Citat:
Det är inte teorier, det är en naturlag. Koncentrationen av en gas (t ex koldioxid) i atmosfären ovanför en vätska (t ex havsvatten) står i jämvikt med koncentrationen av samma gas löst i vätskan. Jämviktskonstanten är temperaturberoende. Vid högre temperatur kommer en större andel av gasen att återfinnas i atmosfären och mindre i vätskan. Det gäller för koldioxid och havsvatten likafullt som det gäller för kväve och etanol. Henry's lag, upptäckt 1803.
Det här syns tydligt i analyserna av borrkärnor från glacial is. Temperaturen ändras först, därefter ändras koldioxidhalten. Eftersläpningen är ca 800 år i snitt. (Det tar tid att värma upp så mycket havsvatten.) Att påstå att samvariationen visar att temperaturen styrs av koldioxidhalten är ungefär lika begåvat som att påstå att Birger Jarl blev inspirerad till lagen om kvinnofrid, efter att ha hört ett tal av Gudrun Schyman.
Jag tvivlar starkt på att Greta är bekant med Henry's lag. Jag tror inte heller att Greta har funderat särskilt mycket över olika gasers olika löslighet i vatten och vilket mått migration av olika gaser i is över tid som kan inverka på mätresultat. Det finns alltid en viss andel flytande vatten i is, även vid mycket låg temperatur. Den atmosfäriska gas med högst löslighet i vatten är koldioxid, vilket innebär att uppmätta koncentrationer av CO2 från is kommer att ge både för höga minimivärden och för låga maximivärden.
Det här syns tydligt i analyserna av borrkärnor från glacial is. Temperaturen ändras först, därefter ändras koldioxidhalten. Eftersläpningen är ca 800 år i snitt. (Det tar tid att värma upp så mycket havsvatten.) Att påstå att samvariationen visar att temperaturen styrs av koldioxidhalten är ungefär lika begåvat som att påstå att Birger Jarl blev inspirerad till lagen om kvinnofrid, efter att ha hört ett tal av Gudrun Schyman.
Jag tvivlar starkt på att Greta är bekant med Henry's lag. Jag tror inte heller att Greta har funderat särskilt mycket över olika gasers olika löslighet i vatten och vilket mått migration av olika gaser i is över tid som kan inverka på mätresultat. Det finns alltid en viss andel flytande vatten i is, även vid mycket låg temperatur. Den atmosfäriska gas med högst löslighet i vatten är koldioxid, vilket innebär att uppmätta koncentrationer av CO2 från is kommer att ge både för höga minimivärden och för låga maximivärden.
Jo och det är ju lite värre än så eftersom det inte finns så många mätmetoder att mäta jordens klimat på, så här i efterskott. Och det är det man kallar Jordens medeltemperatur i dessa borrkärnor av glaciäris, Och man kan bygga det i sin tur på kvoten mellan bland annat syreisotoperna O-16/O-17 och O-18.
Hur som helst så är den kvoten dels beroende på vilken temperatur som vattenmolekylen avdunstade på, men också den temperatur då snökristallen bildades på. Alltså de snökristaller som bygger upp glaciärisen då.
Och temperaturen som snökristallen bildades på är i de flesta fall beroende på vilken höjd uppe i atmosfären som den bildades i.
Detta är liksom inget självklart samband - Och tex att man heller inte vet var på Jordklotet som vattenångan först avdunstade för att sen hamna som snö på glaciären.
Om den avdunstade ifrån det varma vattnet i tropikerna så får den en annan isotopkvot än om den avdunstade på nordligare breddgrader
Att glaciärer krymper tror jag beror snarare på mindre snöfall under vintern än avsmältandet under sommaren. Därför att mängden värme som tillförs under sommaren är ungefär konstant. Den beror bland annat på vinkeln som Solen träffar glaciären på. Och den är bevisligen konstant eftersom att jordaxeln lutar som den gör
Sydamerikas glaciärer, tex i Patagonien ökar tvärtemot i omfång, Och är troligen det enda området på Jorden som det finns glaciärtillväxt på. Detta enligt mätningar som man har gjort rätt nyligen. Troligen beroende på havsströmmarna utanför kusten som gör att snöfallet är större under deras vinter än det är på norra halvklotet
I Anderna i Sydamerika så finns det platser där man får typ 6 meter snö och mera ibland. Aomori i Japan får tydligen genomsnittligt 7,8 meter snö varje år.
Skulle vi få så mycket snö som typ 10-12 meter uppe i Norra Sverige varje vinter så skulle det sakta men säkert byggas upp fler glaciärer däruppe efterhand eftersom all den snön inte hinner smälta undan på sommaren.
Den gångna vintern i Alperna var ju rätt så snöfattig, medans vintern för några år sedan var betydligt mera snörik
Man klagar också på tex koralldöden men den finns på alla ställen det finns gamla korallavlagringar på. Att hämtar man upp borrprover där, så hittar man bevis på koralldöd ända sedan typ planeten bildades. Det är bara naturligt att koraller dör, och det vanligaste är helt enkelt vanliga stormar som slår sönder korallerna. Röda Havet utanför Akaba och Eilat är troligen det allra varmaste havsvattnet på Jorden, med runt +28-31 C, och där verkar korallerna trivas fint ändå.
Att skylla koralldöd på temperaturökningen är på sätt och vis orättfärdigt. Korallreven är så komplexa system och varför en art plötsligt dör i stort antal verkar vara ett mysterium, och man kan nog tro att så kommer det att förbli..
Kan man korrelera tex Kalcium-, Magnesium- och Fosfor-isotoperna i korallavlagringar så kan man koppla det till vilken temperatur de bildades vid. Eftersom karboniseringsprocessen alltid favoriserar de tyngre isotoperna framför de lättare. Det ger ett mått på havsvattnets temperatur. Fast det är väl typ decennier av forskning som måste göras då.
Finns ju enormt många platser att borra i, och ett gigantiskt hästjobb av analyser att köra.
Ett enklare alternativ vore att mäta på hajtänder istället eftersom de finns i stort antal på havsbottnarna, dock ej i kallare vatten som här uppe i Norden. Men hajarna rör ju sig hela tiden så de kan ju skifta områden med olika temperatur
Korallavlagringar heter vidare på ren svenska för kökkenmöddingar (= avskrädeshög), och har faktiskt fått användning som det ordet även i utlandet lustigt nog.
Det är ju så att glaciärisar är det enklaste arkivet att titta i, så klimatforskningen har tagit den allra lättaste vägen att samla data, kan man ju påstå. Kanske till nackdel för klimatdebatten eftersom de proverna och deras förmodade temperaturkarakteristik gäller bara på just den platsen där borrkärnan togs upp.
