Lena Wesström anmäld försvunnen (2018-05-15) hittad död (2018-05-19)

Vad tänker du att det rör sig om om det inte berodde på "vanligt relationsmord..."?

Kan du utveckla vad vi missat i FUP som du upplyste oss om?

Ja, vad du skriver om Steffe kan ju stämma, inte alls omöjligt. Själv tolkar jag honom som en oäkta person, någon som delvis fuskar sig fram och är lismande i det offentliga. När han kommunicerar med L på telefonen och i slutet skriker att han hatar henne är det tydligt att Lena dominerar samtalet, och sätter reglerna för dagordningens samtal och han blir överbabblad och inträngd i ett hörn. Han briserar och exploderar fram ett sista okvädesskrik och lägger på. Så visst, de kommunicerar på olika vis. Han kanske har tassat på tå i sin hemmiljö, medan L haft ett annat utrymme att få utlopp?

Jag skulle säga att en viss social anpassning krävs av oss alla. Vi kan inte säga allt vi tänker högt. Vi kan vara mr nice samtidigt som vi är ärliga. Alltså uppmuntra, hjälpa, stötta människor samtidigt som vi står upp för vad vi tycker, och markerar när någon är fel eller inte känns ok. Samtidigt är det centralt att kunna medge sina egna brister, tillkortakommanden och misslyckanden inför andra. Annars slutar vi som fasadbärare och hycklare. Detta är en hälsosam balans enligt min mening. Vi bör förädlas, och förbättras genom en sund insikt där allt detta får plats i en och samma person. Vi lär således av våra egna misstag mot bättre vetande och delar kunskapen med vår omvärld.

Lenas mor beskrev Lena som öppen i bemärkelsen att inget skulle döljas utan allt skulle fram på bordet och diskuteras, luftas och redas ut. "Öppen" kan som bekant tolkas på olika vis. Liberal, var hon i alla händelser, UW beskriver det som att något förändrades angående den moraliska kompassen. Saken kan uttryckas på mångfaldiga vis. Som du skrev tidigare att det är skillnad på öppenhet och gränslöshet.

Ja, L var efterhängsen, påflugen, ansvarslös, gränslös och påtagligt provokativ. Säkert, var hon också mycket mer när hon mådde bättre. Hanna beskriver i sitt första förhör att L är en sjuk människa, som hennes samtalskontakt avrått från vidare kontakt med. Lena beskriver sig själv som en kreativ person som stimulerar andra runtikring. Så hon kunde säkert pendla mellan att ge energi, och inte endast suga ut och dränera andra på energi. Något jag uppfattar att hennes kollega Kristin kan ha erfarit i någon lightversion eftersom hon fick byta till ett schema då hon inte arbetade sida vid sida med L längre då det blev för mycket privat snack på jobbet.

Vid flera tillfällen har jag under åren suttit och filosoferat hur det är möjligt att leva med att döda en annan människa. För jag utgår från mig själv när jag tänker, och då kommer jag till fel slutsats. Att det är omöjligt att leva med.

Jag tror det vanligtvis hänger ihop. Att det ena är förutsättningen för det andra. Just för att man kan leva med det, dödar man den andra personen. Du har olika verktyg till din hjälp, tid, åsiktsförskjutning, värderingsupplösning, rationalisering eller intellektualisering osv

1. Du har ett problem du är angelägen om att lösa, du får en idé och börjar testa strategier för en hållbar plan och lösning som åsamkar dig själv så begränsade efterverkningar som möjligt.

2. Du har under åren som förflutit slutat se offret som en like med dig själv och avhumaniserar subjektet till ett objekt utan värde.

3. Kanske känner du dig hotad av offret och känner att anfall är bästa försvar? Offret kan sitta på info, ha hållhakar, eller andra typer av övertag. Någon som stör din framtidsvision, eller någon du är svartsjuk på. Någon du vill dominera och styra men tappat kontrollen över? Motivet kan variera.

4. Du känner att det står mellan dig och offret. Båda kan inte segra och vinna striden, någon måste förlora, men du kan inte hantera eventuellt underläge och förlust. Du känner att priset är för högt. Kanske skilsmässa, socialt anseende, egots självbild etc. Vissa ggr rör det ekonomisk vinning, du har gjort någon gravid eller annat tabubelagt.

5. Du dödar hellre än att din smutsiga byk ska exponeras offentligt, och hoppas undkomma.

S, älskade knappast L. Hans samvete är inte känsligt. Kanske är hon en del av det han förknippar med det lägsta begäret hos sig själv, något han inte vill vidkännas utan skuldbelägger henne för? Precis som hon L, skuldbelade S för att hon var olycklig. L, ville hämnas på honom, och han hämnades på henne.

Deras relation kännetecknas av branta berg och djupa dalar. Deras 7 år långa kommunikation ledde aldrig till en lösning dem emellan. De löste aldrig sina egna eller deras inbördes problem med varandras beteenden. De var ofta missbelåtna och oense i sina konflikter. De tog fram det sämsta ur varandra och hos sig själva. Det var deras eget enskilda ansvar och gemensamma ansvar för relationen.

Sett till deras gemensamma historia är det knappast chockerande att en av dem dog. Även Om olika människor söker olika lösningar.

Bra skrivet!

Det är för mig en stor fråga hur de kunde orka med varandra så länge. Hur "vuxna" människor orkar med att sitta och ha sina mobiler i handen 24/7 och skriva 1000-tals sms långt in på småtimmarna.

Men från att gå från det till att någon måste mördas är så främmande att jag har svårt att ta in. Det förekommer dock (inte första gången någon blir mördad) så det är tydligen bara att tugga i sig.

Glömde förtydliga det jag skrev så onyanserat om tidigare, och du kommenterar här angående identifikationsmarkörer och igenkänning hos L och S. Alltså jag är ju ingen felfri jungfru som inte kan associera deras personlighetsdrag till andra människor, eller egna brister. Problemet är ett annat. Vad som är åldersadekvat utgör ingen god jämförelsegrund. Inte heller normalvariationen inom människoerfarenheten av att bli sedd, uppmärksammad och bekräftad. Eller förmågan att känna och erfara en sexuell åtrå, annars blir det svårt att befolka världen med nya generationer.

Inte heller är det okänt att alla kan falla, handla fel, eller skada andra pga själviskhet eller egoism, medveten alternativt omedveten. Har själv till och med haft som motiv att göra det rätta, men ändock handlat fel när jag utvärderat handlingen i efterhand.

Livet är ofta gör om, gör rätt. Det jag menar är utmärkande i detta fall är flera saker:

Överdimensioneringen av proportioner.
Att man anser sig ha rätten att handla själviskt och egoistiskt, och inte börjar handla annorlunda. Utan bara pekar på att den andra parten gör ännu mer fel än jag själv, därför kan jag själv fortsätta på samma spår.
Att det man ondgör sig över, klagar på och är missnöjd med, klänger man sig fast vid för blotta livet, och vägrar släppa taget om.

Men det jag tycker sammanfattar det hela allra bäst är Lenas egna ord i en chatt till en vän. Hon beskrev att hon kände sig förvriden. Pervers, är det ord jag själv brukar använda för saken. Förvriden eller förvrängd. Skev är ytterligare ett ord som förklarar saken bra.

Inlägg 27/8 2018 kl 13.25 sid 1958

Tror du att JG funderar att lägga korten på bordet nu innan fallet fortsätter till nästa instans?

Vad gäller din första fråga, om den nu var seriös, så har jag ingen aning. Mitt generella intryck som nyintresserad av juridik är att många förvånansvärt ofta talar i termer om svart och vitt även där det finns tydliga gråzoner. Denna tråd bekräftar detta. Lambertz har ju ändå suttit på positioner som förmodligen och förhoppningsvis vilar på gedigen kompetens, varför det också borde vara en trovärdig källa. Att han sedan varit på villovägar i enskilda frågor kommer väl med territoriet, givet att mina initiala iakttagelser stämmer.

Quick verkar ju varit en salig soppa men som väl säkert behandlas i någon annan tråd.

Tillbaka till detta fall. Någon som vet vad som är standard gällande kompletteringar? Får man ta del av dessa? Skulle man rent av kunna vänta sig att de skickas in före 17/6?

Är också oförstående till att de stod ut med varandra under alla år. Respekten för varandra borde ha gått upp i ångor för länge sedan, parallellt med att självrespekten föll till marken. Kanske hade de något gemensamt spår eller sexmissbruk i grunden som ledde till en besatthet av sex?

En del använder också sex som maktmedel mot varandra. Utpressningsstrategi eller liknande, problemen brukar tydliggöras när man vill olika saker med affären, och målet med den. Hade de varit överens i den frågan kanske båda skulle leva idag och fortsätta ligga med varandra eller gått vidare, var och en på sitt håll?

På det sättet liknar det ju ett "vanligt" destruktiv-nära-relations-mord mycket, där alla runt om frågar sig varför BO och GM inte bara lämnade varandra och psykologer förklarar med traumatiska bindningar mm. Väldigt sorgligt och väldigt onödigt.
Någon som har bra statistik på om den här sortens GM brukar återfalla ( utan missbruksbakgrund)?

Såg att friande dom i HR för Kastbergamordet får resning i HD p.g.a. nya bevis. SVT Skåne skriver att det händer sisådär 10 gånger på 10 år. Vi får väl hoppas att LW-SD blir uppklarat i HR nu, men det finns risk att det valsas varv på varv framöver.

Nej det tror jag inte. SD har redan blivit friad i en instans. Varför skulle någon lägga korten på bordet nu? Snarare motiverar väl friandet att man kniper munnen ännu mer eftersom chansen att han då även frias i HR är stor.

Jag tror dock inte JG vet något av vikt om mordet ändå. SD är för lömsk för att inviga andra parter i vad han eventuellt gjort. Risken att han åker dit skulle öka då. Man ska vara helt ensam om att begå mord och vetskapen om det efteråt.

Jellys raderingar i mobilen och beteende i rättssalen talar för att amöban skyddat S och det kan skapa en inre stress som han önskar bli fri ifrån. Tala sanning är nog hans enda chans till att uppnå litet uns av respekt i kretsarna runt honom, så jag är inte alls övertygad om att han skulle fortsätta mörka om han blivit kallad till nya förhör nu och sen till HR. Dessutom kan hans sambo bedömas sitta inne med värdefull info man missat att fråga om.

Bara S kan veta, säger han ju själv och det talar för att han utfört mordet ensam. S har ett problem - han älskar att mästra och kan inte hålla truten. De som känner honom väl, har nog många gånger fått misstankar bekräftade, men som S säger. Bara han kan veta. Andra får leva i ovisshet, enligt honom. Han glömde nämna att mördaren vet ju förstås.

H vet också. Hennes raderingar, lögner och inga kommentarer talar sitt tydliga språk. S informerade nog henne ganska snart. Hur kunde hon annars veta att L var försvunnen innan U kontaktade S?

I förhör 2 (aktbil 147 s 4) med S står det:
” Stefan har fått reda på genom sin f.d. fru att Lenas dörr var öppen i morse. F.d. frun hade hört detta genom någon person. ”

Från vilken person hann HD höra innan hon började jobbet att Lena var borta och att dörren var öppen?
Varken SD eller HD kan haft vetskap om att Lena är borta eller att dörren var öppen innan No* ringde och sökte sin mamma.

Grävdes något om detta med S och H i rättegången?

Var det inte så att N*a på morgonen råkade ringa till någon av D's döttrars mobiltelefon, i tron att det var SD's mobil? Kan den dottern i så fall ha varit hemma hos HD på morgonen och berättat om samtalet att Lena var borta och dörren var öppen? Och att HD/SD inte ville blanda in sin minderåriga dotter i utredningen och därför kallade henne för "någon person" i förhöret?