Medias hantering av terrordådet i Stockholm 2017-04-07

Vad som blir så fel när alla skall proklamera ut försoning är att det inte finns plats att ta avstånd mot extremislamism. Det är inte 7 åriga Muslimska tjejer och killar jag är rädd för. Det är inte Hassan som gör våra pizzor, det är inte Ardalan Shekarabi eller Nalin Pegul, det är inte flyktingar som satt fast hos IS. Det är imamer som lär ut kvinnoförtryck, det är IS återvändare som ses som hjältar, det är flatheten med terrorlagarna, det är Muslimska Brödrarskapet som jag är rädd för.

Kan ingen ställa sig upp och förklara skillnaden. Vi öppna armarna för behövande och stänga dem mot terrorister och imamer som propagerar segregation.

Public service har varit med och trivialisera terrorism, is-resenärer. Media fick igång panik när icke bekräftade uppgifter om skottlossningar i och med terrordådet rapporterades som sanning.

Känner på liknande sätt. Men vi skall vara noggranna med vart vi riktar vår ilska.

Gärningsmannen t.ex. är egentligen rätt ointressant. En fanatiker som gör som fanatiker
av islamsk sort brukar göra. Dödar och lemlästar alltså. Han borde aldrig släppts in i Sverige.

Och där kommer vi in på vilka som förtjänar hat: Politiker som förespråkat öppna gränser,
Journalister som enträget propagerat för att öka invandringen, Refugees Welcome,
Stiftelsen Expo o.s.v. o.s.v.

Svensk Media intar dock en särställning tycker jag. Så är det någon som vill visa sin avsky,
så gör det inte mot någon invandrare på gatan. Gör det mot journalistsvinen istället!

Människor i allmänhet kan inte fokusera på två saker samtidigt.

Ja du, men för att upplysa dig, de jäser ju på det här, media alltså, de tjänar pengar. Sen försöker dom ju tysta ner det en hel del. De upplyser att alla visar sån jävla kärlek och alla är så underbara. Helt verklighetsberövande. Ta upp problemet & ställ frågor som är relevanta istället för "hur mår du?". Det var ju ingen chock att detta hände enligt politikerna så då undrar man ju vilken planet vissa har levt på. Kanske dags med lite mer sakliga frågor som "Vad ska vi göra åt att detta har hänt?" invandringsfrågor m.m.

Edit: invandringsfrågor menar jag mest "Kan vi förebygga ett terrorfritt Sverige med en bättre fungerande invandringspolitik?".

Dessa reaktioner gäller ENDAST vid terrordåd med.
Man verkar ha förberett sig.

Busskraschen med skolungdomar glömde man snabbt.
Men när någon MÖRDAR, då ska man ha mysiga manifestationer???

Varför hade man inte det efter BREIVIK?

Fy fan för svenska tidningar som kallar det för lastbilsdådet

Hat & ilska kan göra att man t ex går med i SD, mailar sina åsikter till journalister, anmäler vinklade reportage etc. Det är vad jag gör & har gjort sedan 2005.

Spöa upp muslimer - ja, jag hatar alla muslimer eftersom de inte har i ett sekulariserat land att göra & det borde de fatta - gör jag bara i fantasin.

Men det är väl ändå bra att media mitt i det hemska även tar fram ljuspunkter. Kanhända att det kan bli överdrivet, men jag kan inte se att det skulle vara verklighetsberövande.

Har ett gediget jobb att ringa runt framför mig. Kan någon vänlig, som hängt med i denna tråden, sammanfatta de värsta övertrampen i medierna de senaste dagarna?

Såklart det är. Men det har ju rullat sen dådet inträffat, å jag har knappt hört någon ställa den frågan jag nyss nämnde, eller liknande. Verklighetsberövande var nog fel ord, men det uttrycker jag i ren ilska mot medierna.

Ja, det här känslopjosket stod mig upp i halsen redan för ett dygn sedan.
Sverige och etablissemanget är nu så feminiserade att de beter sig som en misshandlad kvinna gör när den där charmige mannen plötsligt en dag börjar misshandla henne utan någon som helst orsak.

Eftersom mannen bjudits in i det allra heligaste av en vuxen – om än omogen – människa så kan hon inte tänka sig att hon tagit miste och det är en skitstövel som nu är en del av hennes liv. Hon ödmjukar sig, försöker hitta fel hos sig själv och försöker möta våldet med mer kärlek och ännu öppnare hjärta, istället för att erkänna sitt misstag, sparka ut psykopaten och börja se sig om efter tvångsmedel att ta till för att värja sig och garantera sin säkerhet och sitt liv.

Media dansar nu kring elefanten i rummet, nämligen att det här hade gått att förutse och förebygga och att den som inte är naiv kan se till att inte försätta sig i en situation där ens liv och hälsa hotas av psykopater. Kvinnor kan naturligtvis i stor utsträckning i förväg se vilken man som kan komma att misshandla henne och se till att inte släppa den typen av män in på livet. Ofta får kvinnor varningar av bekanta, som inte är förblindade av förälskelse, för vissa typer som man gör klokt i att akta sig för. Men naiva fruntimmer lurar sig själva med att "han är snäll innerst inne" och "han är snäll mot mig". När sedan psykopaten inte behöver vara inställsam längre, utan har tagit makten över hennes liv, drabbas även hon av det hans omgivning fått smaka på länge.

Naturligtvis har vi kunnat förutse att det här skulle inträffa eftersom det är en väsentlig del av ett mångkulturellt samhälle och särskilt ett där det muslimska vansinnet, som är lika farligt i en människa som rabies i en hund, får gro och växa obehindrat eller t o m med gödas med statliga bidrag. Man kan förebygga sådant här i stor utsträckning genom att ha kontroll på även en stor invandring, men släpphäntheten har varit ett medvetet val från dem som bestämmer, för att "inte göda främlingsfientliga krafter".

Eftersom kvinnorna och hen-männen i media varken klarar av att erkänna tidigare misstag eller ta itu med situationen med kraft nu, så sitter man där som ett misshandlat fruntimmer med blåmärken och sprider känslopjosk om att islam minsann är snällt innerst inne och att man ska möta den våldsamme med kärlek, vilket är det allra säkraste receptet för fortsatt misshandel och krav på underkastelse från den hänsynslöse psykopaten, som kan få bara ett slut.