Citat:
Ursprungligen postat av
lisett
Alltså folk har verkligen panik nu. Är småförkyld och nyser typ konstant - folk flyr fältet när man snörvlar lite på trottoaren. Dock inte supernöjd med att ha lyckats bli förkyld eftersom jag tyckte jag var noga med hygienen och allt i förebyggande syfte sen fucking januari. Så bra det gick

Det går inte att skydda sig mot sånt här på något realistiskt sätt. Antingen blir man sjuk, eller så blir man det inte. Jag känner folk som vaccinerar sig mot flunsan varje år, och åker på den vartannat år. Jag har aldrig vaccinerat och haft den typ två gånger. Jag har aldrig varit speciellt noga med handsprit i influensatider heller.
Det man kan göra är att inte utsätta sig för onödiga och
kända risker. I detta exempel kan det gälla att resa i onödan. Nästan inga resor är nödvändiga. Orten kan ha betydelse, men jag skulle vilja säga att det är resan i sig som är den största risken. Flygplatser och flygplan eller tåg där virus lätt kan färdas genom ventilationssystemet och effektivt smitta samtliga. Människor som trängs ihop i köer och korridorer.
Man bör förutsätta att samtliga som varit utomlands är smittade tills motsatsen bevisas. Eftersom myndigheterna inte vill se det så kan man själv försöka undvika att träffa kompisar och liknande som varit iväg tills man vet.
En annan sak som slår en när man läser denna tråd och diverse olika rapportering om viruset är diskussionen om dödligheten. Det verkar som att de flesta tror att viruset har en
faktiskt dödlighet, men då har man inte förstått att dödligheten är direkt kopplad till förmågan att behandla symptomen. Detta skiljer sig
enormt mellan länder. Sålunda kan mycket väl Irans siffror stämma.
Detta innebär förenklat att Spanska Sjukan i dagens läge hade haft lägre dödlighet, eller att dödligheten måste ställas i relation till tiden när pandemin drabbade världen. Fattiga länder, och länder med otillräckliga resurser kommer att drabbas extremt hårt.
Sålunda är dödligheten i Kina irrelevant. Vi har inte i
närheten av de resurser de har, och vi är för sent ute för att kunna göra eventuella förändringar. Vår nationella beredskap har monterats ner under decennier, och det kommer att ta lika lång tid att bygga upp igen.
Sverige har en extremt kompetent (men begränsad) intensivvård. Dödligheten i Sverige kommer alltså vara låg tills dess att vårdplatserna är slut för att sedan skena. Allting handlar med andra ord om att fördröja och försöka skapa en stadig ström av patienter. Det sista man vill ha är en klump sjukdomsfall, för då sticker dödligheten rakt upp direkt. Detta är dock svårt till omöjligt att kontrollera utan kraftiga åtgärder, och jag menar att det tåget redan gått.
Men helt ärligt är jag dock mer oroad för de sekundära effekterna än viruset i sig. Hela världen står och väger i ett geopolitiskt extremt komplext läge. Den här pandemin kommer in från sidan och skapar ett otal nya hot/möjligheter för stora drag. Vart och ett av dessa möjliga drag har potential att skapa stora förändringar som påverkar på längre sikt än pandemin i sig. På så vis är detta den perfekta rökridån.
Jag sällar mig också till de bedömare som tror att vårt samhälle
inte är rustat att klara en längre period av störningar i import av bränsle, mat och läkemedel. Faktum är att vi är helt beroende av import på nästan allt. En konsekvens av detta är (hoppas jag) att diskussionen om nationell produktion och beredskap måste upp på agendan. Globaliseringen är nog ofrånkomlig, men den kommer inte att vara ett realistiskt alternativ på lång tid. Kanske två-tre generationer.
Detta kommer alltså att få politiska konsekvenser, men inte bara nationellt där man kan tänka sig att detta bara är ytterligare ett exempel på inkompetent styrning, utan även på EU nivå där detta kommer att visa vad det egentligen är värt. Åratal av debatter kommer kunna byggas utifrån det vi redan sett, för att inte tala om det som komma skall. Jag menar också att detta delvis är en ny fråga. Kan man tänka sig att det finns en del sossar som i dagens läge önskat att man gått i opposition istället? Tänk vilken perfekt fråga att kunna äga i opposition. Nationell beredskap, vård, inhemsk produktion, arbete... osv.
Jag är inte 25 längre (tack och lov) och löper nog hyfsad risk att bli sjuk i detta om det nu blir stort. Jag hyser inga illusioner om att det ska finnas specialvård om det sker, och kan i så fall hoppas att jag endast får milda symptom, vilket ändå är mest sannolikt. Skulle det gå åt skogen är det dock inte hela världen. Hellre att jag tar smällen än en sjukdom som drabbar barn och unga.
Vi ska minnas att det finns gott om exempel på olika sjukdomar som felaktigt målats upp som nästa pest genom åren. Jag hoppas att detta är en sådan, men första gången jag hörde talas om denna fick jag en dålig känsla i magen. Jag har dock haft fel många gånger förr.