Citat:
Ursprungligen postat av
Detekarvisst
Min första reflektion är om TS numer tagit till sig Nietzsche? I så fall går det ju att leda den här diskussionen vidare in på civilisationers anatomi och cirkulär kosmologi.
Om jag talar om “förstörelse för förstörelsens egen skull” som ‘nietzscheansk’, så är det knappast för att hylla Nietzsche. Men Nietzsche satte fingret på förstörelsens kraft som finns i det omedvetna. Det betyder alltså att de trötta svenskarna, precis som de trötta tyskarna på 30-talet, är besatta av en ond ande, nämligen krigsguden Oden. Det förklarar varför de bereder vägen för kriget, och varför de välkomnar krigsguden Allah till Sverige. De “hyggliga” svenskarna döljer en djävulsk ondska bakom sin skenheliga ansiktsmask. Att förstörelsen går så snabbt just i Sverige beror på att svenskarna, i det fördolda, är det ondskefullaste folket i Europa. De prisger sina egna döttrar till våldtäktsmän, bara för att framstå som goda.
Stefan Löfven är ledare för det parti som lärde de tyska nazisterna hur man mördar förståndshandikappade genom att svälta ihjäl dem. Man hade nämligen funnit att svenskarna ansåg det mer humant än att giftmörda dem (trots att det är tvärtom!). Men innan de långsamma avrättningarna utsatte man dem för tortyr genom att ge dem klibbig kola som ledde till allvarliga kariesangrepp. Sedan borrade man sönder deras tänder utan bedövning. Det officiella motivet var “forskning”. Löfvens mor och morfar var organiserade nazister. Det här ger en bra bild av hur det ser ut bakom den skenheliga fasaden hos den typiske trötte svensken. Löfven är ju väldigt trött. Han orkar inte leda sitt parti.
Att det blivit så här beror på psykisk splittring. Psyket är uppdelat i skenhelig medveten humanism och dess motpol, nämligen omedveten arkaisk mordiskhet. När psyket klyvs, så blir man till en trött svenne, såsom Nisse i Hökarängen, eller brödrostkontrollanten Stig-Helmer Olsson. Förbindelsen med den omedvetna energikällan har nämligen kapats av. Det förklarar varför svenskarna hyllar och beundrar människor som ger uttryck för sin arkaiska instinktualitet, såsom massmördaren och terroristen Nelson Mandela. De längtar efter “den primitiva människan” från tredje världen. Dessa har nämligen inte kapat förbindelsen med energikällan—de tjatar ju ständigt om att “knulla” och “döda”. Det förklarar också lockelsen till islam, där arkaisk instinktualitet framhålls som en dygd.
Hos européerna, däremot, finns en kluvnad i den mänskliga idealbilden, nämligen Självet. Den mörka sidan har förträngts. Men det schweiziska nationalhelgonet Nikolaus av Flüe (1417-1487) fick i sina visioner uppleva Självet såsom helhet och inte som en ensidigt god ljusgestalt (jfr. von Franz,
Archetypal Dimensions..., s.36ff). Kristus framträdde för honom i slokhatt och ibland iklädd björnskinn. Denna gestalt var både Kristus och Oden i samma person. Han framstod alltså som en komplett bild av Självet. Såsom bärsärkarnas gud kallades Oden också Rammi (“björnram”). I Gamla Testamentet representerar björnen Jahves mörka sida.
Nietzsche presenterar alltså ingen lösning, då han vill göra precis tvärtom, nämligen förtränga Kristus och släppa lös Oden, något som också skedde i nittonhundratalshistorien. Nej, det sanna idealet liknar pilgrimen i Nikolaus vision. Hos Nikolaus är den mörka sidan inte förträngd, vilket innebär att den också är under kontroll. Därför kunde han förhindra att krig bröt ut mellan de schweiziska kantonerna. Men i Sverige närmar vi oss inbördeskriget.
Teofrastus