Citat:
Ursprungligen postat av
holmium
Norden har haft mångkulturella problem långt senare än vikingatiden:
"I över 300 år var det lagligt att slå ihjäl turkar på Island. Mördandet var inte bara tillåtet - lagen krävde att varje turk skulle dödas så fort han eller hon satte sin fot på Island.
Lagen stiftades efter den så kallade turkiska invasionen av Västmannaöarna 1627, en attack som i själva verket utfördes av algerier och marockaner under ledning av en holländare. Omkring 400 öbor dödades eller togs till fånga. De överlevande hölls i fångenskap i Algeriet, som på den tiden lydde under sultanen i Konstantinopel. Därför lades skulden på turkarna.
Tio år senare återvände 27 öbor från fångenskapen efter att lösen utbetalats. Än i dag kallas stranden på Hemön där piraterna landsteg för Ræningjatangi, Rånarnas halvö.
Lagen levde kvar ända till 1970-talet då den avskaffades."
Barbarer som slår ihjäl barbarer. Vart tog medeltidens ridderliga ideal vägen? Slaget vid Sauðafell är början på isländska förfallet till fattigdom, kätteri och envälde.
Vikingarna som vad hedningar på 800-talet hade mycket att lära av islam på den tiden. På 1600-talet kom nordbor och islamfolk närmare ideologisk tack vare statsdrivna deformationen av kyrkan.
Incidenten vid Vestmannaöarna förblir en anekdok, då det överallt i Europa var det underförstått att islam var protestanternas vänner. Sluis, Wien, osv. bevisar det.