Citat:
Ursprungligen postat av
T34Panzer
Ja precis.
Men varken skribenten Peter Noster eller CarlJanne verkar ha läst hela protokollet, utan stannat vid Delredovisning nr 2 på sidan 24.
Den
förnyade analysen, som utfördes
mycket senare: 2019-06-19 återfinns i
Slutredovisningen på sidan 100.
Man bör väl ändå för sakens skull åtminstone slå ett öga på själva Slutredovisningen kan man tycka
(FB) Lena Wesström anmäld försvunnen (2018-05-15) hittad död (2018-05-19)
DNA finns ju överallt i vår kropps celler, hud, blod, snor, saliv, sperma, hud, hårsäckar osv.
I det här fallet kunde man vid första analysen spåra blodförekomst, men lyckades inte matcha med en person.
Därför kördes topsen med positivt resultat om igen för ny analys och kunde då matchas med L*ena, vilket redovisas på sid 110. Det är alltså konstaterat att det förekommer blod i analysen redan, och det utvunna DNA:t kommer från blodet.
Om det finns mycket litet representativt prov, kan man med en speciell teknik, LCN/LT-teknik, vilket kanske användes för den förnyade analysen?
Läs gärna själva om hur analyser görs på NFC.
Själv kan jag inte i min vildaste fantasi tro att åklagaren tar upp ett bevis i son åtal om det inte finns anledning att tro att det är ett bevis på att det kommer från blod och att det är från L*ena.
"
Bevismaterialen bearbetas på olika sätt för att finna spåren, bland annat används ljuskällor för att visualisera besudlingar som inte syns för blotta ögat. Därefter undersöks besudlingarna med hjälp av olika förprövningstekniker för att avgöra vilken spårtyp det rör sig om. Slutligen säkras spåret för dna-analys. Vid dna-analysen utvinns inledningsvis dna ur spåret. Metoden som används i det enskilda fallet beror dels på fläckens egenskaper och dels på det bakgrundsmaterial där besudlingen sitter.
Därefter bestäms mängden dna i provet. Vissa prover innehåller inget dna och analysen kan då avslutas, medan andra prov innehåller så mycket dna att de behöver spädas inför kommande analyssteg. Utvunnet dna kopieras sedan upp med PCR-teknik (polymerase chain reaction) i ett antal olika områden som varierar mellan olika personer. Områdena som kopieras och undersöks vidare kallas STR-områden (short tandem repeats) och resultatet blir en dna-profil, som närmast kan jämföras med en sifferkod. Erhållna dna-profiler jämförs och resultatet redovisas i en graderad skala, som visar på vikten av resultatet.
Det räcker med mycket små mängder biologiskt material för att kunna få fram en dna-profil. Spår av saliv på exempelvis cigarettfimpar och frimärken kan vara tillräckligt. En blodfläck med storleken 2 x 2 millimeter räcker normalt sett mer än väl för att kunna ta fram en dna-profil från ett blodspår. För en rutinanalys behövs dna från omkring 50 till 100 celler. Vid specialanalys med så kallad LCN/LT-teknik kan det räcka med dna från enstaka celler."
https://nfc.polisen.se/kriminalteknik/dna-och-biologi/