Citat:
Ursprungligen postat av
LOE2
För det första baserar jag inte min åsikt på den förväntade effekten på målet mot JM, utan strikt på vad jag av egen erfarenhet kan tycka för hans eget bästa. Det kan bli som du befarar och det kan bli som jag befarar. Det går inte för oss att avgöra och jag är skeptisk till att en myndighet kan det. Han har hamnat i ett existentiellt dilemma, som ingen kan trolla bort. I alla svåra livsfrågor gäller dock att sanning är ett bra fundament. Han är tillräckligt gammal för att veta skillnaden mellan sanning och lögn. Om någon "expert" ska hjälpa honom, så vore det genom att påminna honom om detta faktum och att han inte har ansvar för andra människors handlingar, å andra sidan inte har någon plikt att "hjälpa rättvisan". Om det är som du säger, att JM oavsett hans medverkan kommer att åka dit, så kan han ju senare vid behov få detta förklarat för sig. Vinsten för honom är känslan av att vara en genuin person med föresatsen att inte leva ett liv baserat på lögner. Jag känner honom inte, jag har bara möjligheten att leva mig in i situationen urifrån egna erfarenheter.
F ö, om din syn på JM:s skuld är riktig, så måste väl målet för den unge mannen vara att frigöra sig från hennes inflytande. Att i ett så avgörande moment nu göra henne till viljes kan inte vara någon bra början på hans vuxna liv. Smärtsamt ? Ja, livet är rikt på smärta. Man kan förlora en förälder genom döden också.
Jo man kan förlora en förälder genom döden också. Det ger oftast 13-åringar ett mycket stort trauma och brukar resultera i åratal av terapibehov. Kanske efterföljande missbruk, kriminalitet och utåtagerande beteende.
För de barn som kan göra sig själva förebråelser för att ha varit delaktiga till att en förälder gått bort, ex när det sker genom självmord - är traumat enormt och oftast livslångt i någon form.
Minderåriga barn älskar sina föräldrar, det är bara så. De tar hand om alkoholistmorsor, sitter och väntar utanför när morsan har en ny karl, låtsas i skolan att de fått mat hemma fast föräldern struntade i det. Bandet mellan ett barn och hans mor är enormt starkt från barnets sida.
Den här gossen saknar sin mamma och längtar efter att få krama henne. Låt honom få fortsätta vara ett minderårigt barn och inte en rättskaffens vuxen som ärofyllt rättrådigt ska vittna om moderns begångna fel. Det har ju absolut ingen betydelse för utgången av målet - det kan bara skada honom framöver.