Citat:
Ursprungligen postat av
Takadongtakadang
Håller med i allt du skriver, i synnerhet beskrivningen av det extra trappsteget som av någon anledning inte fanns i Italien, UK samt inledningsvis i Spanien. Jag var inne på generationsboende och kindpussar som en möjlig orsak till den BOOM som Italien fick, men det kan inte vara hela sanningen eftersom vi i UK inte har några av de företeelserna - eller åtminstone väldigt lite.
Jag undrar om inte (norra) Italien, Spanien, UK (och i någon mån Benelux och Frankrike) alla råkade ut för det att det fanns en omfattande icke-upptäckt smittspridning ganska tidigt. Det skulle litet förklara varför det verkade så enormt segt att få smittan under kontroll.
Fylogenetiska studier kommer kanske att ge oss svaret.
Det riktigt tråkiga i den teorin är att det nu litet verkar som om Sverige (och vissa delar av USA, och möjligen Ryssland - ett så enormt land gör det väldigt besvärligt för icke-rysktalande att alls få en uppfattning om vad som föregår) med berått mod försatt sig i den situationen som Italien var i början av februari, och UK nångång i mars.
Citat:
Ursprungligen postat av
Takadongtakadang
Jag tror också på din teori om att man kan bryta smittspridningen genom förhållandevis enkla åtgärder. Förbättrad handhygien och distansering har uppenbarligen en mycket bra effekt. Munskydd inomhus verkar också dra ned smittspridningen någon ytterligare procent eller två.
Hur disciplinerade var man i Finland när det gäller distansering? Det jag vet om Finland är att man är oerhört disciplinerade och kollektivt målmedvetna på ett sätt som jag inte sett någon annanstans än i Asien så det låter inte troligt att folk skulle rycka på axlarna och strunta i en uppmaning att distansera sig gentemot andra människor.
Mycket disciplinerad när det gäller "onödig" men organiserad social samvaro. Finlands Scouter avblåste t.ex. all verksamhet som innebar fysisk närvaro redan veckan innan undantagstillståndet infördes. Många kommuner förberedde också för skolstängningar på eget bevåg redan innan det fattats nationella beslut.
Däremot vet jag inte om vi är sådär överdrivet disciplinerade sådär privat - visst var det folktomt på gatorna (rent spöklikt i metron i mitten av april), men jag tror att många fortsatte att umgås privat utan större problem. Man bara minskade på den krets man umgicks med, och handsprit blev något allom närvarande.
Men visst har samtalsämnet "hur tacka nej på ett vänligt sätt när folk inte verkar förstå idén med distansering" varit något som alla i någon mån konfronterats med.
Och uppmaningen att hålla sig hemma och inte åka till stugan i annan region har nog folk brutit mot ganska friskt - men oftast faktiskt med en smittskyddsmotivering: där träffar jag ingen, och bybutiken ställer ut varorna på trappan så jag kan hämta utan att komma i kontakt med andra människor.
I motsats till vad folk som tror att "lockdown" är världens undergång skriker om så var en påtaglig aspekt att ALLA, och nu menar jag ALLA, som hade någon form av verksamhet gjorde
små justeringar i den. Och gjorde dessa tidigt. Många specialaffärer fortsatte t.ex. att hålla öppet, men erbjöd kunderna att beställa på förhand och avhämta. Dito kaféer och restauranger långt innan de formellt var tvungna att stänga. Och handsprit fanns plötsligt överallt. Handspriten började faktiskt dyka upp redan i slutet av februari-början av mars litet här och var (och mitt favoritmärke var slutsålt överallt, grr).
Plexiglas vid kassor och i bussar etc kom ju på plats ganska så snabbt. Min närbutik gick in för 24h öppet (fram till sista juni) - det bor många 60+ i mina kvarter.
Jag tror att mycket av framgången beror på mängder av små, lokala, initiativ. När jag tog blodprov i mitten av mars så fanns det en låda med munskydd (kirurgmodell, dvs inte öronlänkar utan knytband) och jag anmodades ta på mig ett, handskrivna lappar/tejpning för att hålla distans i väntrummet, såna saker. En månad senare, på ett annat provtagningsställe, så fanns det inga munskydd, men däremot en "välkomstkommitté" som noga förhörde sig om allas hälsotillstånd och resehistoria innan de släpptes in.
Flera apotek började också tillverka och sälja handsprit väldigt snabbt, redan när vi var i "hamstringsfasen". Inget tjafs med alkoholskatter hit och dit.
Finns också exempel på ställen där typ kommunsekreterare och biblioteskbiträden sattes i arbete att ringa runt deltagare i en fest där det påträffats smitta.
Nere på golvet så väntade man inte på direktiv, man gjorde vad man kunde, och gjorde det genast.