Citat:
Ursprungligen postat av
Proofred
Just pensionerade professorer kan vara de värsta lögnarna. De har ingenting att förlora, kan inte ställas till svars. Jättevanligt i akademin att en pensionerad professor vill sätta åt yngre som kritiserar deras tidigare favoritteorier som har helt blivit överspelade av ny empiri. Tidigare löstes det av sig själv, genom att de flesta dog vid typ 50. Ett exempel var skandalen kring Homo Floresiensis, där den ledande antropologen höll på skeletten, inkl skadade dem, för att de gick emot hans teori om att det inte fanns hobbitmänniskor (bara missbildning) - han dog, och då löstes en del.
I Sverige kan en pensionerad professor hålla på till 90, för de är pigga till skillnad från någon som haft arbetaryrken. Besätter massa central poster i akademier, är sakkunniga på professorstjänster, etc, som gör att ingen vågar stöta sig med dem. En lösning vore förstås att få bort alla som fyllt 65, dom får hålla på att forska, men inte ha någon som helst makt eller centrala uppdrag.
Detta är välkänt i akademin, men många som inte är forskare förstår inte detta.
Nja, jag är själv fd forskare.
Visst, på en enskild institution kan det finnas enskilda professorer som driver märkliga teser, men så fort dessa teser värdas internationellt på tyngre konferenser så brukar de snabbt sållas bort på ett ganska förnedrande vis.
Jag ägnade flera år av mitt liv att turnera runt på olika konferenser; jag har dessa år sett ett otal 'blodbad' som fått Texas Chainsaw Massacre likna en familjeutflykt.
Nu arbetar/arbetade jag dock inom ett tillämpat matematiskt område, där det förvisso är betydligt lättare att avgöra vad som var briljant och vad som är rena stollerier.
Historien med
Schön visar dock att även teoretiska områden kan utsättas för bedrägeri.
Avslutningsvis vill jag hävda med emfas att Tegnells fantasier aldrig någonsin kan ha vädrats på några tyngre konferenser, då det krävs en betydligt mer förslagen bedragare än Tegnell, som t.ex. Schön för att ro något sådant (nästan) i land. Jag köper därför ditt påstående om att det sannolikt rör sig om ett fall av ren institutionell inavel, där obildade politiker väljer och vrakar bland forskare utifrån hur politiskt opportunt 'forskarnas' resultat är.
Jag begriper dock inte hur det kan finnas relevant kritik inom Sverige mot Tegnell från betydligt mer meriterade forskare än Tegnell som mer eller mindre tystats ner/förlöjligas av media.
På något sätt känns det som att media på ett märkligt sätt lyckats ta på sig rollen som domare när det gäller avgöra det vetenskapliga värdet, vilket i sin tur tyder på en närmast grotesk hybris från medias sida.
Genom att ta på sig rätten att avgöra vilka forskare som skall få komma till tals utsätter man sig för en uppenbar Confirmation Bias. Effekterna av detta ser vi nu.