Haha. Alltså, vad fan.
Citat:
Hon berättar att de sex åren med IS var som en dröm, som ett slags paradis. Bland annat gifte hon sig och fick tre barn.
Drömmen, mörda oskyldiga. Leva i ett kalifat, köra ambulans, tut tut.
Men, så åker hon i fängelse, och allt blir skit. Nu ser hon mycket som inte är bra. Till skillnad från tidigare då eller? Synd om barnet men antar att man inte kan ta hem barnet och adoptera bort det?
Citat:
– Vi lever i rädsla. Det är smutsigt här. Sopor och avföring överallt. Toaletterna ägs av ryssarna och tunisierna, vi måste laga mat på golvet. En flicka dog av en tältbrand. Vi ser mycket som inte är bra, säger Lisa Andersson till NRK.
Hon kan gott och väl ruttna bort där.