Istället för att utgå ifrån att det var olika Barbro-grupper 1971 och 1975 borde man göra tvärt om, utgå ifrån att det är i stort sett samma grupp - tills det kommer tydliga motbevis.
Den 11 september 1971 avslöjas gruppen första gången offentligt i Sydsvenska Dagbladet:
"Grupp Barbro" uppges ha existerat i omkring 10 år. Överledare är en kvinna med namn Barbro, knappt 50 år gammal med vinnande sätt, gediget gift och bosatt i större Älvsjövilla. Där hålls täta stormöten men alltid i form av glättiga parties. I mindre grupper drar man sig tillbaka för att diskutera allvarliga saker, nya uppdrag etc. Chefens närmaste man är reservlöjtnant, men har också ett respektabelt civilt yrke.
Samma dag uttalade sig Holmér i Sydsvenska Dagbladet med ett lugnande besked till politiker att gruppen skulle utredas och en varning till Barbro-gruppens medlemmar att vara mer diskreta.
Enligt Expressen dagen efter, så krävde justitieminister Lennart Geijer en utredning av gruppen. Det är inte omöjligt att han satte gruppen i samband med personer som smugit efter honom på stan när han själv var ute om kvällarna.
Enligt Svenska Dagbladet menade Holmér, också dagen efter, att någon sådan grupp Barbro som den som utmålades i 'Maktens redskap' nog inte existerade.
I 'Maktens redskap' utmålas följande:
(...) finns det en intressant grupp människor som i sina ansträngningar att rädda Sverige undan kommunismen har kommit att ägna sig åt något som är eller gränsar till olovlig kårverksamhet, ett brott som i värsta fall kan rendera förövaren två års fängelse.
(...)
Barbro är ett bastant fruntimmer. Hon är kraftig, tuff, auktoritativ, humorfri och starkt misstänksam mot allt som luktar socialdemokrati, socialism eller kommunism. Hon ser med stor skepsis på det moderna samhället.
(...)
Barbro arbetade tidigare på FRA, försvarets radioanstalt, en av hörnpelarna i totalförsvaret. Sedan hon lämnat FRA har hon varit verksam i FRO, alltså den frivilliga radioorganisationen.
I januari 1975 kom en Barbro til Frånstedt på Säpo:
(...) en propert klädd kvinna i 40-45-års åldern, iförd tweedkappa, och som presenterade sig med namnet "Barbro" sökte upp honom. Under två möten beskrev hon för Frånstedt en hemlig organisation som bestod av två spaningsgrupper som ska ha haft någon form av kontakt med IB, Informationsbyrån.
(...)
Kvinnan berättade för Olof Frånstedt att hon ledde en grupp spanare som utrustade med walkie-talkier eller radio och kameror. De spanade på vad hon beskrev som "extremister" på vänsterkanten men också nazister. Gruppen registrerade vem eller vilka deras spaningsobjekt mötte och vad de gjorde.
(...)
Spanarna bestod, enligt vad "Barbro" berättade för Frånstedt, främst av ungdomar som till största delen rekryterats från en frivillig försvars-organisation. Den fanns då och existerar fortfarande och heter Frivilliga radioorganisation, FRO. "Barbro" uppgav själv att hon tillhörde föreningen och ledde en spaningsgrupp som opererade i centrala Stockholm. Hennes man som också tillhörde FRO ledde en likadan grupp som var verksam i västra delen av Stockholm. Spanarna var oftast ute på kvällar och nätter men också ute och övervakade demonstrationer, påstod "Barbro".
Det är uppenbart att Frånstedt satte grupp Barbro i samband både med IB och med Stay-behind.
Efter mordet på Olof Palme ringde Barbro till Frånstedt för att hon oroade sig. Säpo "var misstänkta" för att "jaga hennes människor" vilka kunde "ha varit där i närheten".
För några år sedan framträdde f d IB-agenten Donald Forsberg och berättade att han mötte två personer med walkie-talkies i Stockholms city fredagen den 28 februari 1986. Han kände igen dem som medlemmar ur Stay Behind som i fredstid övade samband tillsammans med Barbrogruppen och FMN, Föräldrar Mot Narkotika (en organisation som stöds ekonomiskt av de svenska frimurarna). Enligt Forsberg var Barbro en karismatisk kvinna med en organisation som "var en resurs inom totalförsvaret". FRA är en av grundpelarna både i totalförsvaret och i Sveriges samarbete med NATO. Och även FRO ingår i totalförsvaret som en frivilligorganisation.
Och så har vi då Hans Holmérs chaufför Rolf Dahlgren, som hävdade att han körde Holmér runt i City under mordkvällen och att de i hemlighet besökte mordplatsen minuterna efter mordet. Sedan släpptes Holmér av vid Mälarhöjdens T-station i närheten av Säpos radiocentral "Gropen" och den mystiska radiocentralen "Noshörningen" med ingång alldeles intill T-banan.
Det finns skäl att misstänka att Holmér och Barbro var medkonspiratörer i åtminstone 15 år. Det är inte säkert att konspirationens mål var att mörda Olof Palme, men mycket tyder på att Palme var måltavlan för en attack mot det mångåriga socialdemokratiska styret och den s k blandekonomin.
