Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Självfallet ska barn som drabbas av en så invalidiserande sjukdom att de inte kan gå i skolan under uppväxten få tillgång psykoterapeutisk behandling. En ung människas personlighetsutveckling kan ta allvarlig skada om man inte får psykologiskt stöd om man är långvarigt sjuk.

Framför allt scientologerna har en otrevlig aversion mot psykiatri, men det är ju ingen nyhet i tråden. Det var sannerligen synd att dom inte fick hjälp. Det hade inte botat flickorna men kanske gjort livet uthärdligt. Men man vet inte, det går ju bara att gissa.

Ja, tänk om vi kunde få svar på frågorna som du ställer: en "annorlunda" inställning till skolmedicin, "skammen" att söka psykiatrisk hjälp för sina barn och för sig själv - kan det ha haft betydelse? Genom att få veta vad det var som Bjärreds-familjen brottades med, så skulle vi kanske kunna lära inför framtiden. Vi behöver en rejäl debatt om detta och bygga in dessa frågor i arbetet med att möta familjer som är hårt drabbade av svåra sjukdomar som exempelvis ME.

Det känns som om föräldrarna skulle ha haft behov av att någon (eller flera) kloka personer hjälpt dem att reda ut alla snåriga tankar som antagligen malde i deras huvuden. Någon som bit för bit kunde ha sorterat upp alla de bekymmer (och de eventuella trauman) som fanns, och hjälpt dem att bena upp problemen. "Vad kan göras för att det ska bli åtminstone något litet lättare - just nu, direkt - vad kan göras på längre sikt och vad kan göras på riktigt lång sikt?" Ungefär så. När man är sönderstressad och kanske inte mår helt och hållet bra psykiskt, så tänker man ju inte riktigt klart alla gånger. Och man kan behöva vila, och bara lägga alltihop i någon annans händer, åtminstone tillfälligt. Man vill komma ifrån - och det var väl det som föräldrarna åstadkom. De kom ifrån allt som de inte orkade med.

Bra sammanställning tycker jag. Om man sen tar i beaktande att sjukdomarna kan förstärka varandra hos varje individ plus att de sjuka familjemedlemmarna också kan påverka varandras tillstånd.

Social fobi var nytt för mig dock.

Människor som är isolerade under en lång tid brukar utveckla socialt fobiska drag.

Du skrev nog dina 3 svar utan att du visste det själv.
Jag tror att det var så som du ställer frågorna.

[quote=HuA|65925209]För utomstående var flickorna för friska för att dö, men för föräldrarna för sjuka för att leva!
Det är mycket märkligt!
Kanske kände iaf Hanna att hon fick gehör på Gottfries. En diagnos känns bättre än ovissheten så även en felaktig diagnos. En diagnos som föräldrarna läste på om till förbannelse och lade svårigheterna i ena vågskålen, men möjligheterna ramlade delvis utanför den andra vågskålen. Och mörkret tätnade!
Hade de fått rätt diagnos? Utredningen skulle ju fortsätta.... Hoppet fanns ju att det skulle kunna vara något annat som gick att lindra eller t om bota. De såg inte bron vid stupet pga dimman.

En vän till mig fick diagnosen ME på Gottfried efter att ha varit på 2 besök. Han har nog den absolut lindrigaste form av ME isf med tanke på den aktivitetsnivå han har. Han skulle kunna jobba 100%, men är sjukpensionär. Aktiv, men bekväm.
Så just Gottfries ger jag inte mycket för. Därmed inte sagt att sjukdomen inte finns eller att människor inte plågas av ME.
Har inte sett inlägg postade av dig förut? Välkommen in i tråden.
Gottfries är väldigt omdiskuterad. Han utförde studier " på sig själv" i samband med forskning . Se Youtube. Inom traditionell sjukvård är det svårt att hjälpa patienter som har ME om de har fått hjälp på Gottfrieskliniken. Deras koncept är ofta B 12 injektioner och vila samt att undvika konditionsträning.Men nu handlar det om fam Henkow/ Brenton.
Vem dog först? Agnes? Sedan Moa? Cocktail?
Hanna, dog hon inte av sin cocktail utan behövde hjälp av O ?

Det är en rätt märklig formulering det där om att den ena skulle velat dö men inte klarat av det och istället fått ”hjälp”.
Som om man vill föregå utredningen som skulle visa att hon inte alls begick självmord utan mördades. Men då redan från början säga att maken egentligen inte mördade henne, utan bara vänligt hjälpte henne på vägen.

Säger absolut inte att det var så det gick till, men själva uttrycket och att uppgifterna dök upp så tidigt i tråden är märkligt.

Det måste vara väldigt ovanligt att man hittar en person som någon annan dödat och redan från början cirkulerar uppgifterna att det inte är regerätt mord, utan istället någon som ”bara hjälpt” denna att dö. En fullt yrkesverksam skötsam mamma mitt i livet.
Avskedsbrevet bidrog säkert till den bilden, men så tidigt i tråden visste ju absolut ingen om det var äkta. Osökt börjar man fundera på avskedsvideo igen, eller filmade makarna det hela?

Kanske fick Oscar i uppgift att förvissa sig om att Hanna var död innan han avslutade sitt liv. För Hanna ville inte vakna och tvingas leva med att familjen var död. Det var väl inte så lätt att veta hur många "tabletter" hon måste ta för att dö. Om hon fortfarande levde så tvingades Oscar att avsluta hennes liv. Det var överenskommelsen. ???
Att döttrarna dog först är självklart, men i vilken ordning?
Kanske de också behövde lite hjälp på vägen i form av kvävning om tabletterna inte gjorde sitt.
Om föräldrarna planerat detta under en längre tid och samlade på sig Imovane och Propavan så fick nog flickorna tabletter, men det går nog inte att stoppa i dem hur mycket som helst utan frågor och protester.
Föräldrarna kanske svalde sina tabletter med alkohol och fick således en bättre effekt. Oscar garderade sig och hängde sig.

Var det efter Hannas död som grannen hittade Oscar i chock? Hade Oscar varit blodig så hade nog grannen reagerat mer, frågat vad som hänt och förhoppningsvis ringt polisen.

Planeringen kan tyda på att de ville skona döttrarna från onödig smärta.
Så absurt att diskutera - Hur dödar vi våra döttrar så skonsamt som möjligt?

Det har tidigare i tråden nämnts att A insjuknade kraftigt strax innan hjul.
På något annat ställe har jag läst att A var själmordsbenägen.
Vad nu om övriga i familjen brast i bevakningen av A pga av att hon närde sådana tankar ?
Isåfall har vi ett självbarnamord och ett barnmord.
Och om sjukdomsbilden på den feminina delen av familjen var som beskrivits (me) var det
kanske A´s eventuella självmord som fick de övriga att ge upp.
Håller också med de skribenter som menar att Region Skåne har ett stort ansvar i det hela.
Pissig administrativ förmåga plågar hela detta landsting.

Jag tror att det var när O förstod att H:a cocktail inte fungerade fullt ut. O fick panik och rusade ut ur huset. Efter ett tag när han lugnat ner sig någorlunda gick in för att hjälpa H över.

Jag tror att Agnes och Moa hade valt livet om de hade minsta hopp om att må bättre och att det fanns ett ljus i slutet av tunneln. Hur dåligt upplevde de deras sjukdom och situation?
Vad hade dessa fina flickor för drömmar? Hade Agnes fått uppleva att bli kär?
Deras liv slocknade alldeles för tidigt och troligtvis emot deras vilja. Vilken kontrast deras friska liv måste ha varit mot deras sjuka liv. Det måste ha varit en stor sorg för Agnes och Moa. När viljan och drömmar finns, men möjligheter inte finns eller ges.