Kollektivism eller individualism?

Friheten eller för gruppen? Kan man säga att någon är bättre än den andra? Väst mot östasien.

Fördelar individualism:
Kreativitet och självständigt tänkande
Mer frihet

Nackdelar: mer ensamvargar
För egoistiskt och narcissriskt samhälle?
Upplevelse hets och konsumtionssamhälle?

Fördelar kollektivism:
Mer gemenskap med familjen
Mindre ensamhet
Mindre kapitalism?

Negativt: påtvingade sociala strukturer och mer press

Kan man inte kombinera?

Är det möjligt? Det vore onekligen det bästa att ta det bästa ur båda världar. Och om det är möjligt, är det möjligt på internationell nivå eller bara individbasis?

Finns det något land där det är kombinerat idag?

Guatemala rankas som det land som är lyckligast i världen enligt undersökning och guatemala är ett kollektivistiskt land:

Guatemala has the lowest Individualism (IDV) ranking at 6, compared to other Latin countries (average 21). The score on this Dimension indicates the society is Collectivist as compared to Individualist. ... Loyalty in a collectivist culture is paramount, and over-rides most other societal rules and regulations.

Som jag ser det finns det inga egentliga fördelar med kollektivism. Det är ett nödvändigt ont, eftersom människan klarar sej extremt dåligt allena, omm man skapat ett skevt samhälle.

Man är beroende av familj, stam och nu mera av staten. Det finna med kapitalismen, är att jag själv kan välja vilka relationer jag vill ingå. I den socialistiska kollektivismen, måste jag var tvångssolidarisk med vad fan dom nu tycker. Det enda socialism har gjort, är att du är beroende av staten istället för familjen; och det har ju visat sej var ännu sämre. Som en känd ex kommunist skrev, alla är jämlika - fast visa är lite mer jämlika.

Så summasumarum, vi klarar oss inte själva. Historiskt har storfamiljer/klaner hanterat detta. Avskaffandet av detta, har gett oss två pipes. Forma ditt eget liv eller låt staten göra det åt dej. Man måste tycka att man är extremt usel, för att föredra det sistnämnda.

Det är ju klart att det inte går, eller om man så vill det är ju det vi gör. Men tillsyvene og sist, endera bestämmer du eller Löfven. Alla flesta samhällen har båda i sig. Det mest extrema kollektivistiska samhälle, jag känner till, var Kampuchea, där fick man inte ens välja vem man skulle para sej med.

https://www.verywellmind.com/what-are-collectivistic-cultures-2794962

Här står det att individualistiska samhällen skapar mer tillfällen träffa nya relationer men tt i kollektivistiska så är de mindre nya tillfällen och relationerna är mer långvariga och stabila

Jag det är klart, om du måste ha en relation; så blir den ju per definition långsiktig och stabil.

Problemet för kollektivister är alltid, om jag passar in så är det toppen; och man tror alltid att man har knäckt koden, den här gången kommer socialism att fungera. Saken är bara den att du måste köpa hela paketet, det ironiska i vårt samhälle är att identitetsvänstertomtarna högst troligt inte hade fått excitera i sina egna utopier.

ironiskt nog är Guatemala ett av världens farligaste länder

Ja artikeln jag länkade till tar upp att individualistiska samhällen fokuserar på identitetsskapande,vilket jag persobligen tycker är lite löjligt. Sån himla identitetshets här i sverige.

Finns de ät positvit samband mellan farligt och välmående? Och i såfall varför? Man kan ju tänka sig att lyckliga länder är befolkning som lever i nuet, och därmed kommer farligheten?

Tror inte du ska sätta likhetstecken mellan artikelns identitetsskapande och vänsterns ide om den samma.

Tror artikeln syftar mer på att i individuella samhällen blir du och därmed din identitet viktigare, mot de mer konservativa där du blir en del av kollektivet och inte behöver skapa dej en identitet på samma sätt. Tänk, om du ser en dam i slöja; vet/antar du med ens en räcka med saker som personen tror, tycker och tänker. Inte lika självklart om du ser en dam i klänning. Därav måste den senare lägga mer fokus på att vissa visa saker. Det är ingen slump att sossar alltid måste ha en sosse-ros på kavajslaget; jag må vara klädd som en bankir, men jag är en svetsare at heart.

Vänsterns förvirrade identitetstjafs är nått helt annat.

Klysha 1:
Ett kollektiv utan individer existerar inte.
En individ kan se stora fördelar i samarbete inom klanen.

Klysha 2:
Kortsiktikt lönar sig investering i sig själv.
Långsiktigt lönar sig investering i teamet.

Den springande punkten är när målet ändrar sig från individ till klan.

BTW, asiater är precis lika *självfokuserade* som västerlänningar.
Japaner (och Koreaner) har bara tjockt skal, Kineser (och Indier) är rena motsatsen.
Om jag får generalisera lite grand