Citat:
Ursprungligen postat av
rappytt
Vid hur svår sjukdom är barnamord altruism anser du? Definiera när mord övergår till altruism i din bok. Jag förnekar inte att det förekommer, men inte i detta fall, utifrån vad vi vet om barnens "sjukdomar". Det är INTE altruism att ta livet av barn som klarar av att gå i skolan och väntar på sin lärare. Det är sinnessjukt. Det är motsatsen till altruism. Det är själviskhet. Om det nu inte är så att vi ska köpa föräldrarnas sjuka syn på omständigheterna. De har varit så knäppa genomgående att barnen blivit sjuka. Jag är som sagt övertygad om att barnen kunnat leva till vuxen ålder om de haft turen att få förnuftiga föräldrar utan kontrollbehov, oro eller vad som nu försiggått i detta mystiska hem.
Du vill inte se att barnen inte var döende. Resonera lite kring altruism med dig själv. Vad det innebär och när det kan utövas. God tur.
Då ser vi alla fram emot din beskrivning av när altruism kan vara ett motiv, där föräldrarna objektivt sätt är altruister. Du kanske fastnat i deras subjektiva syn? Jag försöker se på detta objektivt.
Herregud, jag börjar ana att du saknar elementära förmåga att ta till dig skriven text. Det spelar tydligen ingen roll hur många gånger jag försöker förklara. Men för din skull tar jag det en gång till:
1. Den här tråden handlar inte om vad man tycker om altruism. Den handlar om en familjetragedi i Bjärred.
2. Vanliga motiv är altruism, psykos eller hämnd.
3. Föräldrarnas brev pekar på att deras motiv var just altruism.
Man måste få konstatera fakta utan att för den skull tvingas försvara föräldrarna. Dom kände det dom kände och tyckte det dom tyckte. Man måste inte stå till svars för deras känslor eller tankar bara för att man konstaterar detta.
I brist på sakliga argument så tillskriver du andra åsikter som du sen kan bemöta. Ett typiskt exempel är när du påstår att jag inte kan ta till mig att barnen inte var döende. Jag har vid minst en handfull tillfällen skrivit att jag är övertygad om att det som hände
inte hade hänt om barnen varit döende. Då hade föräldrarnas motiv saknats och dom hade sett en annan framtid. Det såg dom inte nu.
Sen vore det för övrigt klädsamt av dig att skriva ”jag”, i stället för ”vi” som om du vore vald att föra majoritetens talan i tråden. Att göra sig till talesperson för en tyst majoritet är ett retoriskt knep. Sluta med sånt.
Ditt påstående om objektivitet är bara komisk. Du behöver inte acceptera föräldrarnas motiv, sluta bara angripa alla som försöker se in i deras själar för att se vilka demoner deras inre härbärgerade.