Debatt i Agenda om utlandsfödda i brottsstatistik Mattias Karlsson vs Jerzy Sarnecki

Som jag redan svarat, det finns massa forskning baserad på statistiken, så, det går självklart frammåt..

Vet du när BRÅ senast släppte statistik kring skattesmitning hos samhällseliten? Det har iaf inte skett så sent som 2005, men ändå sitter du inte här och propagerar för att vi måste ha en ny sådan undersökning, hur kommer det sig? Skattesmitning är ändå något som kostar oss massiva summor.

Det samma gäller MASSA kostsamma brott, men av någon konstig anledning är dessa inte relevanta att undersöka...

Så i stort sett all forskning är fel? Menar, den säger ju rätt jävla tydligt att det just är dina förutsättningar som skapar vem du är. Du föds inte till brottsling..

Jag känner inte till en enda person, offentlig, personligen, genom FB, etc, som inte känner till att vissa invadrargrupper är överreprecenterade inom viss brottslighet.

Menar, finns det ens sådana personer? Menar, visst, nyfödda och upp till typ 10-åringar, men jag tror faktiskt inte det existerar röstberättigade i Sverige idag som inte känner till det.

Nej, inte gjort en undersökning, bara aldrig hört någon, offentligt eller privat, uttala sig om att det inte är så, menar, alla vet det. Jag vet det, röstar ändå inte SD ska nämnas utan kör på C.

Jag förmodar, att du med "förutsättningar" avser socioekonomiska omständigheter.

Forskningen säger inte, att någons socioekonomiska omständigheter innebär att vederbörande blir en brottsling - detta är din politiserade tolkning.

Majoriteten av dem, som har i sämre socioekonomiska omständigheter än genomsnittet, blir inte brottsaktiva våldsbrottslingar t.ex våldtäktmän.


Någon föds varken till brottsling, juris doktor eller civilingenjör m.m. Det är en persons egna livsval som formar hans (eller hennes) liv.

Det här är ett väldigt underligt motargument. Det är som att säga:

"Alla vet redan att det finns fiskar i havet. Vidare forskning om antal och vilka arter behövs inte."

eller

"Alla vet redan att det finns stjärnor i universum. Vidare forskning om deras antal och sammansättning behövs inte."

Ett nonsensargument. Eller hur?

Vad saken gäller är alltså inte om invandrare är överrepresenterade eller inte. Att de är det vet ju alla redan. Så just det behöver det inte forskas om, på samma sätt som det inte behövs någon forskning om huruvida det finns fiskar i havet eller stjärnor i himlen.

Däremot finns det stora kunskapsluckor om detaljerna. T.ex:


- Hur stor är överrepresentationen för olika grupper, för olika brottstyper, idag?

- Hur har den senaste tidens massinvandring påverkat statistiken?

- Hur stor är överrepresentationen för de som varit högst 5 år i Sverige? Vilka brott gör de främst?

- Hur stor är överrepresentationen för asylsökande? Vilka brott gör de främst?

- Hur stor är överrepresentationen för ensamkommande (t.ex afghaner)? Vilka brott gör de främst?

- Hur skiljer sig överrepresentationen mellan invandrare som bor i "utsatta områden" jämfört med de som bor i "normala" områden?

- Hur förändras situationen för olika invandrargruppen med tiden? T.ex somalierna? Bosnierna? Finns det skillnader?

- Hur mycket brott gör romerna i Sverige? Vilka typer av brott.

Osv.


Det finns väldigt mycket att forska om och att redovisa fakta om. Att det finns fiskar i havet och stjärnor i himlen vet vi redan. Det vi behöver veta nu är detaljer och hur situationen är idag. I synnerhet hur de senaste årens invandring påverkat brottsligheten.

Naturligtvis skulle jag kunna diskutera skattesmitning. Men om du tittar uppåt ca åtta centimeter då du skriver så kan du se att det inte är vad tråden handlar om. Eller kräver det för mycket tanke från din sida att förstå varför det inte är relevant? Håll dig till saken istället för att relativisera.

Så du menar att varje väljare som vill ta del av denna fakta, som ett underlag för hur han/hon ska rösta, måste först arbeta 16 år på BRÅ samt vara chef i minst 10 år där?

Tycker du att samma princip även ska tillämpas i andra sammanhang?:

- För att få veta Sveriges aktuella arbetslöshetssiffror så måste man först arbeta 16 år på Arbetsförmedlingen och vara chef i minst 10 år där?

- För att få veta polisens aktuella uppklaringsprocent måste man först vara polis i 16 år och polischef i minst 10 år?


Du tror inte på detta, som SCB skriver på sin sajt:


Du tycker att det är bättre att allmänheten svävar i okunnighet, så att politikerna lättare kan lura och manipulera sina väljare?

Att vår socialdemokratiska regering tycker det är ganska uppenbart. Men tycker du likadant?

Genom att göra statistik mycket svårtillgänglig eller omöjlig att få tag i för gemene man, uppnår man ju just denna effekt.

Iofs delvis en bra jämförelse, men som tidigare nämnt är befolkningen i konstant rörelse, BRÅ ska undersöka alla brott. Personligen skulle jag tex se en undersökning om nationalisters brottslighet och om skattesmitning.. För mig är det tex mer relevant.

Vill du att invandrarbrottslighet ska undersökas konstant får du som sagt starta en sådan rörelse.


Nej, jag sa som huvudanledning att jag har över 200 inlägg att svara på, och jag svarar som max på 10 i veckan. Do the math.



LOL, ja, när det kommer till hedersmord, dvs ca 5 brott per år i Sverige..


Nu orkar jag såklart inte sitta och lista 100, men kan ta det jag kommer på på rakt arm:
Punkt 1-9 kommer direkt från BRÅ (Konsten att läsa statistik om

brottslighet), och är något som alltså inte är taget hänsyn till i den

statistik de presenterat. Detta får man räkna på själv..

1) Antalsräkning av brott - variationer i tillämpningen av antalsräkningen mellan olika polismyndigheter.

2) Återfallsbenägenhet - Vill man veta hur brottsbenägen en grupp är måste man ha statistik kring hur många % av gruppen som är dömda. Är statistiken istället på hur många % av brotten som begås av en grupp måste man räkna på hur många gånger samma person är dömd för brott (annars säger det inget om gruppen utan om brottslingarnas i gruppens effektivitet). 95 procent av utrikes födda är inte misstänkta för vare sig tillgreppsbrott eller våldsbrott enligt BRÅ 1995 (observera att ca 10% av SD:s riksdagsmän faktiskt är dömda).

3) De olika bedömningsgrunderna - DVS att några procent av
brotten omrubriceras och får andra brottskoder under rättsproces-
sen. En händelse kan till exempel vid anmälningstillfället klassificeras
som försök till mord, vilket noteras i statistiken över anmälda brott.
Efter dom rubriceras händelsen som misshandel eller grov misshan-
del i lagföringsstatistiken. En annan händelse, som anmäls som för-
sök till biltillgrepp, noteras efter dom som stöld i lagförings
statistiken, eftersom domstolen anser att den gärning som åklagaren kunnat
styrka är stöld ur motorfordon.

4) Felkällor - I statistiken förekommer felkällor såsom
felklassificeringar på grund av skrivfel, feltolkade kodningsanvisningar,
felbedömningar av händelsen och så vidare. För små, men samtidigt i
debatten uppmärksammade, brottskategorier som exempelvis mord, dråp och
misshandel med dödlig utgång eller för vissa kategorier av sexual-
brott, kan dessa felkällor dock ge stora störningar i statistiken

5) Ändring av statistikrutiner - När statistik för olika perioder
jämförs bör man också kontrollera om statistikrutinerna lagts om.
Statistikrutinerna för såväl brottsstatistiken som lagföringsstatistiken
har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genom en ny insamlingsteknik eller ett nytt redovisningssätt.

6) Nya definitioner av brott i lagboken

7) Nya definitioner av brott genom prejudikat (vilket gör att rubriceringar för brott i stort sett ändras mellan varje rättegång, framförallt om de når högre instans). Statistik måste hela tiden läsas med hänsyn till dessa.

8) Anmäld och faktisk brottslighet (dvs anmälningsbenägenhet/mörkertal)

9) Polisens insatsser och ekonomiska sattsningar - Satsar polisen stora resurser på exempelvis trafikövervakning, kan detta komma att avspegla sig i statistiken som en ökning av trafikbrotten – utan att dessa faktiskt behöver ha ökat.

10) Socioekonomiska faktorer (dessa är ju många ska nämnas), tex arbetsmiljö, balans krav/kontroll i arbetet, social miljö, stress, Levnadsvanor, Psykosociala faktorer, sociala nätverk, copingförmåga, känsla av sammanhang.

11) Befolkningsökning (som dock inte är ett problem i per capita-statistik).

12) Faktorer kring uppväxt (Här kan man tekniskt sett få in 100 stycken bara här). Läs på om barnpsykologi så får du veta att det är extremt många faktorer som påverkar hur en person blir som vuxen. (skulle vi gå in på detalj på både faktorer kring uppväxt och socioekonomiska faktorer, skulle vi få ihop en 100 st).

13) Väderfaktorer - Värme har tex visats vara en TYDLIGT orsakande faktor till brottslighet, framförallt våldsamma brott och sexualbrott. Se tex: "Heat and violence" av Craig A. Anderson.



Beror på vilket politik som förs, som sagt, BRÅ 2005 visar ju på att nästan alla invandrare sköter sig, 95%. DET är vad som är centralt i statistiken. Nationalister tolkar överrepresentation så jävla fel, det viktiga att ta med sig är att nästan alla sköter sig bra och integreras väl.


Well, att man straffar en enorm grupp som kan vara en enorm vinst för att 5% är rötägg..


Nej men det är också bara någon % utan Sveriges brottslighet i helhet. Vet du var "cherry picking" innebär? Du väljer ut några brott där invandrare är överrepresenterade, och skiter i resten. Sanning är att brott i helhet har ökat lite år för år sedan långt innan massinvandringen (1975)
https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/brottsutvecklingen.html


Exakt, och data är ju intetsägande utan forskning, det är hela poängen jag gjort.


Inte om den är per capita.. Sen har det dessutom inte skett en kraftig förändring i större delen av Sverige.


Men den säger ju precis noll utan forskningen runt den, så vad är poägen med det? Om inte forskningen görs kan man ju skita i att samla in statistiken i huvud taget. Vad är poängen med informationsinsamling om ingen ska forska på den?


Jag brukar diskutera med nationalister, taxonomin brukar inte direkt vara på topp så, vant mig med att vara tydlig. Kreationister och nationalister är ytterst jämförbara när det kommer till utbildningsnivå verkar det som.


Nej, de brott du har cherry-pickat gör det.. De du nämt hittills är överfallsvåldtäkt, gruppvåldtäkt, samt hedersmord, vad är det, sammanlagt 1% av sveriges brott?


Gav dig en lista över. Mertalet hade du missat.


Nej, du korrigerade för förändrad lagstiftning I LAGBOKEN. Du tog inte prejudikat i åtanke.


Gav dig en lista över. Mertalet hade du missat.


Precis det jag är... Till skillnad från dig tänker jag ju på den stora mängd faktorer du ignorerar när du drar din slutsats.

Du får presentera dina argument, tänker inte hålla på att följa labyrinter av länkar till andra FB-inlägg.


LOL, logiskt felslut... Även om jag inte kan falsifiera en enda sak du säger så betyder det inte att jag varken håller med eller att du har rätt.



Påstod inget så... Jag ifrågasatte. Så, rätt dumt i helhet detta påstående. Eller, jag påstod att rubriceringen ändrats kring ett flertal brott, men, det är ju allmän kunskap, annars har BRÅ en rapport som heter "konsten att läsa statistik", den är källa på att lagen kring våldtäkt har förändrats på flera sätt.



LOL, logiskt felslut igen. AV samma typ..


Ja, ytterst ovanliga brott som säger absolut noll om gruppen som helhet.



Nej, det har du inte stött på något sätt eller bara påstått. Att du själv säger "sannolikt" (snarare sagolikt) visar just på att du inte vet,. Det viktiga i BRÅ 2005 är som sagt att 95% av utrikesfödda är skötsamma.



Efter att du räknat på alla de faktorer som jag nämnt och presenterat statistiken så tror jag på vad det visar. I nuläget ställer jag mig ovetande, ingen har presenterat fakta som visar på det du säger.



Men sen kommer prejudikat in i bilden, du kan inte bara kolla på officiella lagförändringar, menar, LOL, seriöst? Rubriceringen har ändrats ca en gång per halvår genom dessa.


Nej, man måste bara FORSKA på statistiken för att få fram verkliga siffror, det var vad jag sa. Inte exkludera alla faktorer som BRÅ själva säger att dom exkluderat, och som behövs för att dra faktiska slutsatser.



Dom var aldrig fullgoda enligt BRÅ själva. Man måste FORSKA på statistik, hur svårt ska det vara att förstå?

Och du missar det centrala i BRÅ 2005, att nästan alla invandrare sköter sig.


Självklart inte! Varför skulle den vara det? BRÅ presenterar den statistiken dom tar fram, det betyder absolut inte att den är signifikant. Massa vetenskapliga studier visar på statistik som inte är signifikant, då man presenterar sina resultat oavsett. Oftast förtydligar studier precis vad i dem som är signifikant, om det inte nämns kan du i stort sett räkna med att man antingen inte räknat på det, eller att den inte är signifikant.



JAg har ju aldrig påstått att jag har gått en doktorandutbildning, så... Hmm.


Och slutsatsen av Brå05 och SCBs folkdata ger vid handen att mer än 50% av det totala antalet brott som utförs i Sverige sannolikt är direkt kopplad till migration.[/quote]

BRÅ själva säger att det är massa faktorer som inte är med där, så pass mycket att man året efter gjorde en ny rapport för att förklara för idioter att statistiken kräver forskning för att visa på något.

Nej, slutsatsen är att 95% av invandrarna är laglydiga..



Du tror det ja.. Men att säga något är inte riktiggt samma sak som att avhandla det.

Men då kan ju du vara så snäll att hjälpa en idiot som mig, hur ser statistiken ut ifall du tar följande i åtanke? Kan du inte presentera de siffrorna för mig?

1) Antalsräkning av brott - variationer i tillämpningen av antalsräkningen mellan olika polismyndigheter.

2) Återfallsbenägenhet - Vill man veta hur brottsbenägen en grupp är måste man ha statistik kring hur många % av gruppen som är dömda. Är statistiken istället på hur många % av brotten som begås av en grupp måste man räkna på hur många gånger samma person är dömd för brott (annars säger det inget om gruppen utan om brottslingarnas i gruppens effektivitet). 95 procent av utrikes födda är inte misstänkta för vare sig tillgreppsbrott eller våldsbrott enligt BRÅ 1995 (observera att ca 10% av SD:s reikstadsmän faktiskt är dömda).

3) De olika bedömningsgrunderna - DVS att några procent av
brotten omrubriceras och får andra brottskoder under rättsproces-
sen. En händelse kan till exempel vid anmälningstillfället klassificeras
som försök till mord, vilket noteras i statistiken över anmälda brott.
Efter dom rubriceras händelsen som misshandel eller grov misshan-
del i lagföringsstatistiken. En annan händelse, som anmäls som för-
sök till biltillgrepp, noteras efter dom som stöld i lagförings
statistiken, eftersom domstolen anser att den gärning som åklagaren kunnat styrka är stöld ur motorfordon.

4) Felkällor - I statistiken förekommer felkällor såsom
felklassificeringar på grund av skrivfel, feltolkade kodningsanvisningar,
felbedömningar av händelsen och så vidare. För små, men samtidigt i
debatten uppmärksammade, brottskategorier som exempelvis mord, dråp och
misshandel med dödlig utgång eller för vissa kategorier av sexual-
brott, kan dessa felkällor dock ge stora störningar i statistiken

5) Ändring av statistikrutiner - När statistik för olika perioder
jämförs bör man också kontrollera om statistikrutinerna lagts om.
Statistikrutinerna för såväl brottsstatistiken som lagföringsstatistiken
har ändrats vid flera tillfällen, till
exempel genom en ny insamlingsteknik eller ett nytt redovisningssätt.

6) Nya definitioner av brott i lagboken

7) Nya definitioner av brott genom prejudikat (vilket gör att rubriceringar
för brott i stort sett ändras mellan varje rättegång, framförallt om de når
högre instans). Statistik måste hela tiden läsas med hänsyn till dessa.

8) Anmäld och faktisk brottslighet (dvs anmälningsbenägenhet/mörkertal)

9) Polisens insatser och ekonomiska satsningar - Satsar polisen stora
resurser på exempelvis trafikövervakning, kan detta komma att avspegla sig
i statistiken som en ökning av trafikbrotten – utan att dessa
faktiskt behöver ha ökat.

10) Socioekonomiska faktorer (dessa är ju många ska nämnas), tex
arbetsmiljö, balans krav/kontroll i arbetet, social miljö, stress, Levnadsvanor
Psykosociala faktorer – sociala nätverk, copingförmåga, känsla av
sammanhang.


11) Faktorer kring uppväxt (Här kan man tekniskt sett få in 100 stycken bara här). Läs på om barnpsykologi så får du veta att det är extremt många faktorer som påverkar hur en person blir som vuxen.

12) Väderfaktorer - Värme har tex visats vara en TYDLIGT orsakande faktor till brottslighet, framförallt våldsamma brott och sexualbrott. Se tex: "Heat and violence av Craig A Anderson".

Jag kan ju inte, så man får hoppas på lite hjälp från en expert-statistiker såsom du själv..

För det första, skriv dina argument på plats, tänker inte följa länkar till andra FB-inlägg för att kunna svara. Har 200 inlägg att svara på och lägger max 30 min om dagen.


Jag är som sagt bakom att presentera ny fakta, men den blir fortfarande totalt intetsägande utan att man forskar på den. Data säger noll.



Men ändå tenderar det att vara ett huvudargument emot invandring, så, uppenbarligen är det det.


Ytterst ovanliga brott ja, det viktiga i BRÅ 2005 är att 95% av invandrare inte begår brott. det är det som står i slutsatsdelen vet du...



Kan du inte visa på hur statistiken ser ut ifall man tar med följade?:
1) Antalsräkning av brott - variationer i tillämpningen av antalsräkningen mellan olika polismyndigheter.

2) Återfallsbenägenhet - Vill man veta hur brottsbenägen en grupp är måste man ha statistik kring hur många % av gruppen som är dömda. Är statistiken istället på hur många % av brotten som begås av en grupp måste man räkna på hur många gånger samma person är dömd för brott (annars säger det inget om gruppen utan om brottslingarnas i gruppens effektivitet). 95 procent av utrikes födda är inte misstänkta för vare sig tillgreppsbrott eller våldsbrott enligt BRÅ 1995 (observera att ca 10% av SD:s reikstadsmän faktiskt är dömda).

3) De olika bedömningsgrunderna - DVS att några procent av
brotten omrubriceras och får andra brottskoder under rättsproces-
sen. En händelse kan till exempel vid anmälningstillfället klassificeras
som försök till mord, vilket noteras i statistiken över anmälda brott.
Efter dom rubriceras händelsen som misshandel eller grov misshan-
del i lagföringsstatistiken. En annan händelse, som anmäls som för-
sök till biltillgrepp, noteras efter dom som stöld i lagförings
statistiken, eftersom domstolen anser att den gärning som åklagaren kunnat styrka är stöld ur motorfordon.

4) Felkällor - I statistiken förekommer felkällor såsom
felklassificeringar på grund av skrivfel, feltolkade kodningsanvisningar,
felbedömningar av händelsen och så vidare. För små, men samtidigt i
debatten uppmärksammade, brottskategorier som exempelvis mord, dråp och
misshandel med dödlig utgång eller för vissa kategorier av sexual-
brott, kan dessa felkällor dock ge stora störningar i statistiken

5) Ändring av statistikrutiner - När statistik för olika perioder
jämförs bör man också kontrollera om statistikrutinerna lagts om.
Statistikrutinerna för såväl brottsstatistiken som lagföringsstatistiken
har ändrats vid flera tillfällen, till
exempel genom en ny insamlingsteknik eller ett nytt redovisningssätt.

6) Nya definitioner av brott i lagboken

7) Nya definitioner av brott genom prejudikat (vilket gör att rubriceringar
för brott i stort sett ändras mellan varje rättegång, framförallt om de når
högre instans). Statistik måste hela tiden läsas med hänsyn till dessa.

8) Anmäld och faktisk brottslighet (dvs anmälningsbenägenhet/mörkertal)

9) Polisens insatsser och ekonomiska sattsningar - Satsar polisen stora
resurser på exempelvis trafikövervakning, kan detta komma att avspegla sig
i statistiken som en ökning av trafikbrotten – utan att dessa
faktiskt behöver ha ökat.

10) Socioekonomiska faktorer (dessa är ju många ska nämnas), tex
arbetsmiljö, balans krav/kontroll i arbetet, social miljö, stress,
Levnadsvanor
Psykosociala faktorer – sociala nätverk, copingförmåga, känsla av
sammanhang.

11) Befolkningsökning (som dock inte är ett problem i per capitastatistik).

12) Faktorer kring uppväxt (Här kan man tekniskt sett få in 100 stycken bara här). Läs på om barnpsykologi så får du veta att det är extremt många faktorer som påverkar hur en person blir som vuxen. (skulle vi gå in på detalj på både faktorer kring uppväxt och socioekonomiska faktorer, skulle vi få ihop en 100 st).

13) Väderfaktorer - Värme har tex visats vara en TYDLIGT orsakande faktor till brottslighet, framförallt våldsamma brott och sexualbrott. Se tex: "Heat and violence av Craig A Anderson".

DVS, saker som inte är med i BRÅ-rapporter.


Ja, en polis uttalande är verkligen värt att nämna i sammanhanget. Polisens officiella ståndpunkt har ju annars varit att det är samma personer som begår brott om och om igen och att den stora majoriteten av invandrare är skötsamma.


I det fallet är brottslighet och Svenskhet lika förknippat när det kommer till vissa brott.


Well, då kommer det ju inte ske då..

Meen, då skulle det ju inte skett tidigare heller, så, verkar som historien bevisar dig fel.


Det är ju inte ENBART upp till BRÅ heller. Deras jobb är ju även att presentera fakta som DU kan forska på. BRÅ presenterar statistik ofta, du är som sagt bara missnöjd över att dom inte presenterar specifikt den statistik du vill se. Det är typ som att vara missnöjd med en TV-kanal för att dom inte sänder det du vill titta på för stunden.


OK, men varför gör du inget åt bristen då? Menar, du är ju medskyldig om du ser en demokratisk brist och inte gör något för att ändra den..

Men det är väl även så att relevant fakta och statistik, rörande ALL BROTTSLIGHET, inte bara den som intresserar DIG PERSONLIGEN, är en demokratisk rättighet?

Ditt argument är ju snarare för att man ska förbigå folks demokratiska rättigheter och presentera ytterst ensidig statistik.. DVS fokusera på en typ av brottslighet istället för att undersöka all.

Menar, när kom senast en undersökning från BRÅ kring partitillhörighet och brottslighet (går ju inte på befolkning, men på medlemmar i partier går det)? När kom senast en om skattesmitning? Menar, det är uppenbart att du bara vill ha viss statistik, skiter i demokratiska rättigheter, och vill att BRÅ ska arbeta för din agenda.


Jag sa inget om att jag stödjer Sveriges statsskick, men BRÅ har som uppgift att dölja statistik som kan öka brottslighet.. Kalla det vad du vill.


Så BRÅ får magiskt tag på sin statistik? Dom samlar inte in den?

Hur kommer forskare över statistiken?

Exakt, så statistik som dom bedömer kan öka brottslighet ska inte presenteras enligt deras uppdrag. Säger inte att jag stödjer detta.. Bara att det är deras uppdrag.

Du har rätt att själv publicera denna statistik, grundlagen säger inte att staten ska förse den till dig.

Chi-2 var bara ett exempel (utan en sådan uträkning kan man dock inte fastslå om skillnaden mellan två grupper beror på slumpen eller ej), värme är tex en orsakande faktor till vålds och sexualbrott, har du räknat statistiken parallellt med hur varma somrarna varit? Har du räknat på mörkertalen? Har du räknat på prejudikat som ändrar lagen konstant? Etc? Nej, det har du inte, du har läst statistik rakt upp och ned och missar allt detta.