I natt drömde jag en vidrig mardröm.
Den utspelades i mina föräldrars hemort. Jag drömde att vi var ute och gick en promenad på kvällen. Så möttes vi av en massa afrikanska rovdjur och villebråd precis överallt. Lejon åt på bufflar och andra relativt stora djur, men de dödade inte dem först utan började äta på nosen först, och sen på magen så att de blev totalt stympade, med inälvorna rinnandes ur dem, och de gick en plågsam död till mötes.
Vi fortsatte färden längs vägen och den kantades av kadaver och köttklumpar från diverse djur, och morrande rovdjur, som låg och smälte maten. Även människor, vars ansikten jag kände igen som mina föräldrars grannar, åts långsamt och metodiskt upp. Det hela var oerhört detaljerat, och jag började gråta åt all misär jag såg. Detta tyckte alla runtomkring mig var konstigt, att jag kunde reagera så starkt. Det var som det skulle vara tycktes det.
Det jobbiga var att jag inte kunde vakna från mardrömmen utan jag klängde tvångsmässigt fast vid den tills den tog slut, och jag mindes fragment av den även i senare drömmar under natten, vilket förstärkte intrycket av att det skulle ha varit sant ytterligare.