Citat:
Ursprungligen postat av
Ola Schubert
Har sett en utmärkt liknelse i denna tråd som passar in här:
Att ledaren i ett marathonlopp är tröttast betyder inte att hen ligger sist.
Jag antar att du ser Sverige som den trötta ledaren i maratonloppet.
Hmmm. Sverige hade de bästa förutsättningarna. En huvudpopulation som litar på sina myndigheter och håller avstånd redan i normala fall. Allt skrattande åt svennebaner som sprider sig i bussen och ingen sätter sig bredvid en främling om det finns en ledig bänkrad. Byter till andra sidan gatan om de ser att de möter en främling. Nu har det varit toppenkultur ur smittspridningssynvinkel.
Vad säger då myndigheten som ska slå vakt om vår hälsa? Åk till alperna. Det är ingen fara. Vad gör myndigheten då det blir klart att det är stor fara? INGENTING.
Då hade det varit dags att ta tag i alla de 40 000 alpresenärer som de ändå hade koll på och bett dem att vara hemma 2 veckor. Varenda en. Det gäller även andra som reste in i landet borde haft sitta i självkarantän, eventuellt med hot om tvångsmedel om de inte lydde.
Nu ligger vi i toppskiktet vad gäller döda per miljon invånare. Vi kan naturligtvis klyva hår om andra länders mörkertal men vi bör titta på våra närmaste grannländer med likartade kulturer. Och nej, Gieseckes profetior om att hela Norden hinner fatt är helt fel. Han räknar som om våra grannländer inte kommer att vidta några åtgärder, inga mediciner hinner fram etc. Och en sådan har vi haft som chef för epidemiologi. Bra att det kom fram nu.
Vi har nu offrat över 3000 människor för att rädda ekonomin. Hmmm. Har vi gjort det? Vår BNP består till uppemot 50% av export. Alltså kommer vi inte bli räddade oavsett hur många pensionärer vi slänger under bussen. Vår BNP rasar pga att andra länder stänger ner sig.
Den inhemska konsumtionen har rasat också trots att vi haft ihjäl över 3000. Restauranger, frisörer m fl stänger. Bara mataffärer och pizzaleverantörer blomstrar. Byggen har inte drabbats så illa heller. Om vi klarar oss utan total ruin så är det Magda Andersson och Ingves vi får tacka för, inte Tegnelll.
Min spådom om framtiden är att svenskarna inte kommer att känna sig trygga att åldras i Sverige. Medelålders kommer börja fundera över hur de vill leva och de som har råd kommer att vidta åtgärder. Om jämställdheten var kantstött redan innan så kommer den att inte existera på andra sidan av pandemin. Folk kommer inte att känna sig solidariska.
Våra grannländer kommer att betrakta oss som spetälska. Sverige kommer att ses som ett land där farsoter får härja fritt. De kommer inte att se på oss med beundran, ”titta där går en flockimmun svensk”, utan de kommer att se på oss som vildar som är beredda att klubba ihjäl mormor för att få åka skidor i alperna.