Citat:
Ursprungligen postat av
Herostratos
Men so what om det visar sig att judar
ägnar sig åt skalbolagsbrottslighet, muslimer hedersmördar sina döttrar och svensken kör rattfull? Fakta är fakta, skall man förtiga det för att någon snöflinga på Södermalm känner sig
kränkt? Sen är det naturligtvis väldigt svårt att kontrollera religiös hemvist, man kan vara född i ett muslimskt land och ändå vara helt eller delvis sekulariserad. Politisk hemvist lär ju också vara oerhört knepigt att registrera även om det skulle varit en oerhört intressant parameter att känna till.
Jag håller givetvis med dig, men glöm inte att politik i slutändan har väldigt lite med fakta att göra och väldigt mycket med demagogi att göra.
De "debatter" vi ser är givetvis inte debatter (där man vanligtvis inleder med att införa definitioner, fortsätter med att presenter
ett argument, diskuterar det tills man löst just det argumentet, och sedan går vidare till nästa) utan demagogi (där man slänger ur sig argument, svarar på argument med nya argument, använder anekdoter och appellerar till känslor och så vidare).
Fakta är inte önskvärt i politik, för det implicerar att det finns rätt och fel, vilket i sin tur implicerar att man kan vara kunnig eller okunnig, som vidare leder till att de lärde har företräde på området (som ju är rimligt—precis som att förskoleelever inte ses som jämställda med matematiker när det gäller just området matematisk kunskap), och helt plötsligt har vi demonterat hela den demokratiska apparaten.
Jag är
för detta—i min värld så kan man vara mer eller mindre kunnig; en åsikt kan vara mer värd än en annan. Men så får det inte vara i vår politik, och därigenom så upplever jag att det inte går resonera så som du gör.