När går ni in på börsen och fyndar efter Corona?

Det är en berättigad fråga om det här verkligen är det bästa köpläget på en generation. Den så kallade Buffett-indikatorn – totalt börsvärde på amerikanska aktier i förhållande till landets BNP – signalerar trots den kraftiga nedgången från toppen februari ingen historisk superrea. Det samlade börsvärdet motsvarar ungefär 120 procent av senast rapporterad BNP, jämfört med 59 procent när börsen bottnade efter finanskrisen och 74 procent efter it-bubblan. Börsfallet har bara tagit oss tillbaka till samma nivå som rådde i början av förra året, efter börsfallet hösten 2018.

Det framåtblickande p/e-talet för amerikanska aktier har nätt och jämnt fallit ner till sitt 10-årssnitt och är långt ifrån att ha pressats ner tillbaka till lägstanivåerna från finanskrisen 2008 och eurokrisen 2011. Då ska man tänka på att estimaten haltar och att en störtflod av nedjusterade vinstprognoser väntar.

Börskraschen 2020 är iögonfallande för sin intensitet, men knappast för sin magnitud. Amerikanska aktier tappade som mest 34 procent från toppen – Stockholmsbörsen föll ungefär lika mycket – och gjorde det snabbare än börskrascherna 1929 och 1987. Däremot är det långt kvar till tappen på 86 procent under depressionen och 56 procent under finanskrisen 2008. Snarare är det i linje med nedgången under björnmarknaden i slutet på 1960-talet, vilket för övrigt sammanföll med att Hongkong-influensan svepte fram.

Världens centralbanker har drastiskt sänkt räntorna och öst på med ytterligare stimulanser i form av bland annat tillgångsköp av stats- och företagsobligationer. Samtidigt backar nu regeringarna med bred uppslutning upp med finanspolitiska räddningspaket. I Sverige skedde det så hastigt och lustigt att man först missade att ställa självklara motkrav på företagen, som att frysa möjligheten till utdelningar och återköp. Finns det överskottskassa i verksamheten så framstår det som magstarkt att lämpa över företagets kostnader på skattebetalarna. Att bli förgrymmad över styrelsernas försiktighetsåtgärder kan framstå som perspektivlöst i ett läge där den amerikanska ekonomin kräks ut arbetslöshet på ett sätt som saknar motstycke och där depressionshotet är reellt.

James Bullard, chef över den amerikanska centralbanken Federal Reserves kontor i St Louis, har uppskattat att arbetslösheten i USA kan stiga till 30 procent. Det kan jämföras med att arbetslösheten uppskattats till 25 procent under 1930-talskrisen i USA.

Tyvärr för Sveriges del gick vi in i den här krisen med 7,5 procents arbetslöshet och ett läge där var tionde barn växer upp i ett hem där ingen förälder har ett jobb. Det eskalerar nu snabbt. Arbetsförmedlingen har aldrig tidigare varit i närheten om att registrera lika många varsel som under mars.

Mot bakgrund av det akuta läget där delar av ekonomin släckts ner, är det massiva politiska gensvaret begripligt. Ingen vill se ett depressionsscenario och man gör vad man kan för att lugna marknaden och hålla företag flytande under en övergångsperiod.

Klockan tickar och misslyckas de penning- och finanspolitiska initiativen, kommer börsen behöva prisa in en fullskalig recession. Det är knappast upplyftande att euroområdets inköpschefsindex indikerar en djupare recession än under finanskrisen. Även om initiativen nu skulle lyckas och den direkta faran kan avvärjas bär stimulanserna med sig nya risker och problem.

Ett av de snabbaste sätten att bli rik är att inte förstå riskerna med aktieplaceringar. Tyvärr är det också det osäkraste sättet. Risker är latenta till sin karaktär. Ofta sätts likhetstecken mellan risk och volatilitet, där det senare är ett symptom på att det första materialiseras.

Om politiker och centralbankschefer i sin iver att avvärja, eller kanske snarare mildra recessionen, går för långt och börjar rädda risktagare som nu inte klarar av att hantera de risker de tagit på sig, kommer det att uppmuntra till ett oansvarsfullt agerande. Akronymerna TINA (There is no alternative) och FOMO (Fear of missing out) kommer dammas av, när placerare i brist på alternativ med rädsla för att bli frånåkta måste äga aktier till vilket pris som helst. Pressas avkastningskravet ner samtidigt som värdeförstörande företag hålls vid liv dämpar det rimligen de långsiktiga tillväxtförutsättningarna.

Förvaltarna av Spiltans Räntefond Sverige gav ett nyårslöfte för 2020: ”god och stabil avkastning framför osäker och volatil” hette det. Di har tidigare rapporterat om hur detta ”lågriskalternativ” helt stängt för uttag trots fondens ”betydande likviditetsbuffert.” Det är bara sex månader sedan klädbolaget RNB förlängde obligationen med två år, där Spiltan tillsammans med största ägaren ägde 83 procent av obligationslånet. I förra veckan ansökte RNB om rekonstruktion för sina tre kärnverksamheter.

Kanske kommer 2020-talet likt 2010 bli de stora risktagarnas decennium, där disciplinerade investerare som Warren Buffett blir frånåkta. Ska vi nu envisas med att utnämna personer till ”Sveriges Warren Buffett”, då ska vi leta bland de investerare som likt Buffetts bolag Berkshire Hathaway i det här läget sitter med motsvarande 30 procent av börsvärdet i tillgängliga likvida medel.

The antibodies will indicate that the test participants have had the virus, have healed and are thereby ready to re-enter society and the workforce. The researchers plan to test 100,000 members of the public at a time, issuing documentation to those who have overcome the virus.