Audi A3 (8L), 1997, 1.6L 8V, bensin - problem med motorgången

Hej!

Jag äger för närvarande en Audi A3 (8L) som det nämns i rubriken. Den är från 1997, är utrustad med den minsta motorn på 1.6L med åtta ventiler och drivs av bensin. Bilen fick jag 'gratis' genom en släktings hjälp (de som betalade den för ungefär ett år sedan är en förening vilken min släkting är högt uppsatt i och eventuellt vill de ha bilen inom föreningen i höst igen, varför han gav mig tillåtelse att tills vidare köra så mycket jag ville så länge jag betalar för skatt, försäkring och sådant själv, men samtidigt nämnde han också att om det skulle vara för mycket problem med den, ska jag inte känna mig tvungen att lägga tusentals kronor på att reparera den) och tanken är nog egentligen bara att köra den över sommaren.

Fordonet har rullat strax under 20 000 mil, senast godkända besiktning i januari i år. Den är körd av en gammal dam sedan 1997, följt av ungefär åtta månader av en försynt och ung icke-bilintresserad hockeyspelande kille. I papperna kan jag som bäst hitta ett oljebyte + filter för ett år sedan, olja + filter samt nya däck för två år sedan, olja + filter samt byte av kamrem och vattenpump för tre år sedan och sedan blir sakerna så pass gamla att det kvittar. Det sista som gjordes var byte av bromsok, skivor och belägg baktill i januari, men ingenting med motorn gjordes vid då. Jag har dock gått igenom samtliga bromsar igen och smort upp dem eftersom bilen innan jag tog över den hade varit stående på en parkering i över två månaders tid. I samma veva kikade jag lite allmänt igenom fordonet med så lite ekonomisk insats som möjligt.

Problemet är framför allt följande:

- Mellan 1 200 varv per minut upp till ungefär 3 000 varv per minut vill den rycka, oavsett växel. Allra värst blir det mellan nästan ingen till halv gas. Vid halv gas eller mer avtar bekymret nästintill helt och det blir lite VTEC-effekt av det. Problemet är ju bara att det inte är så oerhört bränsleekonomiskt att behöva ligga över 3 000 varv per minut jämt och ständigt och alltid behöva accelerera med full gas. Tomgången är i övrigt stabil, alltid.

- Det låter som att den startar två gånger när man vrider om nyckeln. Med andra ord: Den hoppar i gång, dör sedan i någon tiondels sekund medan nyckeln fortfarande är omvriden, och sedan går den i gång igen och går att köra med. Endast en gång på 100 köra mil har jag fått vrida om nyckeln mer än en gång - annars startar den alltid tämligen lätt.

- Körs bilen exempelvis i en McDrive eller på annan plats där det är mycket start och stopp på ettan, blir den allt värre att hålla vid liv, och till sist tycks den tappa andan och nästan självdö, för att sedan (med hjälp av gas) komma till liv igen.

En felkodsläsning har gjorts med VAG-COM och vid första sökningen fann jag felkod för kamaxellägesgivaren (ingen signal), utöver några gamla ABS-koder och annat liknande. Alla koder raderades och de har inte kommit tillbaka. En brusten, och med tejp lagad, slang mellan insugsröret och oljepåfyllningsröret mitt på motorn har gjorts vid i tron om att det kunde vara tjuvluft, fast det hjälpte ingenting. Kontakter till kylvätsketemperaturgivaren har rengjorts (jag misstänker att termostat och/eller givaren är dålig, för temperaturmätaren går inte riktigt att lita på, verkar det som), och likaså kontakten för luftmassemätaren är rengjord. Luftfiltret är tvättat så länge och tömt på skit. Bränslepumpen låter när nyckeln vrids i gång, fast den kan ju ändå vara på väg att ge upp.

Eftersom jag fick bilen gratis och jag den här månaden har det extremt knapert (universitetsstudent, börjar sommarjobba på heltid först i juli, ingen CSN, inget direkt sparkapital, endast lite extraknäckslön den 25) kommer jag att fortsätta köra med bilen som den är, så får den gå sönder om den så vill. Men jag är lite nyfiken på vad det kan tänkas vara.

Frågeställning:

Tror ni att det är så enkelt som att bara göra en riktig service på den? Jag vill minnas att det har hjälpt mycket på vissa och mindre på andra bilar som jag har haft tidigare när de har upplevts vara ryckiga. I så fall - om jag får behålla den, och om jag över huvud taget vill det - kanske det vore värt att byta exempelvis:

Olja + oljefilter
Luftfilter
Bränslefilter
Tändstift
Tändkablar
Tändspole
Termostat
Kylvätska
Kylvätsketemperaturgivare

Vad tror ni?
Varför rycker den vid låga varv och varför upphör det efter 3 000 varv per minut eller vid mer än halv gas?
Finns det något tips eller knep jag kan använda för att köra lite uteslutningsmetoden, utan att behöva byta del för del?

Tacksam för svar!

Med vänliga hälsningar,
LaZeX

Med "kontakten till luftmassemätaren" menar du själva givaren förtusätter jag. Att kontakten på utsidan är rengjord betyder ju ingenting. Om inte, kolla den med multimeter så att du får stigande spänning med ökat gaspådrag. Eller först lossa och kolla själv mojängen så att det inte ligger nåt skräp eller skitmockor och blockerar givaren.

Jag menade faktiskt kontaktanslutningen på yttersidan sedan jag kopplade loss den då jag skulle skaka rent luftfiltret. Så i skrivande stund har jag inte demonterat luftmassemätaren för att okulärbesiktiga givaren på insidan - det kan dock få bli ett eftermiddagsprojekt i dag i brist på annat att göra.

Elektriskt arbete med bilar medför alltid problem för min del, varför jag skulle behöva lite vägledning i fråga om att kontrollmäta luftmassemätaren. Multimeter har jag tillgång till, fast elektronikkunskaperna är desto svagare - jag har mer fallenhet för det rent mekaniska.

Så här ser luftmassemätaren ut på dessa modeller: https://cdn.pkwteile.de/uploads/360_photos/7587844/preview.jpg

Hur och var mäter jag för att säkerställa att spänningen ökar vid gaspådrag?

Som sagt är ellära inom bilvärlden det jag har allra svårast för. Men jag är ytterst driven för att lära mig mer om just detta område. Mekaniken finner jag för det mesta enkel, medan reparationerna eller felsökningarna som har med elektroniken att göra har jag bara vågat ge mig på små, små arbeten med. För mina andra två fordon (med betydligt mer avancerade datorprogram som jag använder vid felsökning) har dessa räddat mig varenda gång och pekat ut exakta givare och fel, vilket har gjort att jag aldrig har behövt felsöka med multimeter på allvar.

Men först av allt ska jag demontera luftburken och luftmassemätaren och kika på insidan av den och säkerställa att den inte är full med skit. Häromdagen kikade jag in genom gasspjället när jag ändå höll på med den brustna slangen och där såg det hyfsat rent och fint ut baserat på det jag kunde se ur den vinkeln jag tittade från, fast jag kunde ju endast se sidan mot luftintaget och smått, smått förbi det. Det kanske är värt att skruva loss gasspjället också i samma veva och göra rent det grundligt med bromsrengöring och papper när jag ändå plockar bort luftmassemätaren? Eller anser du att risken för att packningarna inte går att återanvända är större än sannolikheten för att bilen skulle gå jämnare efter en tvätt av gasspjällets insida?

Skulle gissa på vevaxelgivaren...

Rengör den o se om det hjälper annars byt kostar inte många 100 lappar...

Tryck in multimeterns jordmojäng i den svarta kontakten, som nästan är alltid jord. Starta motorn. Sedan provar du med multimeterns plusmojäng på de andra kontakterna. Visar det noll, gå vidare till nästan kontakt. Håll sedan kvar på den som visar ett lågt volttal. Kan vara 0,1 bara. Ha nån att trampa på gasen. Stiger volttalet med gaspådrag så funkar det som det ska. Annars inte. Och får du bara noll på alla kontakter när du provar dig fram då är nog givaren kass.

Du kan behöva pilla i spikar eller nåt i kontakterna för att få kontakt om dina dina multimeter-mojänger (vad fan heter det) är för tjocka för att gå in i dem.

Rengöring skadar väl inte. För det mesta.

Och ett långskott från två planer bort är ECU:n. Tänker tantkörd, att bilen kanske har startats med foten på gaspedalen, satts i rullning med foten ännu tyngre på gaspedalen och farten reglerats med kopplingen, så att bilen alltid har högvarvat på låga växlar. Och så har ECU:n lärt sig tant Agda-stilen Men den ska väl vara återställd iom att koderna återställdes. Annars kostar det ju inget att göra (om) det. Googla så hittar du intruktioner.

Jag försökte hitta vevaxelgivaren när jag hastigast letade efter den häromdagen. Det här är första gången någonsin som jag såväl äger som skruvar med en VAG-bil, för jag har ända sedan ett decennium tillbaka nästan uteslutande skruvat på Volvo och några enstaka Saab.

På ett ungefär var sitter vevaxelgivaren på dessa modeller? Någonstans vid växellådans anslutning till motorblocket förmodar jag, precis som på många andra bilar?


Tusen tack för beskrivningen! Jag ska ta och kika på detta i eftermiddag!

Jag får se om jag har ork och lust att även slita loss gasspjället i samma veva och köra en rengöring på det också. Förmodligen blir det nog så, när jag väl har kommit i gång. Jag har två andra bilar stående hemma hos mina föräldrar, men till följd av studentinkomsterna (som nämndes i början) och driftskostnaden för en Volvo V70 av första generationen var jag till sist tvungen att försöka hitta ett alternativ som åtminstone nu under sommaren kan köras billigare. Därför är min största förhoppning att Audin går att ordna utan några större summor - annars ställer jag bara på min V70 igen och kör med den i stället.

Haha, där kanske problemet finns!

Hittills har jag dels nollat hela bilen genom VAG-COM, dels har jag haft batteriet urkopplat i över 24 timmar, och sedan jag fick hem bilen har jag kört strax över 100 mil. Senast i går kväll skulle jag hämta min bror ute på landet och jag passade då på att köra lite aggressivare med den än vanligt. När bilen pressas lite går den helt okej (eller ja... det är jävligt relativt - det är ju en 1.6L), men så fort det handlar om att köra på lägre varvtal med belastning uppstår ryckningarna.

Jag ska ta och förbereda mig lite och sedan sticker jag ut och kikar på bilen om någon timme eller så. Möjligen uppdaterar jag här emellanåt med frågor eller skriver jag när jag har funnit något intressant, om det nu blir i kväll eller kommande dagar.

Tusen tack för era tips och er hjälp!

Den sitter i nederkant av motorn, enklast om du kan hissa upp bilen...
typ https://www.youtube.com/watch?v=ITHLsWa8v1w

Tack för länken! Jag lyckades hitta den själv dock efter lite grävande i motorrummet.

Följande har gjorts sedan jag lämnade tidigare:

- Rengjort gasspjäll (det var rätt så svart och sotigt)
- Rengjort någon givare som satt precis efter gasspjället (full med olja såg den ut att ha på sig)
- Rengjort vevaxellägesgivaren (den var inte heller helt ren och fräsch, men den blev det till slut)
- Rengjort luftmassemätaren samt slangarna och anslutningarna däromkring (plus att det verkade saknas en gummipackning mellan luftmassemätaren och luftboxen, så jag gjorde en tillfällig fix med lite tjockare tejp som jag klippte ut och satte mot anslutningscirkeln mellan de två delarna)
- Ryckt och vickat på kontakten till kylvätskatemperaturen
- Dragit buntband runt anslutningarna för vakuumslangar som såg ut att sitta på gränsen till för löst i mitt tycke

Däremot mätte jag inte upp luftmassemätaren på grund av att jag inte hade någon som kunde agera pedalkontrollant, och att vrida på gasspjället med handen samtidigt som jag skulle försöka pricka in nålarna i kontakterna gjorde att jag hoppade över det helt.

Bilen startades sedan och var lite trög precis i början, men när jag sedan körde i väg kunde jag inte känna något hackade över huvud taget. Förvisso körde jag bara två, tre kilometer, men den hackade ingenting av vad jag kunde märka på den korta stunden. Dessutom gick temperaturmätaren i bilen betydligt fortare upp mot 90 grader än tidigare. Jag testade också att koppla loss kontakten till luftmassemätaren medan bilen var i gång och då började den vandra på tomgång och kändes inte helt hundra.

Antingen är det bara ren tur och tillfällighet att symtomen är borta, för att snart återkomma igen, eller också var det något av dessa ting som orsakade problemen. Jag ska köra en längre runda senare i dag eller i morgon och se hur motorgången känns då. Mina båda tummar hålls för att allting ska fungera som det är tänkt.

Efter ingreppen valde jag att lossa ena batteripolen och sedan låta bilen stå strömlös i någon timme medan jag duschade av mig. Irriterande nog kom jag på att jag var sugen på att spola av bilen med högtryckstvätten när jag precis hade bytt om till riktiga kläder - jag tog beslutet att tvätta av bilen ändå,fastän jag precis hade duschat och gjort mig i ordning. Framför allt provturen precis efteråt gjorde mig riktigt glad!

Nu har jag tagit bilen på en lång provrunda i samband med ett ärende jag var tvungen att göra tidigare i kväll. Totalt har 26 mil körts, och det har varit varierat mellan stads-, mindre lands-, större riksvägar och motortrafikleder.

Det positiva!

Hackandet tycks ha upphört helt och hållet. Inte på någon av växlarna någonstans i registret mellan 1 200 varv per minut till 3 000 varv per minut rycker den. De ynka vibrationer jag fortfarande känner (också genom växelspaken) tror jag beror på utslitna motorfästen.

Karaktären på motorn förändrades helt och hållet också. Från ytterst slö och tveksam på gas, har den nu blivit riktigt pigg. Eller ja, det är fortfarande bara en riktigt liten motor med ett lågt antal hästkrafter och förmodligen ett pinsamt lågt vridmoment. Det är dock helt klart en annan karaktär på motorns uppförande när gaspedalen trycks ned eller växlingar sker - i stället för ryck och hack kommer vridmomentet fram och får fart på bilen.

Det negativa...

- Fortfarande tycktes problemet med ettans växel kvarstå, nämligen det att om man inte gasar upp motorn i tillräckligt höga varvtal och slirar upp bilen framåt och upp i hastighet, blir det precis som att motorn sätter någonting i halsen för två sekunder. Därefter släpper det och kraften kommer tillbaka. Det här sker endast på ettans växel - inte på någon av de andra över huvud taget. Beskrivningen låter möjligen som "doh, du har en manuell låda - du ska slira i väg bilen". Jo, jag vet, men det ska inte behövas 2 500 till 3 000 varv per minut och att jättemjukt och följsamt lättas på kopplingens tryck bara för att bilen annars kvävs till döds, tycker inte jag. Motorstopp är en annan sak, för det får jag inte med den, utan här handlar det om att jag börjar rulla med bilen som jag släpper för snabbt, och då försvinner motorkraften helt för några ögonblick, trots full gas. När sedan 2 600 till 3 000 varv nås återigen vaknar allting till liv och återgår till det normala.

Kan förklaringen vara så simpel, att det helt sonika är ett handhavandefel? De senaste åren har jag framför allt kört med en turbomatad bil med strax över 320 hästkrafter och över 400 Nm. Successivt har jag hejdlöst fallit nedåt i fråga om motorstyrka, fast så lågt som 102 hästkrafter eller vad det är denna Audi ska ha har jag aldrig haft tidigare. Vridmomentet är ju inte alltför imponerande heller i en så liten motorn som den här, och kanske allra minst omkring 1 000 varv per minut om man lyckas släppa kopplingen för fort utan att möta med gas. Bilen med en bit över 300 hästkrafter har en motor som är överladdad, femcylindrig. 2.3L stor och trimmad med steg tre från en väletablerad firma, och nu sitter jag i en fullständigt original A3 med den absolut slöaste motorn som fanns att välja när bilen skulle köpas ny. Så det kanske lutar mer åt att det är mig det är fel på här och inte bilen. Fast till sitt försvar så går Audin faktiskt billigt! Den är helt klart okej för mig över sommaren som planerat.

- Den beter sig likadant när nyckeln vrids om för att starta motorn (start, dör till, startar riktigt) men till skillnad från i går sker händelseförloppet påtagligt fortare. Så länge den startar är jag helnöjd.

Enligt min uppfattning efter dessa insatser måste det ju antingen ha varit beläggningar/skit på givare och i spjällhuset, glapp i kontakter, tjuvluft eller bara kärvande gasspjäll - det kan knappast ha varit något annat. Dock finns ju möjligen något problem kvar med tanke på de två sista punkterna under det negativa. Förmodligen kommer jag ta på mig uppgiften att serva bilen, och det lär göra lite det också med nya tändstift, bränslefilter, olja och oljefilter och så vidare.

Vad tror ni? Kan det vara något annat som spökar ändå?

Jag ska läsa av bilen med VAG-COM i morgon i och med att jag körde så pass långt i dag, så får vi se om det finns några koder där. Men i skrivande stund känner jag mig nöjd!

Tusen, tusen tack för era inlägg!

Ha det riktigt bra!

Spjällägesgivaren, har du varit och ryckt i anslutning/kabel och känt att allt det inte är glapp eller sprucket där då? Sedan vet jag inte vad expertisen säger om att provköra med den urkopplad för att se om det blir någon skillnad.

Vid demonteringen av spjällhuset i går var jag inte medveten om exakt vilken del som var spjällägesgivaren, utan jag rengjorde endast själva insidan av huset. Men efter att ha kikat runt nu anar jag att spjällägesgivaren är den svarta delen som sitter monterad på sidan av spjällhuset, till vilken det också går en kontakt?

https://cdn.teilestore.de/thumb?id=7758826&lng=se

Om det är spjällägesgivaren så lossade jag den kontakten (på utsidan var den kladdig som fan - förmodligen från oljeläckage eller motsvarande från den tidigare läckande slangen mellan inloppsröret till spjällhuset och påfyllningsröret för oljan ovanpå motorn) och torkade av den, sedan tryckte fast den ordentligt igen. Men jag hade ingen tanke på att kika efter sprickor eller liknande. Däremot lossade den enkelt och klickade fast bra vid återmonteringen igen. Visst kan det vara glapp i den (eller att givaren i sig är dålig), fast rent okulärt och genom känseln från fingertopparna kändes det som att den hakade fast ordentligt.

Jag ska sticka ut någon gång i eftermiddag med datorn i famnen och koppla upp mig mot bilen. Det ska bli spännande att se om VAG-COM visar någonting efter de mil jag körde i går.

Att köra utan den inkopplad vet jag inte heller vad det kan orsaka eller påvisa för saker. Vågar man krydda vardagen lite och testa utan att veta om eventuella följder?

I mina ögon lär ju det värsta som kan hända vara att bilen inte fungerar som den ska bara, för ingenting lär ju gå sönder av det.

För övrigt måste jag bara tillägga att jag märker hur begränsad min faktiska kunskap egentligen är om bilar. Med mopeder höll jag på i några år i tonåren och där kunde jag göra precis vad som helst med dem så mycket som jag skruvade med dem och så enormt mycket tid jag lade på det. Men sedan kom bilarna och jag har småpysslat med dem i 10 års tid, fast jag har oftast bara bytt slitagedelar efterhand eller också gett mig på (trots att erfarenhet helt saknas innan ingreppet) att byta delar som har gått sönder, oftast med Youtube, forum som här, Haynes-böcker och sunt förnuft som enda hjälp. I mina ögon är det viktigaste att egentligen bara vara smart/fundera några gånger och titta hur sakerna bör demonteras respektive monteras, tänka efter före samt det viktigaste: att inte vara rädd. Det är förbaskat kul att laga någonting själv tycker jag, men det har ju hänt några gånger också att man har råkat ta sönder något annat i samma veva, vilket i sin har lett till mycket extra merjobb och därigenom stor irritation och uppgivenhet. Samtidigt lär man sig fantastiskt mycket på sådant också.

Nu står min gamla HP-laptop (utrustad med det moderna Windows XP ) från 1995 eller något på laddning. Jag hade en jädra tur när jag hittade datorn vid en utrensning av ett företag för några månader sedan, och gissa om jag blev glad när jag såg att den hade en COM-port som passade ihop med de OBDII-kablar jag hade beställt flera gånger om för alla möjliga olika bilmärken.

Återkommer senare!

Bör likna den. Jag tror det inte ska vara någon fara att koppla ur och köra. Har du tur så stryker du med ögonblickligen i explosionen och slipper skammen. Men uppenbarligen så har andra gjort det länge utan missöden:

https://youtu.be/cPkk6md3Sy0?t=97