Sarnecki hade en rätt svår position att försvara. Hur motiverar man ståndpunkten att det definitivt inte får göras en ny undersökning? Jag menar, om man tycker att statistiken är viktig så är man ju för det, och om man tycker den är oviktig så är man ju
inte emot det utan intar snarare hållningen "ja, jag helt ointresserad av en sådan undersökning eftersom jag anser att det inte bidrar till kunskapen, vill någon göra det ändå så har jag ingen åsikt om det." Men att inta hållningen "den typen av undersökning ska definitivt
inte göras" vilar på att man har en politisk agenda, vilket Sarnecki antingen har eller tvingades ha för sin position i debatten. Det är som sagt mycket svårt att försvara på ett sakligt sätt, vilket ju också visade sig.
Stor humor när han kallade den typen av undersökning för "osofistikerad" samtidigt som han påpekade att det är bra att det gjorts så många sådana undersökningar genom åren
och att det dessutom var hans (tydlig osofistikerade!) kollega som varit med och gjort flera av dem! 
Jag tror han hade kunnat stå och prata med sig själv en stund—jag menar, han argumenterade ju för båda ståndpunkterna.
Nå,
om Sarnecki händelsevis anser att det absolut inte får göras en till sådan här undersökning så är det alltså uppenbarligen av politisk agenda.
Mycket otaktiskt av SVT att ta in just Sarnecki—men vem annars skulle vilja försöka försvara den omöjlig ståndpunkt han intog? Partimedlemmar som blev inbjudna men tackade nej verkar ha förutspått omöjligheten.
Mattias Karlsson körde över honom totalt—det enda jag ogillade var att han tog upp Sarneckis tidigare prekära dumheter; det var omotiverat för diskussionen eftersom Sarnecki ändå var totalt chanslös (och de av oss som följt samhällsdebatten har hört om dem hundra gånger, och de som inte gjort det tar inte till sig ändå).