Jägarsoldat i Arvidsjaur?

Det fetade är anledningen till att jag aldrig skulle klarat lumpen. Hade lappat till första idiot som stått och skrikit åt mig och tagit vilket straff det nu än hade blivit. Finns 0% chans att jag låtit mig förnedras av någon halvportion med mindervärdeskomplex. Har en kompis som är likadan som var på någon sån där uttagningshelg för nått jägarförband. Tog inte många timmar innan han tog väskan och drog från det kan jag säga.

Kan tillägga att jag inte har något som helst problem med hierarkier i övrigt. Fungerar bra i hierarkier där det finns respekt åt båda hållen.

Jag tror faktiskt att det året jag tillbringade min tid där var första året de försökte med kvinnor. Som jag ser det så är det absolut ingen plats för en kvinna och ej heller för många män. Ang Lasson finns det mycket att läsa om hette tidigare Larsson men bytte namn till Lasson gjorde två vändor i främlingslegionen och lite utav en legendar på K4 Prickskytt om jag inte missminner mig. Var Major sedan degraderad till Kapten efter bråk i bastun.....skitsamma legendarer har många historier.

Genomför just nu årets GU som jägarsoldat i Arvidsjaur så ska svara på dina frågor så bra jag kan.

"Hur kommer schemat se ut? Kommer han vara ledig varannan helg eller kommer det vara t ex 3 veckor i fält, 1 vecka hemma? "
När vi ryckte in i Juni så kom vi hem först i slutet på Juli, så vi var där lite mer än en månad innan första hemresan. Men efter det så varierar det och vi snittar väl ca 8 lediga dagar per månad. Dock en längre ledighet under jul/nyår på 2,5 veckor.
Ca hälften av tiden så sover man i fält och den andra hälften så sover man i logement, vilket innebär att ni kommer ha mycket tid för att prata i telefon vissa veckor och andra veckor så kommer ni knappt höra av varandra. Dock är dagarna alltid långa och under GMU, de första tre månaderna, så slutade vi runt 21-22 på kvällarna för det mesta. Nu efter 4,5 månad så är väl en vanlig dag 06:00 - 20:00 i snitt.

"Hur psykiskt krävande är det egentligen? Hur strikta är befälen osv?"
Väldigt svårt att svara på. Mina referensramar ser antagligen inte ut som dina och det krävs att man varit med om det för att själv avgöra hur psykiskt krävande det egentligen är. Dock så mår alla väldigt dåligt i början och för vissa så har det fortfarande inte blivit bättre.
Befälen varierar. Allt från obstinata fänrikar med mindervärdeskomplex till meriterade fanjunkare som faktiskt fokuserar på att utbilda istället för att skrika och gorma. Men ja, befälen är stränga och gör du fel så kan du få stå på skvadronsplan och göra patron ur tills du somnar ståendes. Så om din pojkvän inte klarar av att folk skriker på honom så kan han lika gärna stanna hemma.

"Hur ser måltiderna ut?"
I fält så är det frystorkad mat som gäller. Alltså färdiga portioner som man blandar med varmt, ibland kallt, vatten och som man sedan bajsar ut som en röd sörja. Men när man är på kasern så är det "ISO" som gäller. Alltså färdiglagad mat i isoleringskärl som man sedan äter ur ett kärl. Väldigt ofta så blir det kokt potatis/ris med någon smaklös gryta. Men klart bättre än blå bandets "orientaliska pasta med medelhavssmak".

Ifall du, eller någon annan, har fler frågor så är det bara att fråga. Är ledig tills på söndag så svarar på så mycket jag kan.

Lasson hette Lasson innan legionen då jag hade honom som befäl 81-82 och framförallt på Prickskytteövningarna...say no more :-D

Nåväl för att återgå till topic kan jag säga att maten var bra på tidigt 80-tal då jag gick upp 9 kg på 3 månader.

Nej, även de har KP.

https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/befattningsguiden/forstarkningssoldat/

Hur svårt är det komma in på GU som jägarsoldat? Enligt försvarsmakten ska man ha väldigt god stresstålighet och väldigt goda fysiska egenskaper, men eftersom även kvinnor ska kunna klara utbildningen så borde det väl räcka med att vara hyfsat vältränad?

kan vara detta han blivit placerad som också, och han ska på KP oavsett. han tror inte att han kommer klara de fysiska kraven, finns det då en möjlighet att han blir hemskickad?

är lumpen likadan som förut, att befälen skriker och är otrevliga?

Skulle säga att det snarare är den mentala biten som är viktigare än den fysiska, även om båda förstås bör vara bra. Jag pratade en gång med en rekryterare vid försvarsmakten och han beskrev lite halvt på skoj den perfekta jägarkandidaten: "Killen som kommer krypande på sina uppskrapade knän och armbågar och precis klarar tidsgränsen på löpprovet, honom vill vi ha". Det är många som försöker bli jägare som har fysiken men ändå blir liggande i en hög och gråter och ropar efter mamma vid mönstringen. Det är även många som klarar av att fortsätta framåt i samma situation och det är de som lyckas.

Det dom i första hand vill ha är de som är extremt nationalistiska i sitt tänk. Det säger sig självt du genomgår inte alla prövningar för din basker eller bågens skull endast, du ska göra det för ditt land inget annat. I lägre grad grupp/pluton/bataljon mm Du ska vara starkare både fysiskt och psykiskt för att i slutändan försvara de svaga i ditt land/befolkning emot en angripande makt. Sen skiter jag fullständigt i allt kommunist dravel som sipprar in. Men du slåss tills du dör för Sverige inget annat.

Det fetade är anledningen till att jag aldrig skulle klarat lumpen. Hade lappat till första idiot som stått och skrikit åt mig och tagit vilket straff det nu än hade blivit. Finns 0% chans att jag låtit mig förnedras av någon halvportion med mindervärdeskomplex. Har en kompis som är likadan som var på någon sån där uttagningshelg för nått jägarförband. Tog inte många timmar innan han tog väskan och drog från det kan jag säga.

Kan tillägga att jag inte har något som helst problem med hierarkier i övrigt. Fungerar bra i hierarkier där det finns respekt åt båda hållen.

Jag har då aldrig hört att ett extremt nationalistiskt tänk är något som eftersöks i urvalet av soldater, vare sig jägare eller övriga. Det var heller inget som det visades något intresse för när jag mönstrade, vilket förvisso är ett tag sedan. Däremot kan jag tänka mig att det centrala inte är om du kämpar dig framåt för din egen skull, för baskern, för ditt land, din mamma eller vad som helst utan det viktiga är ATT du gör det.