Citat:
Ursprungligen postat av
bergsturk
Så här lagom till förintelsens minnesdag avlossar Svenska Hitlerbloggen en veritabel kanonad av förintelse-artiklar och SD-påhopp. Man låter till exempel Emerich Roth ganska öppet kalla SD för nazister. Jag räknar till åtminstone tio artiklar, ledare och understreckare som handlar om detta. Kan det vara nytt rekord?
Dagens Nyhitler är i jämförelse mer modest, med bara fem artiklar.
Å andra sidan är Ingrid Lomfors debattartikel i Dagens Nyhitler (tack!) en ovanligt vidrig uppvisning i dubbla måttstockar och rasism. Lomfors attackerar den här gången polacker som inte accepterar att kollektivt skuldbeläggas för enstaka polska individers handlingar under andra världskriget. Det polska civilsamhället av idag måste enligt Lomfors genomgå en "rannsakning av det egna ansvaret" för förintelsen. En inställning som skulle betecknas som antisemitisk om det istället handlade om judar och kommunismen.
Citat:
Efter att Grabowski i vetenskapliga verk visat att också etniska polacker medverkade i mord och massmord på judar i samband med Förintelsen har polska grupper i och utanför Polen krävt hans avsked. I spetsen för kampanjen står Polish League Against Defamation, vars syfte sägs vara att rentvå ”det polska folket” genom att ”korrigera falsk information”.
Den nationalistiska utvecklingen i Polen är ett exempel på hur demokratiska institutioners ställning kan försvagas. I genomförandet av den politiken kan historieskrivningen bli ett verktyg.
Grabowskis forskning visar hur historien om Förintelsen fortsätter att vara ett minerat fält, i synnerhet när den handlar om de medskyldiga till folkmordet på sex miljoner judar. Så har varit fallet i Europa och i delar av forna Sovjetunionen under stora delar av efterkrigstiden. Rannsakning av det egna ansvaret är alltid det svåraste, men är samtidigt nödvändigt för att lära för framtiden. Här har civilsamhället en viktig roll att spela.
https://www.dn.se/kultur-noje/ingrid-lomfors-darfor-ar-forintelsen-fortfarande-ett-minfalt/
Här bör understrykas att Polish League Against Defamation inte på något sätt försöker tysta historiker och andra som undersöker enskilda polska individers handlingar under andra världskriget. Däremot motsätter man sig missvisande, orättvisa och kollektivt skuldbeläggande termer som "Polish Concentration Camps", "Polish Death Camps" and "Nazi Poland".
http://rdi-plad.org/
Vad skulle Lomfors själv tycka om beteckningar som "det judiska Gulag" eller kollektiva uppmaningar till dagens judar om "rannsakning av det egna ansvaret" för kommunismens brott? Talet om polska koncentrationsläger är dessutom oändligt mycket mer orättvist då Gulag förvisso byggdes upp av judar medan Auschwitz och andra läger byggdes upp av tyskar på ockuperat polskt territorium.
Lomfors lyfter fram det ångerfyllda tyska folket som kontrast till de styvnackade östeuropéerna. De förstnämnda har enligt henne på ett lämpligt (lydigt?) sätt anpassat sin "självbild" i efterdyningarna av förintelsen.
Citat:
I samband med de stora rättegångarna i Nürnberg och Frankfurt efter krigsslutet blev det uppenbart att det inte var själva rättegångarna som fick den tyska självbilden att förändras.
https://www.dn.se/kultur-noje/ingrid-lomfors-darfor-ar-forintelsen-fortfarande-ett-minfalt/
Smaka på orden: "den tyska självbilden" och dess förändring. Ska vi vara konsekventa här? Hur bör i så fall den judiska självbilden påverkas av NKVD:s judiska massmördare och av judiska politiska kommissarier i kommunistiska diktaturer som Polen? Hur hanterar det judiska "civilsamhället" det faktum att många av kommunismens värsta bödlar var judar? De frågorna ställer aldrig Lomfors, om om någon dristade sig till att göra det skulle hon säkerligen stämpla vederbörande som antisemit.
Lomfors skuldbelägger det polska "lokalsamhället" som enligt henne "samverkade med nazisterna för att utplåna det judiska folket". Det är ingen liten anklagelse.
Citat:
I länder i det forna Östeuropa, liksom delar av före detta Sovjetunionen, där flest judar mördades, är de privata initiativen färre. Där nationalismen växer och demokratin sviktar kan vi i dag se hur också minnet av Förintelsen blir alltmer politiserat. I ett sådant klimat blir det allt svårare att påvisa hur lokalsamhället samverkade med nazisterna för att utplåna det judiska folket.
https://www.dn.se/kultur-noje/ingrid-lomfors-darfor-ar-forintelsen-fortfarande-ett-minfalt/
Notera att hon skriver "hur lokalsamhället samverkade med nazisterna för att utplåna det judiska folket", inte att det fanns individer i det polska lokalsamhället som gjorde det. Hon tillskriver alltså polacker ett kollektivt ansvar för förintelsen. Om något motsvarande skulle sägas om om judar - att de är kollektivt ansvariga för judiska kommunisters brott mot mänskligheten - skulle anklagelser om antisemitism komma som ett brev på posten. Ja, det räknas till och med som antisemitism att ens nämna det faktum att judar var enormt överrepresenterade inom NKVD, särskilt på högt uppsatta positioner. (Detta finns med som ett av kriterierna i IHRA:s definition av antisemitism som Sverige nyligen anslutit sig till.)
En motfråga till Lomfors: Har det judiska civilsamhället något ansvar att sona de brott mot mänskligheten som begicks av judiska kommunister? Om inte - varför ska dagens polacker känna ansvar för vad några av deras landsmän gjorde under den tyska ockupationen?
Alla som inte underkastar sig den judisk-rasistiska historieskrivningen, t.ex. Polish League Against Defamation, anklagas av Lomfors för att "politisera" historien. Men är det verkligen polackerna som politiserar historien när de vägrar att låta sig kollektivt skuldbeläggas för ett fåtal polska individers handlingar för över 75 år sedan? Är det inte snarare Lomfors som politiserar?
Lomfors och hennes gelikar kan inte både ha kakan och äta den. Antingen slutar hon och andra judiska rasister genast upp med att kollektivt anklaga hela folk för enskilda individers brott, eller så ska judarna som kollektiv på motsvarande sätt tvingas ta på sig skulden för judiska kommunisters brott mot mänskligheten. Allt annat är motbjudande dubbelmoral och faktiskt - rasism.