två personer tror sig ha sett White i Stockholm dagarna efter mordet: i Säpos lokaler och på väg upp till en lägenhet på Tavastgatan som ägdes av Lillemor Östlin.

När första smällen hördes riktades allas blickar mot Tunnelgatan. Efter ett inövat tidsintervall sköts ett löst skott och ett skarpt skott simultant och Palme föll. När Lisbet satt på huk träffades även hon och när hon tittade upp såg hon först Christer Pettersson och sedan Stig Engström, vilka båda tittade på henne.

Hur fortsättningen än hade förlöpt var risken noll procent för att USA kunnat bindas vid mordet. Stay behind var helt okänt för oinitierade inom press och allmänhet. Att svensk underrättelsetjänst, polis, militär eller svenskt näringsliv skulle kunna bindas vid mordet var i praktiken uteslutet. I värsta fall hade Sydafrika fått skulden och motivet hade fastställts som politiskt, även om ryktet nu säger att motivet var rent ekonomiskt.

Ett riskfritt mord med en mångfacetterad planering.

/.../

Och de där byggbarackerna har nog komplicerat Palmemordet en del.

Borgnäs menar att gärningsmannen (eller gärningsmännen) inte ingår i Palmeutredningens material eftersom de återfinns i sammanhang som utredningen inte arbetat med. Det vill säga SÄPO, Stay Behind, walkie/talkie-männen, knarkspaningen et cetera. Det Borgnäs föreslår ovan är en vittneskedja, som är kompatibel med vilken gärningsman det än var.

Janne menar rimligen att han fastställer vittne IM's observation fram till skotten till två minuter.

Det här inlägget från oktober 2017 syftar på fragment av information som sammanfaller med det ifrågasatta SOPS-dokumentet.

De uppgifter som Cats Falk efterlämnade...

Joakims sambo Ann-Sofie Östling hade vid tillfället långt mörkt hår som gick en bra bit nedanför axlarna, kan ses på bilderna från t.ex. begravningen, så hon kan det inte gärna vara.

Länka gärna till bilden du syftar på, vore intressant att se.

Tack! Ja, bra och tänkvärd teori helt klart.

Jag får läsa Borgnäs bok till veckan. Tack än en gång.

Theutenbergs tankar om Palmemordet.

"I måndags släpptes volym fem av Bo Theutenbergs ”Dagbok från UD”. Boken beskriver hur UD:s ledning omgående kopplade ett grepp om Palmeutredningen. – De här trupperna hade aldrig stormat in om det hade varit en ensam gärningsman. Varför detta engagemang från Utrikesdepartementet där UD tog ledningen över polisutredningen? frågar författaren sig.

I sin bok beskriver Bo Theutenberg bland annat hur det var Sovjet- och Iran-trogna PKK-kurder som var involverade i mordet på Olof Palme, inte PKK som sådant.
Författaren, som skulle ha följt med Palme till Moskva i april 1986, beskriver även avlyssningar av bland annat kurder som bekräftar ett möte i Damaskus hösten 1985, där beslutet togs om att mörda Olof Palme.
En annan avlyssning avslöjar att en sovjetisk diplomat hade kännedom om mordet.
När åklagarna fick klart för sig att det här handlade om illegal avlyssning uppstod ett moment 22 där Palme-utredningen stannade av eftersom buggningarna inte kunde åberopas. Istället blev det en buggningsrättegång där en Säpochef, en rikspolischef och en justitieminister fick avgå, medan mordutredningen stannade av.
Själv har Bo Theutenberg aldrig fått berätta vad han vet för Palmeutredningen. Nu kommer en bok på 950 sidor som ger hans bild av händelseförloppet.

Avledningsmanövrar
Bo Theutenberg beskriver hur de socialdemokratiska partidoktorerna Sverker Åström, Hans Holmér och Ebbe Carlsson redan några timmar efter mordet hade tagit kommandot över mordutredningen.Boken skildrar hur Sverker Åström omgående tog kontroll över alla utrikespolitiska motivbilder och styrde bort dem från Sovjetunionen.
– Allt detta var en avledningsmanöver med anledning av Bofors-affärerna, säger Bo Theutenberg.
– Det som sysselsatte Palme och hans omgivning vid tiden för mordet är just Bofors vapenaffärer.
I förra veckan berättade Gro Harlem Brundtland i Svenska Dagbladet om hur Olof Palme åkte med henne till New Dehli i januari 1986. Palme berättade för henne under flygturen att han kände sig hotad.
I Bo Theutenbergs bok beskrivs hur Brundtland och Palme i själva verket var på väg till en nedrustningskonferens i New Dehli.
På samma flyg som de socialdemokratiska fredsförhandlarna satt Bofors-direktören Martin Ardbo. I anslutning till nedrustningskonferensen träffade nämligen Olof Palme Rajiv Gandhi för att slutförhandla om Bofors-affären.
– Väldigt mycket i boken handlar om detaljer i Bofors-affären, dels om vapenexporten till Indien och dels smugglingsaffärerna via DDR till Iran.

Tjänstefel
Bo Theutenberg menar att Palmes rådgivare skulle ha hindrat honom från att sälja vapen. Rollerna som fredsförhandlare och vapenexportör var oförenliga.
Han ifrågasätter även Bofors-direktörernas agerande.
– De snärjer Olof Palme genom sitt samarbete med Stasi, säger han.
Han menar även att tjänstemän på UD begick tjänstefel som tillät Palme att engagera sig i dessa vapenaffärer. Hans Dahlgren var med Olof Palme till New Dehli och träffade Rajiv Gandhi tillsammans med Palme.
– Dahlgren var Palmes rådgivare när det gäller Indien-affären, säger Bo Theutenberg.
På morddagen träffade Olof Palme Iraks ambassadör och samma dag begärde Bofors ett expressbeslut för ett export- och flygtillstånd för Robot 70 till Pakistan – för misstänkt vidaretransport till Iran.
Spaningsledningen ointresserad
Boken beskriver även hur några poliser försökte få spaningsledningen intresserad för vapenspåret.
– När de väl hade fått tid med spaningsledningen var de inte ens där. Någon dag senare skickades dessa papper tillbaka till de utredande poliserna med hänvisning till att spåret saknade intresse.
– Varför kom UD överhuvudtaget in i bilden om det inte fanns en misstanke om att mordet hade med internationella kopplingar att göra? Att UD störtar in och Sverker Åström tar över mordutredningen omgående beror på att att det är intrikata uppgifter som ligger till grund för mordet.
– De här trupperna hade aldrig stormat in om det hade varit en ensam gärningsman. Varför detta engagemang från Utrikesdepartementet där UD tar ledningen över polisutredningen?"

https://www.inblick.se/nyheter/2020/06/18/skulle-folja-med-palme-till-moskva-i-april-1986