Citat:
Ursprungligen postat av
LOE2
Inspelningen
Man får ju utgå ifrån att hon försvarar sig och inte engagerar sig i samhällsekonomin, när hon fördömer polisens efterspaning av en inspelning. Hon vet naturligtvis om det eventuellt inspelade samtalet ägt rum eller inte. Om det inte har ägt rum kan det inte heller ha spelats in och det finns då inget för henne att oroa sig för. Om Muhammed ljugit och polisen dragit ut på gåsjakt är i så fall ovidkommande för henne – inget besvärande dokument kan någonsin dyka upp i rätten. Att hon tar upp saken med sådan frenesi skulle jag misstänka tyder på att samtalet faktiskt ägt rum och har ett avslöjande innehåll. Om samtalet faktiskt ägt rum men hon vet att det inte kan ha spelats in eller att det spelats in men ingen inspelning kan finnas bevarad, kan hon vara lika lugn. Hon kan ha trott sig veta detta, men har nu insett, att (kopia av) (ett fragment av) en inspelning kan finnas bevarad och att det finns en viss risk att polisen lyckas få tag i materialet. Därav oron, som kommer till uttryck och sannolikt bevisar att samtalet verkligen ägt rum. Hennes sätt att hantera oroande bevisning är dessa barnsliga besvärjelser: ”nä, det kan bara inte få vara så att … för vid den aktuella tidpunkten fanns inga sådana affärer öppna (hoppas jag !!), f ö var jag på Arlanda då (vid den tidpunkt som är en av de möjliga då inspelningen kan ha skett)”. Sådana där funderingar är vad människor plågar sig själva med, när de gjort bort sig. Det normala är dock att behålla grubblet för sig själv och hoppas på det bästa, eftersom man ändå inte kan göra gjort ogjort. I rätten reagerade hon med våldsam ilska, när saken fördes på tal. En sådan reaktion är helt omåttlig, om det bara skulle ha gällt en uppenbar lögn från Muhammed, som inte skulle komma att leda till någonting. Reaktionen gällde det enorma sveket i att lura henne och därmed kanske komma att mer eller mindre korsfästa henne.
Samtalet har ägt rum, enligt min mening. Det har sannolikt spelats in i någon form. Om inspelningen finns (delvis) bevarad vet vi inte, än mindre om den i så fall kan komma att bärgas och levereras i rätten.
Hon hjälper verkligen inte sig själv, hon bjuder allmänheten på pinsam självömkan och polisen på nya utredningsuppslag.
Jag känner mig ganska säker på att samtalet spelats in och att hon vet om det och fått ett "smakprov". Låter helt logiskt att MR skulle ha gjort det han beskrivit - som en säkerhet mot henne, även en livförsäkring då han vet vad hon är kapabel till. Överlämnat inspelning till kompis så den finns att ta fram - om hon börjar jävlas med honom. Han kan använda den som hot mot henne så att hon inte ska våga göra något mot honom eller försöka sätta dit honom ensam för mordet/mordförsöket.
Hon VET att den finns, likaså hennes blodiga t-shirt - annars skulle hon aldrig, aldrig ha överreagerat som hon gjorde i rätten.
Innan inspelningen togs upp försökte hon ju försvara MR hela tiden. Det var knappast för att han "var en fin kille och alltid kommer att ha en plats i hennes hjärta" - det var enbart för att MR inte skulle ta upp det här, den avslöjande inspelningen. Hon sa ju t.o.m att hon "inte visste säkert om det var han som mördat pappan" och andra fånigheter, enbart för att MR skulle blidkas och ej nämna inspelningen.
Hon vet inte i nuläget (inte vi heller!) om inspelningen kommer att dyka upp, men gör den det så är nog det det värsta som kan hända för henne, känner hon.
Det stora sveket och avslöjandet.
Och så skriver hon detta pinsamma brev, i desperation. Tror att hon kan styra polis och åklagare på andra spår. Frustrerad, orolig och arg som hon är över att inte veta om inspelningen dyker upp, gör henne, om möjligt, ännu mer imbecill och avslöjande. Kan inte ens hålla sig från att kalla polisen för idioter om de lyssnar på MR och tänk vilka pengar som slösas på det "onödiga" spåret.
Hur tänkte hon där liksom? Och så när hon liksom tror att hon ska "styra upp" utredningen, ge tips, rita kartor och tro sig själv vara förmer än experter, polis och åklagare, som kiselalgsexemplet.
Hon borde ha någon som säger till henne att bara vara tyst och sluta skriva (& rita!) Men, å andra sidan, så lär hon inte lyssna på någon annan än sig själv.
Bra för polis och åklagare, hon ger dem nya uppslag i utredningen hela tiden.
Ja, inspelningen har gjorts, JM är fullständigt medveten om den och livrädd för den.
Men, om den finns kvar - i sin helhet, eller delvis - kan vi inte veta.
Inte heller om den någonsin kommer hit.
Men, skulle den göra det och den spelas upp i rätten så skulle det kännas mycket bra.
Kan tänka mig JM:s ursinne och "förklaringar".
Låter väl ungefär som när reportern ringde upp henne efter misstänkta sexbrottet, när de själva sett henne in action på filmen. Blånekar aggressivt, "folk vill svartmåla, pressa på pengar" och "jättemånga kan intyga att det inte är jag i filmen".
Typ så lär hon svara men lägga till att "det är inte hon som pratar på bandet, är hennes dotter".
Eller, så kör hon helt enkelt med - "gränspsykos, minns ingenting, har jag sagt det där?"