Black Lives Matter demonstration på Sergels torg.

Du undviker om och om igen att kommentera lagändringen.

Mitt förslag är att du lämnar in en polisanmälan om du anser att polisen begått lagbrott.

M-film med Uppsalapolis JO-anmäls
Är det lämpligt att en polisman i uniform är med i en reklamfilm för ett politiskt parti? Det vill nu två anmälare att Justitieombudsmannen, JO, ska granska.

https://unt.se/nyheter/uppsala/m-film-med-uppsalapolis-jo-anmals-4609042.aspx

Och det bästa vore väl ändå om vi fokuserar på att lösa problemet med våldtäkter istället för att försöka försvara de som begår dem.

Vilken polis? Den kvinnliga polisen menar du? Hon knäböjde och gjorde precis som demonstranterna i demonstrationen med kraftig slagsida åt vänster ville - hon stödde dem helhjärtat och kramade om dem efteråt. Hon gav definitivt sitt stöd åt dem.

I veckan släppte även stiftelsen ”Det goda samhället” (DGS) en studie som utgör en uppföljning av BRÅ:s tidigare kartläggningar av brottslighetens fördelning mellan personer med inhemsk respektive utrikes bakgrund. Det har varit en het potatis i många år att myndigheten slutade uppdatera sina rapporter på temat 2005 trots den stora förändring av befolkningssammansättningen som skett sedan dess.

Det goda samhället har dock efter prövning av etikprövningsnämnden i Stockholm fått ut den statistik som hela tiden funnits tillgänglig för forskare. Resultatet är egentligen inte så uppseendeväckande för den som följt den här frågan. Personer med utrikes bakgrund, definierat som personer med minst en förälder född utomlands (vilket var standarddefinitionen före 2003), står för 58 procent av samtliga brottsmisstankar. Räknar man bort den relativt lilla gruppen med bara en förälder född utomlands torde siffran hamna strax under 50 procent.

Med tanke på att det finns en så kallad överrisk bland personer med utrikes bakgrund att begå brott och med tanke på att var tredje person i Sverige (enligt den äldre definitionen, en fjärdedel enligt den nya definitionen där det krävs att bägge föräldrarna är födda utomlands) tillhör denna grupp är siffrorna faktiskt förväntade. I vissa undergrupper av brott som mord, dråp, mordförsök och rån är överrepresentationen ännu högre, vilket också är förväntat.

BRÅs rapport: "Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet"
Det Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport "Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet" (BRÅ 2005:17) undersökte brottsligheten i Sverige under femårsperioden 1997–2001. Den omfattade samtliga folkbokförda personer i Sverige som år 1997 var 15-51 år gamla. De brott som undersöktes var de som anmäldes till polisen och där det fanns personer som var registrerade som skäligen misstänkta för brotten.

Brottstyper
Nedan anges överrisker för olika slags brott i procent för utrikes födda personer jämfört med personer med båda föräldrarna födda i Sverige. Siffrorna har korrigerats för skillnader i ålder och utbildning mellan grupperna. Första siffran anger överrisker för män jämfört med män. Andra siffran anger överrisken för kvinnor jämfört med kvinnor. I vissa fall var det för kvinnor för få antal brott för att en jämförelse skulle kunna göras vilket markeras med "okänd". Baserat på tabell 7 och 9 i Bilaga 4 (sidorna 67 och 69).

Våldtäkt/försök till våldtäkt (av både barn och vuxna): +410% / okänd
Dödligt våld och försök till mord och dråp: +310% / okänd
Rån (med och utan skjutvapen): +300% / okänd
Olaga hot: +270% / +250%
Stöld i butik och varuhus: +250% / +280%
Misshandel: +200% / +190%
Misshandel mot barn under 15 år: +290% / +360%
Misshandel mot kvinna 15 år eller äldre: +240% / +170%
Misshandel mot man 15 år eller äldre: +190% / +180
Brott mot allmän verksamhet (Våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, etc.): +190% / +110%
Förfalskningsbrott: +180% / +60%
Sexualbrott utom våldtäkt och försök till våldtäkt: +170% / okänd

Av mordmisstänkta är tre av fyra migranter
Som andel av befolkningen utgör dessa migranter 33 procent, och står alltså för 58 procent av brottsligheten. Överrepresentationen har inte ökat, men eftersom gruppen är större står de för en större del av kriminaliteten i landet.

Angående det dödliga våldet (mord, dråp och misshandel med dödlig utgång) har andelen skäligen misstänkta migranter ökat från cirka 42 procent i slutet av 1980-talet till 73 procent 2017. Knappt tre av fyra är alltså migranter.

För misshandel visar motsvarande siffror en uppgång från 34 procent till 63 procent. Alltså nära en fördubbling av gärningsmän med utländsk bakgrund.

För att inte riskera att skada allmänhetens förtroende för Polismyndighetens opartiskhet förutsätter ett deltagandei en politisk film att det tydligt framgår att detär den anställdespersonliga åsikter som förmedlas och att filmens innehåll inte ger intryck av att representera myndighetens uppfattning.