Jag (Anna Hage) berättar att det ofta kom bilar och stannade utanför vårt radhus. De bara stod där, tysta utanför huset, med nedsläckta lampor. (…) Jag berättar att jag ibland ringde polisen, och då kunde de bekräfta – de hade skickat ut en bil som kollade läget kring min bostad.
Men andra gånger visste de inte vad det var för bil. Då skickade de ut en patrull som skulle kolla. De gångerna hände det att den tysta bilen hann rulla iväg. Ibland motade polisen bort den också.
Källa: Anna Hage (2019), 30 år av tystnad s. 48
Karin A bor i en liten by på landet som ligger en bit utanför Södertälje. (…) En lördagskväll på hösten 1986 sitter vi vid hennes köksbord (...) Klockan har passerat nio (…)Min kommentar:
Jag (Anna Hage) ser hur Karin lystrar till. ”Vad är det?” frågar jag.”Hör du? Det är en bil!” säger hon. (…) Snart syns strål¬kastarna, som lyser rakt in hos oss (...). Men när bilen ska svänga in den allra sista biten, släcks strålkastarna. Karin visslar till och min puls går upp. Hon ser på mig, ögonen är stora. ”Vad faan…” Vi hör hur gruset knastrar, de är alldeles inpå huset nu.
”Vi måste se vad det är för några!” säger Karin, (…) Dörren knarrar till när hon öppnar den. Jag anar genom fönstret hur hon rusar fram snett till höger över gräsmattan, på så vis kommer hon nära bilen, som hamnat på parkeringen där det inte går att komma vidare. Då tänds billyktorna igen och bilen är inte så tyst av sig, för den backar i en rasande fart, gruset sprutar om däcken.
I lyktornas sken ser jag Karin stå där, med händerna i sidorna. Men snart är bilen borta och hon kommer tillbaka in. Hon ser jagad ut. ”De jävlarna! De backade när de såg mig! Jag har aldrig sett någon backa så fort”, säger hon och flämtar.
”Men… kanske åkte de fel? ” Karin skakar på huvudet. ”Det tror jag inte. Jag såg skylten, Anna, jag hann inte se siffrorna men skyltarna var gula. Det var ingen vanlig bil.”
” Och det var inte första gången, det vet du!” säger hon och jag kan inte annat än hålla med. Jag minns hur vi gick en promenad några veckor tidigare, då det kom en bil som körde långsamt efter oss, en bit bort. Även då var registreringsskyltarna gula. Den gången hoppade vi in i skogen, tog en genväg till huset så att bilen inte kunde komma efter.
Den natten sover jag oroligt. Så fort jag vaknar på morgonen ringer jag till polisen för att berätta vad vi såg kvällen innan. Men det var inget som de kände till. De trodde att det var en tillfällighet.
Källa: Anna Hage (2019), 30 år av tystnad s. 61-62
Han säger det vänligt men jag förstår att det är en order. Han försvinner nedför trappan och luften går ur mig. Jag noterar att klockan bara är sex minuter över fyra. Vilket underligt möte.
Han var vänlig, men också tydlig.
Källa: Anna Hage (2019), 30 år av tystnad s. 69
”Hallå Anna! Jag kan inte riktigt presentera mig själv såhär i telefonen, men jag arbetar indirekt med utredningen av mordet på Olof Palme. Och jag vill träffa dig så snart som möjligt.”Kommentar: ”Officeren" uppger sig ”arbeta indirekt med utredningen av mordet på Olof Palme", vilket i praxis innebär att han uppger ” Föregivande av allmän ställning ”.
”Jag vill bara prata med dig, vi kan ses på ett fik om du vill. Vad sägs om idag klockan fyra, på Stora konditoriet?” Jag (AH) tittar på klockan. Det är om tre timmar. ”Alltså… jag vet inte om jag vågar det? Det ringer en massa konstiga människor till mig nu. Hur vet jag vem du är? Hur vet jag att du inte vill mig illa?” ”I så fall hade jag redan gjort dig illa. Jag hade inte ringt innan. Så, vad säger du? Klockan fyra på Stora konditoriet, högst upp i lokalen?”
”Jag vet vem du är, så det blir inga problem.”Mötet på cafeet kl 16
Mannen har redan en kopp kaffe framför sig. Han sitter vid fönstret, men reser sig snabbt när han ser mig. Han går emot mig och vi möts mitt i rummet. Jag konstaterar att han är mellan 35 och 40 år. Han ser bra ut, är riktigt snygg faktiskt. Ögonen är bruna och han bär en rock. Han tar av sig rocken och hänger den över stolsryggen. Under rocken har han en uniform. Det finns märken på axlarna, och kavajslaget är fullt av medaljer och utmärkelser.Kommentar: AH, 16 år undersköterskeelev, kan knappast ha en god uppfattning om krigsmaktens unifornsbestämmelser.
”Sådärja”, säger han. ”Vad bra att du kunde komma med så kort varsel.
”Jo, det är så här Anna.”
”Vi vill att du ska vara lite försiktig med vilka du pratar med. Och om vad. ”Kommentar:
”Vi vet att du har haft kontakt med lite olika personer. Personer som har en massa frågor och som vill skapa en sanning. Som vittne till mordet är det inte lämpligt för utredningen om du pratar med dem.”
”Det är väldigt viktigt att det inte blir fokus på fel saker. Vissa saker ska inte komma ut.”
För att markera att underrättelsetjänsten inte är en säkerhetstjänst erinras om att det i underrättelsetjänst inte får utövas verksamhet som kräver polisiära befogenheter.Källa: https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.regeringen.se/49bb4a/contentassets/824c516e802e447a9a4134d2d33a278d/underrattelsetjansten--en-oversyn&ved=2ahUKEwjhm8GAjKboAhUj-yoKHY0ZCkoQFjADegQIBRAC&usg=AOvVaw0-LfRclU5vnE_gO-vwOi7g
Han lutar sig tillbaka lite. Förklarar med sin lugna, låga röst att han inte kan berätta så mycket mer för mig. Men att det inte är han, personligen, som håller reda på mig och vad jag gör, vilka jag möter och vilka jag pratar med. ”Det är så klart vårt uppdrag.”Källa: Anna Hage (2019), 30 år av tystnad s. 65-69
”Som sagt ja, vi vet vad du som vittne gör och det är ett av sätten att se till att allt är i sin ordning.”
Han lutar sig fram över bordet. Tvekar lite, sedan säger han. ”Vi måste se till att det är lugnt i landet.”
”Nej, du behöver inte vara rädd”, säger han, men rekommenderar mig att inte prata med fel personer. ”Men, vilka är fel personer?” Jag får inte svar först. Men sedan kommer det: Min familj och mina vänner kan jag prata med. Han tystnar. Säger inte mer än så.
Utan att jag hänger med har han rest sig, tagit rocken från stolsryggen. Han sveper den på sig och ursäktar sig – han har ett flyg att passa och ska ta en taxi som står utanför.
Samtidigt som han sätter på sig sin basker säger han att det vore bra om vi låtsades som om det här mötet aldrig hade ägt rum. Han säger det vänligt men jag förstår att det är en order. Han försvinner nedför trappan och luften går ur mig.
Jag noterar att klockan bara är sex minuter över fyra. Vilket underligt möte.
Han var vänlig, men också tydlig.
amen, här är en video om "super-x metal-piercing M" MOP-ammoA coup d'état in 1974, performed as part of an attempt to annex the island to Greece, prompted the Turkish invasion of Cyprus. This resulted in the eviction of much of the north's Greek Cypriot population, the flight of Turkish Cypriots from the south, and the partitioning of the island, leading to a unilateral declaration of independence by the north in 1983. Due to its lack of recognition, Northern Cyprus is heavily dependent on Turkey for economic, political and military support.Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Northern_Cyprus
Turkey stood in consistent opposition to the white minority governments in South Africa. It did not maintain any type of relations until negotiations began between the African National Congress and the government towards democratic elections. Turkey also promoted the independence of Namibia, which was under the occupation of South Africa from World War I until October 1990.Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/South_Africa%E2%80%93Turkey_relations#Turkey_and_t he_apartheid_government
A coup d'état in 1974, performed as part of an attempt to annex the island to Greece, prompted the Turkish invasion of Cyprus. This resulted in the eviction of much of the north's Greek Cypriot population, the flight of Turkish Cypriots from the south, and the partitioning of the island, leading to a unilateral declaration of independence by the north in 1983. Due to its lack of recognition, Northern Cyprus is heavily dependent on Turkey for economic, political and military support.Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Northern_Cyprus
Turkey stood in consistent opposition to the white minority governments in South Africa. It did not maintain any type of relations until negotiations began between the African National Congress and the government towards democratic elections. Turkey also promoted the independence of Namibia, which was under the occupation of South Africa from World War I until October 1990.Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/South_Africa%E2%80%93Turkey_relations#Turkey_and_t he_apartheid_government
Du måste vara medlem för att kunna kommentera