Citat:
Ursprungligen postat av
Remark
Det beror snarast på vilken bild redaktionen valt av fotografens bilder. De ser ut som de sitter i ett trist väntrum före intervjun.
Det är förstås en redaktionell sak till stor del.
Men vill man vara grinig så finns det även formuleringar i den där artikeln som man inte blir så glad av. Sen vad det beror på får man också då tolka lite varligt.
Hiding uppger på fråga i dag ett år efteråt att man kanske kan behöva komma att titta på varför ingen tittade bakom planket. I mina öron har man då förlorat kontakten med viktiga delar av verkligheten på åtminstone två plan. En åklagare ska ju inte behöva ligga med draget vapen i någons förort, men ett mellanting kan kanske vara på sin plats. Nu är åklagarmyndigheten en diversifierad arbetsplats, så då finns det utrymme för variation, men alternativet att besvara pressens frågor per mejl borde begrundas som en möjlighet. Frågan är givetvis ganska dum efter 302 betalartiklar med delvis liknande innehåll från NA allaredan, men det går att ”fånga” (korrekt bedöma) även en snedträff.
Apropå sportjournalistik och allmänreportrar så tappar Hiding även nästa boll där tycks det mig. Det går inte avstyra frågor om ettåriga utredningar utan häktning för att det ställer ”idrottsliga” krav på tjänstemannen, som vill ha ett jobb att gå till för att komma bort från blöjor och välling, eller vad det kan vara. Det är ju i det avseendet den misstänkta allmänheten som ska skyddas mot exploatering från de dömande klasserna — inte omvänt. I alla fall om det fanns dömande klasser...
Nu ska kanske rentav härr misstänkt i detta fall i stället ska vara utomordentligt glad att åklagaren synbart valt just denne för att avsevärt förbättra statistiken kring svenska häktningstider, barnafar med nysperarerat delat döttraboende som han är. Det är svårt att dela boendet i häktet, och flickor finner snabbt andra hobbisar än sannolikt mordmisstänkta fäder, vare sig det är på riktigt eller sånt som ett ex skulle kunna hitta på. Han skulle nästan lika väl ha kunnat sitta bakom lås o bom till dess att beviskedjan skrapats ihop. Men är man brödvinnare och rollmodell så är man.
Så utslaget på ”hela verksamheten” så kanske inte dröjsmålet ändå är så mycket att bråka om.
MGM kanske använder tiden väl och sitter och skriver på sitt erkännande. Det skulle nog jag ha gjort.
NA kunde faktiskt också ha förnyat sina frågor lite...
Regarder derrière la planche!