Massiv mördarjakt i Kanadas vildmarker (båda två hittade avlidna 2019-08-07)

12 mil på hårt och icke kuperat underlag är ju görligt för två friska individer på en handfull dagar. 3 mil om dan är flanörförhållanden med packning. Om man klarar sig från skoskav och andra försvårande omständigheter. Men när de tänkta tre milen blir en mil och man är totalt bombad av umbäranden så störtdyker moralen; och inte går det stanna och lifta helller. Plötsligt ska man försöka överleva i närmare 14 dar. Det är tufft. Vattnet i floden måste kokas också av ngn anledning.

Så ja för grabbarna vore det extrmt tufft.

Annars sällan av distanser imponerade australiensare tvingas konstatera att, ”If the fugitives are in Ontario they have eluded authorities while travelling more than 5000km. That's 1000km further [fuuuther] than the distance between Sydney and Perth.” Daily Mail AU.

Voyagererna som paddlade genom Kanada från Atabaskasjön till Grand Portage hade inga mediciner eller moderna hjälpmedel. De var ute i veckor, halva sommaren till GP och halva tillbaks. Inlandsklimat råder i Kanada det är varmare på sommaren än här. Har de kommit över en kanot lite kläder och fiskeutrustning kan de klara sig till hösten. Har de dessutom vapen med sig så kommer svartbjörnen till dem för att söka föda ett välriktat skott i skallen sedan har de full last med kött också. Finns säkert fiskekojor men dem bör de naturligtvis undvika om de är jagade.

Utgångspunkten är inte optimal, Nelson river nedåt, strömt besvärligt de bör ta sig uppåt i någon flodarm. Men de kanske har förflyttat sig till en bättre utgångspunkt

Om dom nu skulle ha vetat om i förväg att de skulle vara där ute i sumpmarkerna att promenera kanske de förberedde sig för det? Det finns ju snöskor.. finns det något liknande för sumpmark?

Folk som säger att ni tror dom är döda redan, ni menar då alltså att dem har skjutit ihjäl sig vid det här laget då helt enkelt. För vad skulle dom annars ha dött av vid det här laget förutom freak accidents?


Skyttegravsfot kan nog grabbarna räkna med om dom fortsätter trampa sumpmark..

Fast det är så mycket vi inte vet, tänk om dom lyckats förbli osedda i ett redan genomsökt område och har tillgång till nåt litet ruckel på bra mark

Bara en sådan sak som för lite vätska när man kämpar runt i 25-graders värme kan orsaka livsfarlig obalans i kroppen och ganska fort kan man bli dåsig, virrig och bara säcka ihop och avlida.

Finns väl vatten som rör sig överallt?

Tydligen inga sumpmarkskor, men lite campinggrejer, kartor (och den där förbannade kostymen som Schmegelsky köpte för sin Walmart-lön..)

“These two individuals kind of drove through the check stop where we had the two constables follow them into the community and stop them,” Nathan Neckoway, the band councillor of the Tataskweyak Cree Nation, told Canada’s CTV News on Tuesday.

Alcohol is banned in the area.


When a search of the car did not find alcohol, McLeod and Schmegelsky were allowed to continue driving. They apparently then drove 90km west to Gillam, crashed their Toyota RAV4 on a gravel road, set fire to it and vanished.

The teenagers told the officers who stopped them that they were from British Columbia. The search of the car did not find weapons, but maps and camping equipment were sighted, he said."

https://www.theguardian.com/world/2019/jul/31/canada-manhunt-suspects-were-let-go-after-being-stopped-at-checkpoint

Undrar hur mycket nynazist han orkar vara med alla insekter och björn, varg mm.
Jag har provat skogen och skogen äter upp en sakta.
Hemskt.

Jo, men dels ska det tydligen kokas, vet inte om det innehåller mycket parasiter och dels bör man ha med sig dryckeskärl eller flaska, för att i den hettan få i sig tillräckliga mängder. Att småsmutta ur små pölar tror jag inte är tillräckligt för att hålla vätskebalansen OK.

Då tog säkert också avsaknaden av toalettpapper slut förr eller senare...
Voyageurerna och jägarna de hade med sig var nog att likställa med marinkårssoldater i sitt lifvs form, tränade för att obehindrat ta sig genom alla forsar och korsa kontinenten med pälsar på kortast tid. De som inte var indianer blev det. De hade aldrig gjort annat än skitit under bar himmel och sovit i vindskydd. Och hade anpassat sin tillvaro från barnsben för att kunna handskas med de besvär och plågor och svidande rumpor och giftormar som naturen erbjuda. Och i vilken de redan levde på ungefär samma sätt. De visste och valde i princip vad de ville utsätta sig för. De tillryggalade 370 mil (t o r) på fyra månader i bara delvis okänd terräng framför allt i, och längs, flodleder som de förstod sig på och fick beskrivna för sig av stammar de stötte på. Damer eller selfiesticks fanns icke med på färden varför herrarne inte behövde göra sig till mer än vad som befrämjade hälsan. De höll sig nog mest i tempererat inlandsklimat utan de kärr och tundror och buskmyggtillhåll som råder på andra ställen. Väl vid kusten missade de just herr Vancouver.

Herr Mackenzie var omkring tjugoåtta, skotte, och i sitt lifvs form och utbildad och tränad och soldat och pälshandlare och utsänd och daltad med av sina fränder, och så hade de tur med vädret. Det fanns inåthelsike med pengar i pälsar och kommunikationsleder och handel och dessutom ansåg många det trefligt att ngn korsade kontinenten, ssk. före ngn annan. Konkurrens fanns även i handel och handelsvägar. De stammar de mötte hälsade dem vänligt och hjälpte dem på vägen, utan kustindianerna som sex veckor före träffat på sin förste europé, nämnde herr Vancouver med en släng migrän kanske eller vätskebrist.

Herr Vancouver eller herr Mackenzie är säkert på sätt och vis skyldiga till att de två kustslynglarna kan jamsa omkring i bil i österled i ungefär samma trakter och skjuta på lagligen skyddade kristna från fönstret utan att förstå ett smack av vad de pysslar med. En rent av skotskättling och en ett svårt fall av nedärvd centraleuropeisk fördumning från åtminstone trettioåriga kriget och framåt.

Jag skulle inte göra några som helst uppskattningar av slynglarnas chanser utifrån vad mackenzie med trupp ägnade sig åt en sommar för 230 år sen.

Inte alls, allt handlar om att vara förberedd.
Kunna hålla sig torr, ha tillgång till rent vatten, helst rinnande annars koka.
Kunna göra upp eld och skydd mot insekter om det är säsong.
Mat finns som fisk om man har utrustning eller fågel och annat vilt om man kan skjuta.
Bär för lite njutning och vitaminer.
Var ute i två veckor en gång och det var riktigt harmoniskt.
Björn och varg är inga faror man ens behöver räkna med.

Nu är jag dock tveksam till att dom här junisarna har vad som krävs.

De lär inte ha vad som krävs, impregnerade som de är av tv-spel och fantasier om verkligheten. Har gått riktigt lång tid nu utan konfirmerade ”sightings” - de kan ha dukat under för en vecka sedan, kanske aldrig återfinns. Lika bra det.