Citat:
Ursprungligen postat av
Aegishjalmr
Här exempelvis när du naturligtvis inte klarar av att avfärda det jag skrev om Tabula Rasa. Det är ett grundläggande koncept som liberalismens fader, Locke, byggde sin idélära på och som Marx sedan vidareutvecklade. Vilket understryker det starka ideologiska släktskapet mellan liberalism och marxism. Det är nämligen den främsta skiljelinjen mellan vänster och höger vi talar om. Det biologiska arvet vs den sociala miljön där vänsterläror som liberalism och marxism bekänner sig till det sistnämnda.
Hur du så totalt kan missförstå det jag anfört om Tabula Rasa är en gåta. Både Sokrates och Platon betonade ju det biologiska arvet och inte den sociala miljön. Ditt exempel med Sokrates och slavpojken styrker således det jag säger och motsäger Tabula Rasa.
Äntligen begriper jag din tankegång, även om den är felaktig. När du skriver att "Både Sokrates och Platon betonade ju det biologiska arvet och inte den sociala miljön" så inser jag att du inte riktigt har förstått, vad de faktiskt menar. Den medfödda kunskapen är helt oberoende av
både "det biologiska arvet" och den "sociala miljön". Jag kan begripa den nationalsocialistiska frestelsen att föra in dessa termer i sammanhanget men det är ett oriktigt påstående. Kunskapen är latent hos alla, vilket exemplet med slavpojken ville säga och att både biologi och socialt arv är betydelselösa i sammanhanget.
Det är ingen liten sak vi diskuterar, för hela Platons idelära står och faller med detta. Frågan är om ideerna det sköna eller det rätta existerar oberoende av alla erfarenheter eller alla ting i världen. Det är just detta som Platon säger, att kunskapen om dessa ideer är oberoende av människans erfarenheter. Tabula rasa är ett grundskott emot Platon emedan all form av kunskap i så fall handlar om empiriska erfarenheter och ingenting annat.
Sedan riktade sig min kritik framför allt om att du på ett felaktigt sätt använder Tabula rasa i ett oriktigt sammanhang. En ideologi är ingen människa som kan beskrivas på det sätt som du gör. Den saknar ett medvetande som föds, så hela ditt argument är ogiltigt av den orsaken.
Citat:
Det är du som motsäger dig själv. Eftersom du å ena sidan förnekar att marxism utgår från någon moralfilosofi och därefter hänvisar du till marxister när du vill styrka att det finns filosofiska skillnader mellan liberalism och marxism. Så hur ska du ha det?
Tag och begrunda, vad du skriver, och meddela mig, huruvida du själv begriper din argumentation.
P1 Jag förnekar "att marxism utgår från någon moralfilosofi".
P2 Jag "hänvisar du till marxister när du vill styrka att det finns filosofiska skillnader mellan liberalism och marxism".
Så vilken är då din förmenta motsättning mellan dessa båda utsagor?
Citat:
Är det inte lite väl pinsamt för dig att jag måste förklara skillnaden mellan universalism och partikularism?
Nej, frågan är inte vad det är, utan hur du
uppfattar dessa båda begrepp. Det börjar bli en deja vu känsla på, hur du missförstår olika termer, vilket utvecklar sig till en sörja att reda ut. Även om en länk säger en sak, så är det inte säkert att vi uppfattar samma saker. Därför läser jag inte länkar, utan föredrar att du beskriver det med dina egna ord.
Citat:
Blev du sur och svarslös efter min insaxade text om utilitarism?
Aldrig att jag blir sur på dig. Om du granskar mitt ansikte riktigt noga, så ser du ett milt överseende leende. Faktum är att jag funderade på, vad som händer, om man hålle (overkligt konjunktiv) dina utsagor för sanna och vilka implikationer de därmed skulle få.
P1 "Moralfilosofi utgör grunden för alla ideologier."
Skulle detta vara sant, så vill jag lägga till ytterligare en utsaga, som du säkerligen instämmer i.
P2 Nationalsocialism är en ideologi.
Tillsammans så bildar P1 och P2 konklusionen, att nationalsocialism är moralisk, eller åtminstone "grunden" är det. Själv förkastar jag P1 och säger att nationalsocialism inte är moralisk.
Citat:
Du får nog läsa några terminer till innan du uttalar dig om moralfilosofi. Utility=nytta. Det vet du va? Texten nedan är närmast identisk med det jag skrev. Ett tips är att du undviker svenska wikipedia.
”Utilitarianism is an ethical and philosophical theory that states that the best action is the one that maximizes utility, which is usually defined as that which produces the greatest well-being of the greatest number of people, and in some cases, sentient animals.”
Så låt oss då fundera över implikationen av det du påstår.
P1 Marxism och liberalism är båda utilitaristiska.
Så lägger jag till en utsaga som du säkert håller med om.
P2 Nationalsocialism är olik marxism och liberalism.
Ergo Nationalsocialismen är inte utilitaristisk.
Håller du med om den konklusionen? När du har besvarat den frågan, så tänker jag analysera din text om utilitarism ur ett språkligt perspektiv.
Men jag vill också att du noga ska fundera över, hur din definition undviker en plattityd, för som din text är formulerad, så undrar jag om det finns någon, som inte skulle skriva under på detta.
Citat:
Hur var det nu igen? Du har ju både påstått att moralfilosofi inte existerar hos marxism och att det finns filosofiska skillnader mellan liberalism och marxism. Jag väntar spänt på hur du ska få ihop denna kontradiktion.
Kontradiktion? Jag begriper ärligt sagt inte vad du menar?
P1 "moralfilosofi inte existerar hos marxism."
P2 "det finns filosofiska skillnader mellan liberalism och marxism."
Så du påstår alltså, att avsaknaden av moralfilosofi implicerar att inte andra filosofisk skillnader inte kan existera? Detta är en straffspark emot öppet mål, som jag inte vill lägga.
Citat:
”Avtagande avkastning” är något helt annat. Men det var doktrinen ”evig ekonomisk tillväxt” vi diskuterade. Det är konsensus bland ekonomer att utgå från ”evig ekonomisk tillväxt” i det ekonomiska system vi idag har.
”Economists, like the nobel prize winning Paul Krugman, will counter this line of thought by pointing out that, theoretically, we can have endless economic growth because of continuous efficiency increases. If you believe human creativity is endless then you can argue that economic growth can be endless. However, in this case, like in so many, reality clashes violently with economic theory. We are showing no signs of decoupling economic growth from physical resource use.”
Din oförståelse för nationalekonomi är förvånande. Självklart kan man kritisera nationalekonomi för många overkliga antaganden. Det beror på att det inte är verkligheten som man beskriver, utan en modell för verkligheten. Självklart blir det förenklingar och absurda extrapoleringar. Precis som text säger så "reality clashes violently with economic theory". Men din text uttrycker också, att om man tror att den mänskliga kreativiteten är oändlig, så kan man argumentera för att ändlös ekonomisk tillväxt. Utifrån det antagandet så är, enligt texten, utsagan sann. Texten angriper alltså inte den eviga tillväxten, utan det förmenta antagandet som det bygger på.
Citat:
Nej, ditt svar rörande ”evig ekonomisk tillväxt” är fortfarande otillfredsställande. Nu har du försökt pladdra bort svaret två gånger. Först med det irrelevanta ”avtagande avkastning” och nu med en uppdelning mellan varor och tjänster. Eller ska jag tolka dig som att du förkastar ”evig ekonomisk tillväxt” med varuargumentet? För ingen ekonomi kan ju bara bygga på tjänster.
Men märker du inte, att jag påstår, vad din text implicerar. I själva verket är det precis vad jag säger. I verkligheten kan man inte frikoppla varuproduktionen ifrån ekonomin och därför existerar ingen evig ekonomisk tillväxt.
Citat:
Det finns inte en nationalsocialistisk cell i din kropp. Att du trasslat in dig i obskyra tankegångar om hur staten och inte rasen/folket utgör det överordnade subjektet är tillräckligt avslöjande.
Jag har överhuvudtaget inte diskuterat frågan i termer om över och underordning. Allt det har du bara inbillat dig. Självklart är rasen det viktigaste. Det enda jag har sagt är, att rasen kommer till sitt högsta uttryck i en nationalsocialistisk stat, och ingenting annat.
