Någon som kan berätta hur länge de följde efter asaps gäng? Jänkare verkar tro att det var flera timmar.
Fup verkar visa att de först gör kontakt vid 21.40 och det är redan över vid 21.55?
Hörde att nyheterna nämnde en kvart dock? Någon här sa det tror jag
Jag skulle gissa på max 20 minuter, det är nämligen inte så långt mellan Max och där det hela slutade och det verkar inte finnas allt för mycket som tyder på att de följde efter dem innan tjafset utanför Max
Kan ja, men det krävs speciella omständigheter och därmed kan inte ske hur som helst, att ett annat lands ledare är sur och grinig är inte den typen av omständigheter.
Skulle han hota att invadera landet så skulle det kunna vara sådana omständigheter men inte att han bara gnäller om brottsstatistik osv.
Folk påstår att den svenska regeringen absolut inte kan påverka en pågående utredning, sånt förekommer bara i Nordkorea och Iran.
Det är inte sant.
Din invändning är korrekt, men har inget med den saken att göra.
Visst.. Men tror du att ”ASAP” hade en flaska i handen när han kopplade greppet och kastade afghanen? Praktiskt helt omöjligt. Filmen bekräftar detsamma, så även vittnen.
LÖGN1
Jämförelsebild på delar av flaska som påträffades på brottsplatsen ochflaska som Rakim Mayers håller i sin hand på instagramfilmen (fup s 86)
__________________
Senast redigerad av Black.water 2019-07-27 kl. 03:08.
Folk påstår att den svenska regeringen absolut inte kan påverka en pågående utredning, sånt förekommer bara i Nordkorea och Iran.
Det är inte sant.
Din invändning är korrekt, men har inget med den saken att göra.
Fast det har den då statsministern självmant saknar möjligheten att göra något utan måste få med sig andra ministrar ovanpå att det måste vara under speciella omständigheter.
Ditt påstående om att statsministern kan göra det rakt av är lika förenklat och fel som de som säger att statsministern absolut inte kan det.
Svaret på huruvida regeringen kan lägga sig i en utredning är nej, inte vanligtvis men om det finns speciella omständigheter så kan de lägga sig i men det krävs även att det är fler än enbart statsministern som godkänner och enas om att det är speciella omständigheter.
Agerande i strid mot Regeringsformen. Synnerliga skäl avser situationer som lagstiftaren inte har kunnat förutse.
Det räcker inte att Statsministern känner sig ovanligt givmild för att det är Fredag och han har träffat den stora kärleken. I så fall är det ingen skillnad mellan oss eller Eritrea.
Det är ingen skillnad på Sverige och Eritrea i detta fallet. Regeringen kan lägga ner vilka utredningar den vill.
Det du skriver om "synnerliga skäl" stämmer inte. Man går in på detta i förarbetena till grundlagen:
"I paragrafens andra mening ges grundlagsstöd för den befogenhet att besluta om s. k. abolition som anses tillkomma regeringen enligt gällande rätt. Stadgandets avfattning medger beslut om såväl individuell som kollektiv abolition.
Beslut om abolition kan innebära att enskild person utpekas som skyldig till brottslig gärning utan att domstol har tagit ställning i frågan. Bl. a. på grund härav bör institutet handhas med största försiktighet.
Beredningen föreslår därför att regeringen skall få besluta om abolition endast om det föreligger synnerliga skäl för åtgärden."
"Synnerliga skäl" motiveras alltså främst som ett skydd för den som frisläpps. I förarbetena skriver man alltså inte ens uttryckligen att det är olämpligt att använda abolition pga att rättsväsendet ska vara oberoende.
Gissar att ASAP Rocky helst blir frisläppt direkt, och därför är just det "synnerliga skälet" inte så tungt vägande i detta fallet.
Högsta Förvaltningsdomstolen:
"Bestämmelsen i 12 kap. 9 § andra stycket regeringsformen ger regeringen en fullständigt diskretionär rätt att avgöra om abolition ska beviljas (jfr RÅ 2001 ref. 63)" (källa)
RÅ 2001 ref. 63 (Regeringsrätten):
"Regeringsformens bestämmelse om nåd ger regeringen en fullständigt diskretionär rätt att avgöra om och i vilken utsträckning nåd skall ges. Att pröva rättsenligheten av ett regeringsbeslut i ett nådeärende låter sig i princip inte göras." (källa)
Eftersom regeringen kan göra som den vill (fullständig diskretionär rätt) kan inte KU säga att den brutit mot några lagar.
Lagen föreskriver att det skall finnas synnerliga skäl. KU kan ”pricka” (kritisera) dem för att ha givit abolition utan att det funnits synnerliga skäl. Det har inte direkt höjts röster från de olika partierna om att de önskar att regeringen går in och lägger ner utredningen mot ASAP m.fl, så risken för att KU skulle ha synpunkter på det är inte obefintlig.
Historiskt sett så har den aktuella paragrafen använts extremt sällan - det handlar om ett fåtal fall under hela 1900-talet (och såvitt jag kunnat hitta bara i ett enda fall har det, möjligen, handlat om en enskild individ).
I ett fall skriver KU bl.a. följande:
Citat:
Uppenbart är emellertid, att abolition inte bör beslutas annat än i alldeles exceptionella fall
Inställningen att politiker inte skall påverka enskilda utredningar är relativt djupt rotad i Sverige, och jag skulle bli mycket förvånad, och oroad, om man gjorde det i det aktuella fallet.
__________________
Senast redigerad av cjh 2019-07-27 kl. 02:34.
Så som jag tolkar det så är det när man använder sig av tolk eller dylikt, vilket betyder att det finns saker som kan ha tolkats eller varit svåra att översätta och därmed "lost in translation" det betyder därmed att man inte väger lika tungt under en rättegång
Tack för svaret!
Mycket intressant.
Nästan alla förhör i FUP:en är Konceptförhör.
Kan det innebära att försvarssidan får större spelrum för tolkning?
Fast det har den då statsministern självmant saknar möjligheten att göra något utan måste få med sig andra ministrar ovanpå att det måste vara under speciella omständigheter.
Ditt påstående om att statsministern kan göra det rakt av är lika förenklat och fel som de som säger att statsministern absolut inte kan det.
Svaret på huruvida regeringen kan lägga sig i en utredning är nej, inte vanligtvis men om det finns speciella omständigheter så kan de lägga sig i men det krävs även att det är fler än enbart statsministern som godkänner och enas om att det är speciella omständigheter.
Jag skrev att regeringen kan göra detta, det är du som hittar på att jag skrivit statsministern ensam.
Sen verkar det faktiskt som om det inte finns några som helst krav i grundlagen på att regeringen ska ta beslut enhälligt eller ens i majoritet. Det är upp till varje ny regering att bestämma hur man tar beslut. Det enda formkravet är att man måste ha minst fem statsråd för att vara beslutsmässig. Det är egentligen inget som hindrar att statsministern dikterar besluten i strid mot övrigas vilja.
Vad gäller "speciella omständigheter" så är det helt upp till regeringen att bestämma om de vill ta beslutet. De har en "fullständig diskretionär rätt".
11 kap. 3 § tycker jag passar bra. Men nu ska jag nog sova en stund. Godnatt.
Då har du helt fel för det handlar inte om att regeringen bestämmer hur en domstol ska döma, det handlar om att regeringen stoppar ett ärende så att det inte går till rättegång vilket är helt enligt vad grundlagen tillåter.
3 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408).
Lagen föreskriver att det skall finnas synnerliga skäl. KU kan ”pricka” (kritisera) dem för att ha givit abolition utan att det funnits synnerliga skäl.
Regeringen avgör helt självmant vad som är synnerliga skäl, det har redan förklarats av inte minst lm5711.
