Citat:
Ursprungligen postat av
sno
I Dalarna är hälften av alla blivande mödrar överviktiga eller lider av fetma. Stockholm ligger bäst till med 34,6 procent följt av Västerbotten där motsvarande siffra är 40, 5 procent.
Eftersom fetma i sig begränsar andningskapaciteten och graviditeten försvårar situationen ytterligare är jag egentligen förvånad att inte fler hamnar på intensiven.
Jag måste säga att i och med Corona börjar folk - förhoppningsvis - äntligen fatta hur farligt fetma är. Det är inte att leka med och det måste tas på allvar.
Fetma är en likadant pandemi som Corona. Fast fetman kan vi bota - tack gode Gud för det.
Det krävs inte mycket för att klassas som
överviktig (BMI > 25), bara några hekto över normalvikt, så det behöver inte innebära något större andningshinder. Särskilt inte om övervikten består av muskler, vilket BMI totalt ignorerar.
En kvinna av normallängd i Sverige (167,7 cm) anses lida av
fetma (BMI > 30) om hon väger mer än 84,37 kg. Jag tror inte heller det behöver innebära något större andningshinder. Hon kan ändå vara vältränad och i god kondition. Det går inte jämföra med en stillasittande som väger 145. Jag ogillar alla diskussioner om fetma som tycks dra alla över en kam. BMI är bara
ett mått (och ett rätt grovt sådant) på ens hälsotillstånd, utom kanske I extremfallen. Vid lindrig fetma tror jag helt andra saker spelar större roll, som om man röker och lever någorlunda hälsosamt.
Det är dessutom något artificiellt över att välja ett grovt mått som BMI > 30 som definition på ett sjukdomstillstånd, fetma. Det är
en grovt tillyxad, godtyckligt vald siffra som inte grundar sig på uppmätt ohälsa hos personen ifråga. Jag tycker det ska användas med försiktighet. Är det ett sjukdomstillstånd eller en riskfaktor? Snarare det senare. Annars blir man plötsligt "sjuk" for att man får några hekto extra muskler på kroppen. Rent vansinne.
