Citat:
Ursprungligen postat av
HusvagnSvensson
Ja, precis. Det är den absolut troligaste tolkningen i utgångsläget. Hon försöker klistra skulden på frikännandet på nämndemannen genom att ta ära och heder av denne.
Problemet med detta är som sagt att följdverkningarna av detta är vidsträckta. Nämndemän kommer att bli rädda för att döma efter sitt samvete och efter vad de anser är korrekt, för gör de det kommer de att utsättas för smutskastning av åklagarna. Det är ett hot mot rättvisan i domsluten.
Det vore kanske inte så farligt om domstolscheferna som skall avgöra saken var objektiva i frågor om jäv. Men de är de inte utan tillhör samma skrå som åklagarna och är vänner och potentiella eller före detta kollegor med dessa. Kårandan är enormt stark bland domstolsjurister och det skall mycket till om de skall chickanera åklagaren genom att gå emot henne. Till yttermera visso har ju rådmannen som dömt en annan uppfattning än den friande domen.
Och det saknas helt oberoende kontroll- och sanktionsmöjligheter av detta. Åklagarna och domarna i förening kan krossa nämndemän och upphäva domar de inte gillar på mycket lösa boliner.
Yrkesstoltheten är ytterst hög inom rättsväsendet. Domare, nämndemän, åklagare, jurister och advokater gör ett fint jobb och det är ytterst ytterst sällan någon gör ett avsteg från det edsvurna. Poliser är också duktiga men det är mkt större sannolikhet att en polis far med osanning. De åtalade ljuger fritt och det är deras fulla rätt. Vittnen fabulerar också ofta fritt. Så ser det ut i en domstol.
Det är inte åklagaren i detta fall som försöker chikanera nämndemannen utan polisen med hjälp av kommunistorganisationen expo som tagit fram att nämndemannen tyckte att en T-shirt var snygg.
Vi får se vad Hovrätten tycker om detta. Jag är ej säker på att Hovrätten återvisar målet för en like på en T-shirt.
För att jäv ska föreligga krävs det inte att personen är partisk utan bara att situationen är sådan att det typiskt sett finns skäl att misstänka partiskhet, vilket inte alltid är helt oproblematiskt. Man måste också förstå att juridik inte har känslor. Jurister ser på fakta och lag och kommer sen fram till en slutsats.