Obehagliga filmer som inte är skräck/rysare/thriller?

Nu har jag visserligen inte sett den sen den visades på SVT 1 eller 2 runt 2005-2007 så minns den lite dåligt men jag har för mig att den började som en thriller men sen edter kanske trekvart så vart det ett drama istället. Hade trott att hela filmen skulle utspela sig i vildmarken där men där hade jag fel.

Ja den är jävligt bra den filmen. Kul att du också tycker det.

Mm och fina brudar där.

Ja det kan man lugnt säga att det finns i den filmen. Även hon som ser helt borta ut Heather eller vad hon hette är riktigt söt.

Ja, hon med det blonda håret med blåa slingor, hon var snygg!

Bully är förjävla bra och otäck, helt klart Larry Clarks bästa.

Jag är kanske skadad men för mig är det en Splatterkommedi.

Graveyard of honour från samma resigör är däremot riktigt obehaglig, huvudpersonen har samma kvaliteter som en actionhjälte men han vill inte vara hjälte, han vill vara skurk.

Kategoriserar den också under splatterfilm med väldigt mycket komiska inslag, satt och gapflabbade första gången som jag såg den. Var även min första film utav Miike och blivit 50+ stycken efteråt.

Samtliga av regissören Björn Runges filmer är "obehagliga", märkvärdig socialrealism med skruvade karaktärer och dialoger, lite samma svarta komik som återfinns i Roy Anderssons filmer.

Nu kom jag på en, Natural Born Killers. Riktigt obehaglig med sina totalsjuka huvudkaraktärer! Hela filmen är ju riktigt jävla skum med massa konstiga klipp hit och dit.

Tycker själv att de påminner en hel del om Lars Norén än Roy Andersson. Samma typ av borgarklass som sjunker ned i mörker, ångest och misär. Tänker på Noréns tidigare dramer, Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud.

Det har du nog rätt i. Det finns även en becksvart mellan-raderna-humor i Noréns tidiga dramer som är väldigt underskattad, och som jag även finner i Runges filmer. Anderssons filmer bär en annan sorts ångest och komik.

Jag tyckte Signs med Mel Gibson var för jävla obehaglig. Man får inte direkt se någonting av det men stämningen piskas upp hela tiden genom olika händelser så man vet inte riktigt hur den ska sluta.