Leif GW Persson vs Dan Eliasson & Anders Ygeman i Veckans brott

Det där är litet knepigt att använda som nyckeltal. De nordiska länderna har ungefär samma nyckeltal per innevånare, men det är samtidigt så att relationen mellan ute-operativa och innepoliser skiljer sig rätt mycket. I Sverige sitter man mycket på stationen och administrerar anmälningar, statistik och utreder (så gott man nu kan det senare).

Andra intressanta nyckeltal är proaktiv verksamhet (brottsförhindrande) respektive reaktiv (brottsutredande - och där har vi troligen en ohälsosam förkärlek för det senare, bland annat därför att det är mätbart, går att referera till som "nyttigt arbete" och diskar av den sk balansen.

Det som så för jävligt med den svenska polisorganisationen är precis det som LGWP påpekar: bristen på lokal närvaro trots att majoriteten av brotten är just lokala.
Exempel: jag besökte Arboga häromåret. Bemannad polisstation saknades utan man hänvisade till Örebro, trots att Arboga har 13000 invånare. Det motsvarar 26 (!) poliser från ett riksgenomsnitt. Låt säga att vi tar 50% till centraliserade uppgifter som insatsstyrkor, gränspolis, mordkommision, IT-brottspecialister, m.m. Det lämnar ända 13 poliser till Arboga men de får NOLL. Varför skall de betala skatt då?

En annan fråga är varför man har en polishögskola som huvudsaklig rekryteringsmodell. Jag har väldigt svårt att tro att den utbildningen ger de bästa kriminalutredarna med förmåga att producera förundersökningar som ger fällande dom. Å andra sidan är det väl så det alltid varit.

Jo, jag vet att det kan vara knepigt med nyckeltal. Tycker bara att det är intressant att andra länder har så mycket högre täthet av poliser.

Om det dessutom är så att svenska poliser sitter inne mer så blir det ju ännu värre. Finns det någon proaktiv verksamhet att tala om i Sverige?

Och hur väl fungerar egentligen utredningsarbetet? Såvitt jag förstår så är statistiken över uppklarade brott ganska dyster:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/rekordfa-brott-klaras-upp-efter-polisens-omorganisation/

Hur förhåller sig Sverige till andra länder i effektivitet när det gäller proaktiv och reaktiv verksamhet? Det skulle vara intressant att se sådan statistik.

Antalet poliser/invånare blir betydelselöst om man helt bortser från geografiska områdens proportioner.
Jag tycker ödmjukt inte ditt resonemang är speciellt bra att tänka på, i dom grova lagen.
Storstadsperspektiv är skygglappigt så man skäms..
Ok om moppebusarna stökar lite, det hör kanske till charmen, men om du råkar få stirra in i hagelbrakarens jobbiga ände, hållen av ett rånarluve-beklätt stissigt fanskap som vill ha din plånbok, skott går av i marken och fanskapet börjar labba med en omladdning medans du lägger benen på ryggen och ringer 112 // Polisen har närmsta bil 20mil bort så undrar jag ärligt om du fortf ansåg att polis inte behövts närmre dig?
Kanske räcker att du utsätts för ett lugnare brott tex bostadsinbrott och det tar 3 dagar innan polisen kommer?

Nu är polisen´s problem dessvärre inte riktigt i så grova lag som geografi & varken i landsbygds eller storstadsperspektiv - det landar i otaliga andra detaljer, även om geografiska proportioner såklart spelar in på effektiviteten och resursen.
Det handlar inte om geografiska odds för brott främst, det handlar om oddsen för att polis ska komma (utföra sitt arbete) inom rimlig tid vid brott.


A.Kumlin har 78st anställda (obs -alla är ej poliser) på inte bara Sala, utan som också ska täcka ett område på 4st ytterligare kommuner (56.000+ invånare), detta fördelat över halva Västmanlands yta.
Eller för att vända på det, du som kanske gillar uträkningar - Hur många London-poliser (totalt City = 1200st anställda / 700 uniformer -- totalt Metropolitan 49.000st anställda / 32.000st uniformer) går det på 56 tusen London-bor månntro?


Men skit i OT:n nu, frågan är egentligen varför T.Rolén lämnade över ett oläsligt recept till tillträdande regering?

Såvitt jag begriper så sökte Thomas Rolén jobbet som rikspolischef men det gick till Dan Eliasson istället. Rolén ville ha 2 miljarder extra och Eliasson som inte krävde något extra fick jobbet:
http://bloggar.aftonbladet.se/kriseninompolisen/2016/03/han-bedomde-att-polisen-behovde-2-extra-miljarder-och-fick-inte-bli-rikspolischef/

Lyssnar man på GW (det gör jag i sådant) utnyttjar vi inte resurserna särskilt smart eller effektivt. Men det är ju GW som säger det - å andra sidan bör han veta.

Alla ni som skyller på invandring har fel.
Ni måste börja läsa riktiga tidningar och inte BARA alt. media.

Poliskrisen beror på att det lämnar fler poliser än vad det anställs.
Varför? För att förhållandena är för dåliga.
En omorganisation som gjort att polisen ägnar massa tid åt administration istället för att hjälpa folk.

Hur kan ni ha missat debatten? Finns nästan ett inlägg varje dag i någon större tidning från missnöjda poliser eller på ledarsidor.

Om ni åtminstone orkar läsa facebook, här en grupp med 5 000 medlemmar som heter Avsätt Dan Eliasson nu! så kan ni läsa lite länkar osv om krisen och varför Eliasson är så hatad.


Det är sjukt mycket mygel numer.
Eliasson är hal som en ål.
Eliasson skyller nu på att man inte kunde förutse krisen och nu säger han att det behövs mer pengar. En riktig fitta är han.

Och polisen är bara EN del av den krackelerande välfärden, vilket beror på att politikerna har sålt ut vår välfärd för att sko sig själva och för att kunna undvika invandringsproblem.

Däremot tror jag det faktiskt att förfallet kan hänga ihop med invandring på så vis att samma personer som säljer ut svensk välfärd även säljer ut landet till flyktingar, allt för att de kanske hatar Sverige innerst inne. De lever för tryggt i Stockholms innerstad och vill ha lite spänning.

Sverige är numer ett skräckexempel. New Public Management i kombination med välfärdskapitalister, asylbaroner och hejdlös invandring har ökat vänskapskorruptionen och har sänkt nivån inom varje område -- SAMTIDIGT som kostnaderna har ökat.
En sån slisk som Eliasson går från toppjobb till toppjobb. Som GW Persson sa nyligen, Eliasson har några mäktiga vänner som ser till att han inte bli avskedad.

Protektionism. Polisförbundet vill inte ha in en massa civilt utbildade akademiker (dvs de som utgör kvalificerad utredningskompetens på samtliga övriga förvaltningsmyndigheter i Sverige).

Exempelvis Skatteverket, F-kassan, CSN, Kronofogden ja ni fattar.

Man är fast i ett tankesätt där "praktisk erfarenhet", dvs plocka upp fyllon och stoppa mopedister som kör trimmat automatiskt enligt Polisförbundet gör att man får de bästa förutsättningarna för att så småningom bli en kompetent brottsutredare, vilket naturligtvis är rent nonsens.

Stämmer bra, men Rolén blev rättare sagt inbakad som tilltänkt med en del förhandling emellan. Möjligtvis att han sökt, det ter sig väl naturligt i läget han var i just då men mig veterligen finns det bara en enda person i hela polishistorien som formellt sökt rollen som RPC, och det är Carin Götblad.

Inför 2015/01 gick Eliasson in med budet att han klarar reformen utan dom pengar som Rolén ansåg erforderliga, men Eliasson har emellertid nu på senare tid begärt tjockare plånbok.


Visst finns protektionism, men det ter sig inte riktigt som du beskriver.
Man vill gärna ha in kompetent utredningsresurs men vad man inte vill, är att ha inkompetenta (oprövade) resurser att på kort sikt ersätta "riktiga" poliser vid skrivborden i syfte att snygga till siffrorna.
Stor skillnad, och tyvärr är det på den nivån det rör sig. Det enda tankesättet man är fast i är att kvalitet ska gå före kvantitet.
Facket varnar för att kasta in civilresurser i panikåtgärd, och det är en adekvat varning. Varningen finns eftersom man uppfattar att det enda som verkar strävas efter, är att balanser ska krympas och fler (önskvärt antal) ärenden ska kunna stämplas polisiärt uppklarade.
Hur det sedan går i eventuella åtal/utredningsavslut är vari förbundets varning har sin grund - man vill helt enkelt inte att det kortsiktigt blir polisiärt ok på pappret, eftersom det på lång sikt riskerar påverka den slags värdegrund som utgör vad poliskallet faktiskt utgör. Det är liksom inte bara ett jobb...
Vidare består kritiken i skillnaden på löne/anställningsvillkor och klyftan som riskerar uppstå. Det finns redan poliser som slutat, börjat på annan arbetsplats, för att sedan söka sig tillbaka till polisen som civilutredare just pga ovanstående, och detta sker redan idag med en mild systematik.
Förbundet (och mer viktigt - allmänheten) vill nog inte ha två kårer där utredningar kastas över en sådan klyfta.

Jag tycker du slår in en öppen dörr i din argumentation. (Välkommen in... )

Sverige (som Norge och Finland) har sina egna problem DÄRFÖR att landet är stort till ytan. Däremot sticker inte svensk polistäthet i förhållande till befolkningsmängd ut så mycket, jämfört med våra grannländer. Det är troligen en sociologisk fråga, särskilt när man jämför med länder längre ner i Europa. Det kan (faktiskt) vara en följd av landet är stort till ytan....

Om man skall peka finger utifrån tunna, men inte helt obefintliga, insikter handlar det om GW:s käpphäst, att polisen gör fel saker och har en för sin uppgift olämplig arbetstid. ("Buset jobbar mellan 5 och 8, polisen jobbar mellan 8 och 5" - klassiskt GW-citat).

Om sedan polisens interna strukturer och rangordning belönar de som sitter vid skrivbord på dagarna (med vettiga arbetstider, bra befattningar, konstruktiva arbetsuppgifter och helt OK lön) så vill ju ingen i längden köra radiobil och jaga bus (ovettiga arbetstider, underordnade befattningar, skitjobbiga arbetsuppgifter och inte särskilt mycket extra för skitjobbet).

Sedan har du naturligtvis rätt i att, precis som all anständig glesbygdspolitik, så skall man ha polis även i Hakkas (eller Strömsund, eller Övre Soppero). Men det tror jag inte jag missunnat dem?

Problemen med polisen är uppenbara – men VAD beror de på? Vad är grundproblemet? Efter att ha tittat på debatten en gång till så tycker jag att bilden har blivit ganska tydlig för mig.

Kort om bakgrunden: Syftet med omorganisationen var att få en effektivare polis som är närmare medborgarna. Tanken var färre nivåer och fler poliser längre ut. Tidigare fanns en splittrad organisation med 21 myndigheter som inte kunde samverka. Nu har de slagits ihop till en myndighet för att få en samlad, tydligare och effektivare verksamhet. Det låter ju som en god idé. VARFÖR fungerar det inte?

Tanken var att beslut skulle tas långt ut i organisationen. Men istället tycks det ha blivit tvärtom: En toppstyrning och centralstyrning som fungerar dåligt och skapar frustration. Här har ju uppenbarligen något gått mycket snett. Men VAD? Hur kan det ha gått så snett?

Ja, det framkommer ganska tydligt i debatten i ”Veckans brott” tycker jag. Jag tar med länken igen:
http://www.svtplay.se/video/11529234/veckans-brott/veckans-brott-sasong-13-avsnitt-9?start=auto

Ca -31:04: Agneta Kumlin, chef över lokalpolisområdet Sala/Fagersta ger en tydlig problembeskrivning. Hon avslutar med orden: ”Man har tappat kärnverksamheten.”

Ca -28:50: Leif GW: ”Det är värt att påpeka att detta inte är något som har hänt 2015, det är en process som drivits ganska länge innan dess. Men det som händer 2015 är att man tycks helt ha glömt bort det faktum att nästan all kriminalitet är lokal. [Men ...] man kan inte tänka sig en uteslutande lokal organisation för man måste ha centrala enheter som kan täcka hela ytan. Men nu har det kantrat över kraftigt. Det har fått den konsekvensen att över goda delar av landets yta så finns det inga poliser.”

Ca -26:45: Agneta Kumlin - området Sala/Fagersta har 56 000 invånare. Den 1/1 2015 fanns där 93,5 anställda med civilanställda. ”Målbilden är att vi ska vara 80 idag och den målbilden är tagen ur ingen grund alls. [...] Man har för grunt material för att göra en bedömning. Vi är idag 78,5 (med civilanställda). [...] Vi kan inte jobba efter den lokala problembild som finns.”

Ca -23:44: Leif GW konstaterar att om det skulle vara fördelat likformigt enligt folkmängd så borde det vara 200 anställda varav 150 poliser och 50 civilanställda.

Ca -23:20: Det är för toppstyrt. Agneta Kumlin: ”Man har inget beslut på någonting och man vet inte vart man ska lyfta sina frågor. [...] Jag kan inte bestämma ens övertid. Jag kan inte sätta lön på de jag anställer. Jag kan inte bestämma vilka jag ska anställa, t.ex. en vaktmästare. Ska jag anställa en vaktmästare får jag byta den mot en polis. Så polisen får åka ut med sopor innan de åker ut på uppdrag ungefär. [...] Man har inte gjort grunden i vad en polisstation behöver.”

Ca -22:30: Dan Eliasson bedyrar att 2017/2018 är det fokus på de lokalpolisområden som ännu inte har förstärkts. Agneta Kumlin nöjer sig inte med detta utan påtalar att krisen är nu.

Ca -21:26: Dan Eliasson: ”På regional nivå så har man en ganska stor egen beslutanderätt för att kunna anpassa verksamheten till de lokala förhållandena.”

Ca -20:45: Anders Ygeman gör en analys som jag tycker låter sansad och rimlig. Han tror att felet är att man inte tydliggjort vad som ska vara enhetligt och likformigt och vad som ska anpassas till den lokala problembilden.

Och här kan man nog stanna för det Ygeman gör är ju en totalsågning av hela omorganisationen!

Det mest självklara att göra klart för sig INNAN ett arbete påbörjas är ju rimligen VAD som ska göras. Det tycks vara pinsamt klart att man har satt igång att organisera om hela polisen UTAN att ha en klar bild över VAD som ska göras av VEM och NÄR.

Om denna analys stämmer så handlar det ju om en djupgående inkompetens och vårdslöshet hos stora delar av ledningen. Hur ska detta kunna redas ut?

Att bara byta ut Dan Eliasson kan ju knappast hjälpa i ett sådant läge – det lär vara många som då behöver bytas ut. Eller har de lärt sig av sina misstag och nu skaffat sig nödvändig kompetens? Går det någonsin att lita på en ledning av sådant slag? Det finns många frågor samtidigt som krisen pågår.

Haha, jag sparkade ödmjukt in din dörr, men du ställde den faktiskt på lite glänt

Poängen med min kontring var bara att visa på den av stordriftens mest uppenbara brister & faror, och nej du missunnade inte glesbygd i klartext men indirekt gör man det om man inte beaktar centraliseringens konsekvenser av att operera över stora geografiska ytor.
Jag är nämligen lite less på (S) babbel om att "vi aldrig varit så många poliser som just nu", då det är en ren papperskonstruktion, som även drabbar storstad där det beskrivs som polis-tätt.
Nu har tex lilla Malmö stresstestats i mordvågen, och man pallar inte alls trycket i den nya organisationen, trots (S) upprepbara fras.
Syd´s sönderslagna utredningsgrupperingar har sållat loss utredningspotentialen och då spelar det nästan ingen roll hur många poliser det går på en storstad och det blir snarare ett bevis på att polisen iaf i Syd inte har några interna förmåner med skrivbordsjobben/utredning. Alla tvingas istället göra lite av allt. Med betoning på lite..

GW har således inte alla rätt i sina "rätt" - Det hela är mer dynamiskt än vad den gode professorn uppmålar. Tunt, som sagt ja.
Polisen själva vill ju på bred front ut i verksamheten, men man tillåts inte pga Eliasson´s och sossarnas feluppfattning och om hur omorganisationen skulle göras.

Det är inte Polisen, utan egentligen hela myndighets-Sveriges interna struktur som skapar känslan av att det nog känns hopplöst att polisjobba på gatan.
Löner vs arbetsförhållanden mot andra myndighetsverksamheter (även privatsektor) har helt enkelt vuxit sig fel.