70% av svenskarna tror inte att regeringen arbetar för folkets bästa. (Undersökning)

Ekonomisk opgang er ikke det samme som varig livstilfredshed/lykke.

Vestens politikere regner ikke parametre som nationalt tilhørsforhold, nærdemokrati/medbestemmelse,
Overskuelighed/gennemsigtighed i magtens udøvelse og store katastrofer fulgt af store demografiske ændringer, som værende politikområder der er vigtigere end penge generelt og muligheden for kortvarig økonomisk gevinst generelt.

Rigelighed af penge er ikke ensbetydende med tilfredshed/lykke, det er derimod en substitut for gode trygge mellemmenneskelige relationer i et overskueligt nært samfund.

Jag ser inte riktigt det sensationella i detta. Sensationen torde snarast vara att så många som 30% av de svarande tycks vara så lättlurade att de på allvar tror att Sveriges politiker har Sveriges eller svenska folkets bästa för ögonen. 30% torde vara en synnerligen hög siffra, betänkt alla ovedersägliga bevis på motsatsen som föreligger för alla att beskåda.

En central fråga är vad som är "folket" i sammanhanget. En gång i tiden företrädde kanske socialisten arbetarnas intressen, men det är dessvärre länge sedan. socialisten har gått från "lika lön för lika arbete", via "lika lön för olika arbete", till "lika lön oavsett arbete". socialisten kan inte tillskapa någonting överhuvudtaget, utan förmår endast lägga beslag på, och förskingra, vad andra tillskapar.

Kan du komma med en liten förteckning över allovedersägliga bevis på motsatsen. Det räcker med 5-6 st.

Ett inlägg som jag helt och hållet kan instämma i. Jag tror t. o. m. att 70% är en något för låg siffra.

https://www.armstrongeconomics.com/blog/

Där har ni en den enda bloggen ni behöver om civil unrest och världens utveckling. Genom tiderna är det alltid och uteslutande regeringarna som är problemet. Ner med kommunismen och det vidriga skattesamhället så kommer världen bli mycket bättre. Förtroendet flr regeringen är fortfarande overkligt högt. Vi borde se revolution i landet för att verkligen få en förändring.

Alla borde läsa Martin Armstrong.

30% är väl rimligt, Är väl ungefär vad Sossar, miljöpartister,FI, Centern är tillsammans.

I de partierna finner du de mest verklighetsfrånvarande självförnekande folket på jorden.

Javisst! Det är inte svårt. Här några stycken:

1) Det svenska EU-medlemskapet där vi frånhänder oss den nationella demokratin och nettobetalar stora summor varje år, utan få något reellt inflytande.

2) Den svenska migrationspolitiken som i decennier varit till förfång för både Sverige och det svenska folket.

3) Försvarspolitiken, sådan den nu är. Det nationella försvaret avvecklat, materiel, infrastruktur och kompetens för miljarders miljarder destruerat, så att land och folk nu är värnlöst och prisgivet - antingen för Ryssen, islam eller Nato.

4) Utbildningsväsendet som gått från ett av världens bästa till en krissektor som kostar mycket och producerar litet.

5) Svensk miljöpolitik, som har starkt begränsad räckvidd mot globala miljöproblem men istället förpestar tillvaron för skötsamma medborgare och driver industrier, teknikutveckling, kompetens och arbetstillfällen ur landet.

6) Rättsväsendet, som sedan 1965 blivit dyrare och sämre. Ideologiskt felvänt där allt som oftast förhärdade kriminella behandlas med silkesvantar och brottsoffer närmast som medskyldiga

7) Mediapolitik, där skattebetalarnas pengar används för att finansiera medier som gör sitt bästa för att skada landet och håna folket. Politikerna har tilldelat journalisterna två egna grundlagar, så att de skall vara oåtkomliga för sådana uppförandekoder om åläggs folkets flertal.

Oj! Det blev sju av bara farten. Det finns fler.

Har Du en lista på exempel som skulle tala för motsatsen?

Du har en poäng där. Även om det säkert inte stämmer överens till fullo, så torde det finnas en betydande överlappning mellan naiv syn på politikernas hängivenhet och partisympatier.

Jag skulle vilja påstå att det inte bara är regeringen, utan hela den offentliga apparaten

Lustigt att alla fina "i-länder" så är folket missnöjda med sin regering. Men i alla "u-länder" och övriga slaviska länder, så är folket nöjd med sin regering.

Nej, självklart inte. Det är bara en av många variabler som går att utmäta från den oerhört komplicerade samhällsstrukturen vi interagerar i. Lycklighetsindex, och huruvida dessa kan sägas utgöra ett adekvat mått överhuvudtaget, låter jag vara osagt. Är dock skeptisk till det.

Är det inte märkligt då att man inte lyckats närma sig medborgaren när man kunnat identifiera problemen, under relativt lång period, för att sen bara lyckas med det rakt motsatta?

Skandinavisk individualism är mycket speciell. Svårt att jämföra med andra kulturer utanför kontinenten, ändock ger vi uttryck för (om inte mer) att vi lider av omstörtande sentiment man annars bara kan finna i diktaturer och korruptionshärjade länder. Allt låter otroligt i mina öron. Verklighetsfrämmande rentav. Måste finnas paralleller till lönearbetet och ekonomisk statusstress; givet då inga andra likheter kan göras.