Hundratusentals riskerar att förlora jobbet i Corona

Centralbanker och regeringar runt om i världen lanserar stimulanspaket för tiotusentals miljarder kronor.
Men varifrån kommer alla pengarna?
– Vi bygger upp skuld till framtida generationer, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea

I en färsk prognos spår Ekonomistyrningsverket, ESV, att budgetsaldot visar ett underskott på 14 miljarder kronor i år jämfört med ett överskott på 112 miljarder förra året. Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas gå från 0,4 procent av BNP till ett underskott motsvarande en halv procent av BNP under motsvarande prognos.

Det bygger dock på antagandet om att den svenska ekonomin ska växa med 0,4 procent i år, kalenderkorrigerat. Det motsvarar en tydlig inbromsning jämfört med februariprognosen på 1 procent och 2019 års 1,3 procent.

Men den nya prognosen bygger bara på data fram till den 12 mars. Utvecklingen sedan dess beskrivs som ”mycket dramatiskt”. Därför presenterar myndigheten också två alternativscenarier med klart större underskott.

I ett scenario där ekonomin åtgår till någon sorts normalläge och effekterna av coronautbrottet har blåst över inom ett år spås ekonomin krympa med 1 procent i år. Det innebär ett klart större underskott i budgetsaldot på 120 miljarder kronor. I och med att tillväxten då spås repa sig till 2,7 procent 2021 ska budgetsaldot vara tillbaka i balans redan nästa år enligt ESV.

Det mer extrema scenariot bygger på antaganden om att utbrottet blir mer utdraget och effekterna mer omfattande. Då spås ekonomin krympa med hela 3 procent i år vilket ger ett budgetsaldounderskott på hela 170 miljarder kronor. Även om tillväxten spås bli ännu högre 2021, 4 procent, skulle det inte innebära balans i budgetsaldot nästa år. I stället spås ett underskott på 30 miljarder kronor enligt ESV:s beräkningar.

Myndigheten understryker att det är just beräkningar det rör sig om och inte genomarbetade prognoser. Precis som de flesta förutsägelser om framtiden just nu är siffrorna omgärdade av stor osäkerhet. Alternativscenarierna bygger bland annat på antaganden om att arbetslösheten ska stiga till drygt 8–8,5 procent. Det bidrar till att skatteintäkterna spås minska samtidigt som kostnaderna för att hantera en sämre arbetsmarknad ökar.

En tydlig uppgång i arbetslösheten och högre sjukfrånvaro innebär också att kostnaderna för de åtgärdspaket som regeringen aviserat ökar. Enligt ESV är det ersättningarna för sjuklönekostnader och stöd vid korttidsarbete som får störst effekt på nota, mellan 11 och 22 miljarder i de två alternativscenarierna.

ESV räknar med att både kommunerna och regionerna kommer att kompenseras för de minskade skatteintäkterna och att deras konsumtion därmed inte kommer att minska. Regeringen har hittills meddelat att kommunerna kommer att kompenseras för extraordinära åtgärder inom hälso- och sjukvården kopplat till virusutbrottet. Sveriges Kommuner och Regioner reviderade nyligen ned sin prognos för årets tillväxt i skatteunderlaget rejält, från 2,4 procent i februari till 1,5 procent i mars.