Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

Samhället (staten, landstinget, kommunen) skall ta hand om allt, inklusive deras föräldrar och far- och morföräldrar. Tankesättet leder till en emotionell distansiering. Någon annan får ta hand om allt det där jobbiga. En gamling är bara någon som hasar omkring med en rullator i en korridor, undanstoppad på något behandlingshem, långt borta. När problemet med att ta hand om de gamla är löst får man mer tid åt att förverkliga sig själv, vilket man gör genom att ägna sin uppmärksamhet åt att följa med i medierna, där man ivrigt försöker snappa upp de senaste rätta åsikterna och hänga med i vad man skall tycka. Där bombarderas man av propaganda om att det är synd om andra människor - människor långt bort; människor som är fattiga, förföljda, och diskriminerade. Propagandan spelar på de känslor man normalt skulle hysa för sina släktingar och slår an en sträng av undantryckta emotioner. Där sitter den vänsterblivne framför TV-rutan och uppfylls av empati och en känsla av att vara god. Goda människor hyser ju empati för andra, och särskilt för de som är förföljda av andra, av elaka människor och onda regimer. För att också vara god i praktiken vill man dela med sig, så man börjar tycka att de där stackars människorna långt bort, som lever i sin smuts och elände, borde få ta del av allt det vi har. Allt det här som våra föräldrar, far- och morföräldrar, och förfäder i tidigare generationer byggt upp genom flit, hårt arbete, och för att de tänkte att deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn skulle få det bättre än de själva. Den vänsterblivne börjar då rösta för förslag som "öppna gränser", SFI åt alla, och retroaktiv föräldrapenning åt alla, varifrån de än har anlänt för några veckor sedan och hur många barn de än har. Visst kostar det en del, och visst kan det ha konsekvensen att de där gamlingarna får leva på korv och kallt potatismos, serverat av en vårdanställd som hostar virus över maten för att hon inte har råd att stanna hemma när hon har influensa, men det får man väl ta. Eller rättare, det får väl farmor ta. Fast man kan ju bli lite upprörd över det också, där man sitter och läser i medierna om hur elaka de snåla politikerna är mot våra gamla, men det är ju politikernas fel som inte tagit ut tillräckligt mycket skatt från de rika. Att rösta för att dra ned lite på kostnaderna för invandringen, däremot, kommer inte för den vänsterblivne, för det vore ju rasistiskt att ge näringsriktig kost åt svenska gamlingar när folk faktiskt svälter någonstans i sydvästra Tchad, eller vad de sade på nyheterna att det där stället heter. Inte kan man väl ställa grupp mot grupp på det sättet, och prioritera sin farmor över de stackars afghanpojkarna som fotvandrat hit ändå från Kandahar?