Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Denna tråd handlar inte om integritet. Integritet har aldrig drivit en människa till planerat mord. Vi talar snarare om rädsla , skam och ångest , depression och troligen vissa vanföreställningar.

Jag är inne på samma tanke, morden skedde vid två olika tillfällen. Att värmen sänktes i huset den 6/1 är för att man vill fördröja processen efter döden. Det är en del av planen som även innefattar att några senare skulle ärva huset.

En sådan utdragen process hade gett vilken som helst av föräldrarna möjlighet att besinna sig, men planen gick vidare och det är det som styrker samförståndet.

Jag kan tycka att det vore värdefullt att försöka kartlägga mekanismerna och vilken sorts vansinne som hade drabbat föräldrarna att hamna så långt utanför allt som kan betraktas normalt.

Det finns naturligtvis stunder när föräldrar till svårt sjuka barn önskar att livet bara tog slut, att tro något annat är naivt, men i det här fallet gick det från tanke till handling. Vad skiljde dessa föräldrar från alla andra? Vilken mix av galenskap fick en tanke som är tabu att utveckas till en handling?

Sedan kan antropologer eller andra experter iofs analysera hur vissa människor helt saknar förmåga att ta till sig fakta för att man känslomässigt inte klarar av att processa ett skeende. Man kan inte se att andra människor ser en utväg där man själv bara ser en återvändsgränd.

En annan sak som också vore värd en del forskning är hur skenbart normala människor förstå hur dåligt flickorna mådde psykiskt av isolering och vilken dålig livskvalitet detta gav, men fördömer föräldrar och skola för det. Man vägrar att förstår att det var precis samma känsla som drev föräldrarna in i mörkret. Varenda en av skribenterna i denna tråd som har beskrivit sin förtvivlan om hur synd det var om flickorna borde försöka förstå att föräldrarna delade exakt samma förtvivlan. Det var sjukdomen som begränsade flickornas liv och stal deras livskvalitet, inte föräldrarna. Dom var lika ledsna som alla ni som försöker framställa er som lite överlägsna och fina med era oneliners om "stackars barn".

Det var samma förtvivlan som drabbade föräldrarna men dom kunde inte logga ut och göra nåt annat när Flashback-verkligheten blev för svår och svart. Dom såg sina stackars barn lida dag efter dag, natt efter natt, utan att kunna hjälpa eller lindra. Alla ni som försöker göra er till talespersoner för barnen borde begripa att era känslor fanns även i föräldrarna, men dom kunde inte lindra sin ångest genom att skriva och berätta för hela världen hur kosmopolitiska och präktiga dom var. Dom kände sig bara hjälplösa och misslyckade.

Jag funderar på djup depression även om de inte ligger passiva i sängarna i nån kataton ställning. Där dansar det mot allvarlig psykisk problematik utan att för den skull röra sig om psykoser. Sistnämnda skulle omgivningen ha reagerat på men det tycks finnas noll reaktioner kring detta.

Inslag av paranoia/dissociation i depressionen?
Måste skydda oss från omvärlden, skydda familjen, skydda barnen. Skolan jagar, sjukvården jagar, arbetsplatserna jagar. Barnen sjuka, lider, plågas, måste försvara dem, måste hjälpa dem. Visa inte att nåt är fel. Keep normal and carry on. Ingen annan kan hjälpa oss, allra minst hjälpa barnen. Barnen dör utan oss, tänk om nån tar dem. Visa inget, bit ihop. Omvärlden hotar, inget stöd, ingen bot. Det finns ingen utväg, det finns bara lidande, det finns bara kval utan slut Vi kan inte låta våra barn plågas mer. Ingen får märka nåt. Vi måste vara starka för barnen. Vi måste orka hjälpa dem. Vi måste vara starka tillsammans. Vi måste göra det vi måste. Vi måste ta slut på deras olidliga helvete. Vi gör det tillsammans. Vi offrar oss.

Ja, det är i den riktningen jag funderar där de bor i sin bubbla. Med stark integritet från början.
Kände för att feta det ordet...

Ja, för min del känns det trovärdigt att det pekar i den riktningen. Att båda lyckades hamna i nån svart sörja varav personligheterna hindrade dem att be om hjälp. De försöker hjälpa barnen.
Hon beskrivs hjälpa andra. Han verkar inte ha stuckit under stol med att det är jobbigt. Han har pratat om tyngden med kollega.
Men det är som om de missar sig själva? Sin egen depression i det hela, de verkar ha gått ner på en så nattsvart nivå i sitt fokus på att lösa detta med barnen så de hamnar sekundärt. Som om de inte begriper hur skevt de tänker, som en blind leder en blind.
Där kommer väl nåt symbiotiskt in - en slags bubbla som redan finns och det blir värre. Väggarna blir ogenomträngliga. Det känns som om de lever i en parallell värld?

Jag får dock en känsla av att oavsett nattsvart, depressioner, självmordstankar så är inte beslutet spikat även om ämnet är på tapeten. Däremot har det satt bollen i rullning. Det är trots allt lång tid.

Edit.
Ok. Jag försöker nog säga att de helt tappat bort sig själv via att lägga fokus på barnen och på den djupa depressiva nivån försvinner normalt kognitivt tänk gällande problemlösning.

Inslag av paranoia/dissociation i depressionen?
Måste skydda oss från omvärlden, skydda familjen, skydda barnen. Skolan jagar, sjukvården jagar, arbetsplatserna jagar. Barnen sjuka, lider, plågas, måste försvara dem, måste hjälpa dem. Visa inte att nåt är fel. Keep normal and carry on. Ingen annan kan hjälpa oss, allra minst hjälpa barnen. Barnen dör utan oss, tänk om nån tar dem. Visa inget, bit ihop. Omvärlden hotar, inget stöd, ingen bot. Det finns ingen utväg, det finns bara lidande, det finns bara kval utan slut Vi kan inte låta våra barn plågas mer. Ingen får märka nåt. Vi måste vara starka för barnen. Vi måste orka hjälpa dem. Vi måste vara starka tillsammans. Vi måste göra det vi måste. Vi måste ta slut på deras olidliga helvete. Vi gör det tillsammans. Vi offrar oss.

Perverterad integritet är väl just paranoia.

Oskar kanske sket högaktningsfullt i vad en obducent/kirurg skulle dela ut för eftermälen på Flashback ett år efter händelsen. H dog av strypning-kvävning sen vet inte jag vad NFC har hittat som styrker deras angivna dödsorsak.

Det vet inte du heller ute i dina osannolika tassemarker fulla av obekräftade indicier eller fantasier. Du kommer inte att lyckas locka ut mig dit för att hålla dig sällskap. Du får vara ensam där med dina gelikar.

Nedan uppgifter att förhålla sig till avseende gärningarna

9/1 2018 Familjen hittas död
9/1 2018 dödsdatum O+A
00/2018 dödsdatum H+M
3/1 2018 grannar bevittnar underskrift av testamente O+H
5/1 2018 O+A sista livstecken
5/1 2018 ca. 21,30 SMS mellan O+H
**2018 H+M sista livstecken?
6/1 2018 ingen kontakt med omvärlden

Tittar man på ovan lista kan man konstatera att alla fyra i familjen kan varit döda sedan 5/1 2018.
Personerna kan också dött/mördats på olika datum

Dödsorsak för M skiljer sig ifrån A men överensstämmer med H
Ett barn hade spår av lugnande
Ett barn hade inte preparerats med lugnande
O+A hade preparerat sig själva med lugnande

M kvävdes till döds
A ströps och kvävdes till döds
H ströps och kvävdes till döds
O hängde sig till döds

Alla familjemedlemmar hittades arrangerade i sina egna sängar förutom O som hittades hängd i hallen

Tittar man på ovan omständigheter med vetskap om att både H+O planerat gärningarna sedan höst kan man skönja ett mönster.

O+A har setts på byn fredag 5/1 2018, O skickar SMS till H på kvällen vilket indikerar att i alla fall O och kanske även A inte befinner sig i bostaden.

Här finns utrymme att spekulera att, H ensam i bostaden, på kvällen givit M en låg dos av lugnande för att underlätta kvävningen av henne med till exempel kudde. Efter gärningen skickar hon ett bekräftelse SMS till O som tyder att M är död och att H utfört sin del av planen (att dela på den tunga bördan att mörda sina barn).

A+O kommer hem efter 21,30 och A mördas efter att hon somnat. O och H hjälps åt att strypa och kväva henne.

Efter mordet på barnen finns utrymme för spekulationer huruvida O+A dog den 5/1 eller dagar senare. De kan ha ordnat med dokumenten efter morden på döttrarna för att därefter begå planerat självmord. Det kan också vara så att de såg till att dö mer eller mindre direkt efter barnen.

Det finns även utrymme att spekulera huruvida H fått hjälp av O att dö eller om hon själv klarade av att ta livet av sig.
O har hängt sig.

Min spekulation utgår ifrån att planen mellan mamma och pappa gick ut på att döda varsitt barn och sedan begå självmord. Man ville inte ha A i huset under tiden som M mördades, därför åkte O iväg på byn med henne. När O sedermera fick SMS från H att hon var klar åkte de två tillbaka hem.
Väl hemma fick föräldrarparet A att tro att M låg och sov.

Detta tror jag kan ligga ganska nära sanningen, men vill poängtera att det är enkom mina spekulationer över de makabra händelserna i Bjärred.


Egentligen är jag mer intresserad av att utröna hur detta kunde hända istället för att diskutera vem som gjort vad eller vem som var sjukast av döttrarna.

Hur kan vi - grannar, familj och vänner hjälpa familjer i kris? Framförallt vill jag diskutera hur myndigheterna skall förhindra en ny familjekatastrof, vilka rutiner skall man införa och hur skall vårdinstanser samt andra berörda instutioner göra kontroller och ge stöd till andra familjer som av olika orsaker hamnar i en svår krissituation.

Moa och Agnes får aldrig glömmas bort. Jag hoppas även att någon vettig journalist gräver i alla myndigheters agerande och icke-agerande i dessa händelser - inte för att hitta någon att skylla på, utan för att belysa problematiken med situationer där barn far illa. Tror att många många vill veta hur i helvete detta kunde hända.

I slutändan tror jag att även Bjärredfamiljens efterlevande skulle uppskatta en utredning gjort av tredje part för att få fram hela sanningen, så långt det är möjligt, av denna soppa av händelser. Inte för att de skulle förändra något i deras sorgarbete, utan för att barnens sjukdomar inte skall ses som en anledning till morden. Alla vet redan att föräldrarna bär skuld för M+A död. En utredning skulle kunna belysa omvärlden vilka flickorna egentligen var - för inte fan var de ME - inte fan var det deras fel att livskvaliteten inte passade föräldrarna - sista ordet skall inte tillhöra mördarna, utan Agnes och Moa.

Jag är övertygad om att OH pratade med syrran när familjen levde. De tog inte livet av sig förrän kvällen den 7:e eller den 8:e jan. Men kan inte redogöra närmare.

Det låter ju nästan vackert och självuppoffrande av föräldrarna. Det som inte stämmer med det är att de värderade sina arbetsuppgifter och karriärer så högt och jobbade ända fram till morden. Om de verkligen engagerat sig i döttrarna hade de troligen gått ner rejält i arbetstid för att hjälpa döttrarna och förgylla deras tillvaro. Om barnen varit orkeslösa kan man ju ändå må bra av att mamma eller pappa finns där och då inte hemma hängandes över datorn för att arbeta.

Polisen nämnde även något om att all deras fokus låg på barnen och då ligger det när tillhands att de trycker undan sitt eget mående. Jag tror inte planen var helt spikad från början, den kan ha fungerat som en säkerhetsventil i deras hjärnor. Ju djupare de sjunker in i sin egna bubbla ju mer tappar de ett normalt tänk.
Sedan tror jag att något i deras liv förvärras ytterligare. De ser absolut inget slut på eländet, ingen hjälp kan lösa familjens problem, problemet är slutgiltigt och så de fattar de det tragiska beslutet.