Snubblens dejtingdagbok

Ja, Snubblen den här tjejen verkar ömtålig och omogen. OCH sätter dig i en jobbig sits. kanske ingenting för dig, speciellt med tanke på hennes omständlighet.
Kanske mognar om något år, men troligen inte.

Detta kanske är "lantis" snack. Men fattar inte hur du kan dejta så många tjejer och inte hitta någon.

Du är inte rädd att sluta ensam för att du aldrig kunde ge en tjej en ordentlig chans?

Du är inte rädd att om du hittar drömtjejen så är hon egentligen för bra för dig? Och förhållandet oundvikligt kommer att spricka tids nog?

Men du kanske är helt fantastisk, vad vet jag..

Haha, vad jag har för problem

Hon är ung visst, men att döma henne bara för hennes ålder är väldigt generellt. Jag har träffat betydligt äldre kvinnor som varit ofantligt mycket mer omogna än vad hon är. Det känns som att du beskriver en minderårig.


Vi pratade om det där igår, att hon är rädd för att hamna i obekväma situationer. T ex tycker det är jobbigt att åka buss längre sträckor, då hon har lätt för att bli åksjuk, och skulle få panik om hon t ex hade behövt spy. Så det har jag också tänkt, att hon känner sig obekväm med att hon har mens just nu, och för att ta det säkra före det osäkra så sover hon hellre på golvet, än att riskera något.
Frågan är väl vad man ska göra åt det då. Jag hade inte tyckt det varit något äckligt, och jag vill ju inte att hon ska sova på golvet för något sådant heller. Men samtidigt måste hon kanske göra det för sin egen skull, jag vet inte.

Och även det andra stycket, det är som sagt en bra bit att ta sig hit, hon ska ändå sova här två nätter, vi lärde känna varandra via Tinder. Så att man bara skulle utgå från att vi endast är kompisar hade också varit lite konstigt. Att man gör närmanden hade varit det naturliga.


Hon är faktiskt en av de mer mogna jag träffat detta året, sin ålder till trots. Hon är väldigt lätt att prata med och nu gick hon t ex iväg för att en av hennes vänner mådde dåligt och vänder sig till henne för att prata ut, även fast de inte ens är jättenära vänner, så har jag förstått att hon ofta tar på sig den rollen.

Tja, här tvivlar jag på din bedömningsförmåga. Omogen OCH neurotisk tjej. Glöm henne, är mitt bestämda råd. Fundera på detta. Om du gärna vill kan jag utveckla varför jag tycker som jag tycker.

"Någon" hittar jag hela tiden, Malin t ex skulle jag kunna gå in i ett förhållande med nu direkt om jag hade velat. Men det är jag som inte känner att hon är helt rätt. Dagen efter att vi träffats senast så ville hon ju att jag skulle komma över igen, jag har egentligen ingenting emot henne, men jag valde trots det att tacka nej och tittade istället på Barnen från Frostmofjället med min mormor. Då insåg jag väl också själv att det troligtvis aldrig kommer bli något där.

Det finns alltid någon att gå in i ett förhållande med, så jag behöver inte sluta ensam. Men faktum är att jag hellre skulle göra det, än att gå in i ett förhållande med någon som inte känns rätt. Jag skulle hellre sitta ensam hemma och titta på ett Sopranosavsnitt en lördagskväll, än att ligga med en tjej som jag inte känner något för.

Nej, det är jag inte rädd för.

Jag är full med brister och spetsegenskaper, precis som de flesta andra.


Glömma kommer jag inte göra, men det blir i vart fall ingenting nu. Jag har ju testat att ta tag i Alva nu under dagen, och märkt väldigt tydligt på hennes kroppsspråk att hon inte känner sig bekväm i det. Och då var det liksom att ställa sig nära bakom, eller röra hennes arm, så bara väldigt basic beröring. Men hon flyttade alltid undan. Så jag frågade.
"Jag måste fråga dig, känner du dig obekväm med närkontakt?"
"Ja! Har du märkt av det eller?"
Och ja, sedan förklarade hon det där, att hon behöver sitt personal space och att det hänger ihop med det ena och det andra. Och jag kände bara att, okej, då vet jag det. Då behöver jag inte testa eller undra något mer, då vet jag. Då får hon helt enkelt ta initiativ. Jag frågade även henne (iofs kronologiskt innan ovanstående fråga);
"Varför vill du inte sova i sängen?"
Och då fick jag någon förklaring om att det blir för varmt att dela säng med någon annan, och att hon alltid hellre sover på golvet om hon har gäster på besök. Men det hänger ju förstås ihop med att hon behöver sitt personliga utrymme.

Sedan berättade hon även om att hon träffat en annan kille under våren, som hon dock inte träffar nu under sommaren för att hon behövde fokusera på sig själv. Så även fast hon är här, och jag antar har någon form av intresse för mig, så finns han uppenbarligen kvar där i bakhuvudet, vilket bidrar till att hon håller upp ett lagom avstånd till mig. Knepigt, men aja.

Med "någon" så menar jag någon att starta en seriös relation med. Det känns så ytligt med dejtande på något sätt, som du har sagt tidigare så har du dina intränade skämt/konversationer etc. Du tror inte att ditt intränade beteende får dejterna att bli ganska lika? Hur ofta provar du något nytt på dejterna, typ nya miljöer eller upplevelser?

Jag känner då ingen som har träffat sin livspartner genom dejting, dock så känner jag folk som har dejtat (dejtat i detta sammanhang är när man träffar personen för första gången på en dejt) rätt så mycket, men som har hittat sin partner i andra sammanhang där man lärt känna personen innan man går på första dejten.

Försöker inte såga ditt upplägg, har noll erfarenhet själv av dejting på det här sättet (på ett personligt plan). Är bara nyfiken.

Fast i det sammanhanget så är ju "någon" den som jag skulle vilja spendera hela mitt framtida liv med. Även om det inte nödvändigtvis kommer bli så, så vill jag åtminstone ha den känslan när jag går in i en relation. Jag tänker bara gå in i något där det är självklart, inte när man funderar över om man verkligen vill vara där eller inte. För jag tycker om att vara ensam, en relation måste ge mer än vad den tar. Den måste erbjuda mer än vad mitt liv som singel gör. Och det är inte bara en dröm, för jag har haft relationer tidigare, och jag tänker inte investera tid och känslor i något som inte känns lika bra.

Alltså själva dejterna är ju aldrig hela historien, men jag skriver ju inte ner här vad jag skriver om i messengerkonversationer, eller vad jag pratar om i telefon. Och även om vissa skämt/historier/upplevelser går på rutin och kan bli lite favorit i repris så är ändå varje tjej unik för mig och jag lyssnar ju alltid in och agerar efter hur hon är. Alla har inte samma humor, äter inte samma mat, har inte samma rädslor osv, då blir det ju förstås också helt olika hur man är mot dem. Och framförallt så lyssnar jag och tar till mig vad varje individ berättar.
Och jag provar ofta nytt. Men det är ju sin sak när man väl är hemma, här ser det ut som det ser ut och finns ju inte lika mycket svängrum för olika scenarion.

Alla i dagboken är ju vare sig från dejtingsajter eller sådana som jag dejtat från början. T ex Malin, Marianne, Marija och Francisca har jag ju alla från början lärt känna som vänner och även träffat några av dem först innan det fanns något form av intresse för att ta det vidare. Jag träffade ju t ex Marianne säkert 5-10 gånger när hon fortfarande hade pojkvän och det var ju inte förrän de tog en paus som det började hända saker där.
Och jag kan hålla med om att man bygger upp något annat om man först lär känna varandra som vänner, än att om man börjar dejta direkt. Men jag tror inte att det inte skulle fungera att börja bygga upp något med någon från en dejtingsajt heller. Mitt senaste ex träffade jag via en dejtingsajt och vi var tillsammans i två år, t ex.

Alright, lycka till kommer att fortsätta följa tråden

Bra tråd!
Hade du varit som många, dvs snabbt fallit pladask för någon så hade det inte blivit någon tråd

Jag jämför, lite prosaiskt, med mitt "bil-dejtande" (som jag nämnt förut). Det tog nog 8 år, men
så blev det ett bra val också, men knepigt och intressant att få allt att stämma.
Få ihop känslomässiga och förnuftiga krav.

Lycka till med utforskandet/jobbet/hobbyn/letandet och på vägen lär du dig mycket - uppenbarligen
både om dig själv, relationer och damer. Och roar oss andra också, inte att förglömma.

Jag har tänkt på en grej med dating online, dehär med akronymer. Vad tycker du snubblen om en tjej skriver

"vet nt. Ksk. Vrf frågar du d? Lr? Lol".

Asså jämför de där med t.ex flashback. Här skriver alla fullständiga ord för de mesta och hela stycken. Du gillar ju t.ex inte att tjejer röker, tycker du samma om akronymer?

Jag känner ju ingen tidsnöd ännu, men skulle jag hitta rätt imorgon skulle jag ge upp alla andra direkt.

Är ute och reser i lite andra territorier nu, får se om det ger någon utdelning ;P


Jag har själv ett ganska vårdat språk vilket jag tror kan smitta av sig lite också. Det blir lätt sådär, om jag skriver korrekt grammatiskt så försöker många också härma och följa efter. Jag tycker dock om att leka med språket också, använder t ex lol, först var det väl ett ironiskt skämt att göra det, men sedan har det hängt med.
När jag har tråkigt brukar jag kunna sitta och räkna "liksom" i talspråk. Hjärtskärande lek. Jag började väl dock med det först efter att jag själv insett hur ofta jag kan använda det. Så därför vill jag såklart inte döma andra för det heller.

Jag måste nog ändå säga att det numera är ytterst ovanligt med "nt" "vrf" "dd?" "lr?" jag tycker nästan aldrig att jag ser det, kanske för att jag omger mig med lite mer mogna människor numera. Jag skulle inte rata en person enbart för hur hon skriver, men om det grundar sig i att människan trots hon är 20+ inte har lärt sig hur man skriver egentligen, då har jag svårt att se att vi skulle vara på samma nivå och vara intresserade av varandra på andra plan.

Intressant, antar att hon tog kontakt med dig p.g.a. denna tråd? Du nämnde ju även någon gång tidigare (förra året?) om en Flashbackare du dejtat. Har du fått många "Groupies"/förslag från tjejer via pm p.g.a. den här tråden?

Intressant hur olika män och kvinnor funkar. En man skulle troligen vara mindre benägen att vilja dejta och inleda något med en kvinna som öppet basunerat ut hur mycket hon dejtat osv, medan en kvinna snarare ser det som något positivt/en utmaning med en man som dejtar mycket och är genuint kräsen.