Bästa sättet att hantera en kärlekssorg? [Sammanfogad tråd /Mod]

Nu skulle jag faktiskt in och blocka henne, för att inte få tankarna om att hon skulle ta kontakt. Då ser jag med panik att hon har ändrat status till förhållande. Vi gjorde inte det då det inte var lika "seriöst". Vet inte om det är en lättnad eller sorg, första instinkten är panik, så jag får se om jag klarar av att somna....

Jaja, det suger hästballe. Blockera nu (på alla sociala medier) och var glad åt att du inte kommer behöva ta den där smällen igen.

Saken med vänner är att de förstår ju givetvis att du vill undvika att träffa henne. Jag hade ju ett likadant scenario. Dock så är mitt scenario att min bästa vän är tillsammans med mitt ex syrra så jag kunde inte träffa hennes syrra till en början och därmed kunde inte jag träffa min kompis heller. Det blir som en kedjereaktion. Om en person har den minsta kopplingen till antingen en annan person som har koppling till ens ex så kan kompisen påminna en om Exet. Det är fullt normalt speciellt om man har socialiseras en hel del med båda parterna samtidigt. Så där skulle mitt tips vara att bara ha en SMS/messenger/telefon kontakt tills du känner att du kan hantera den möjliga kedjereaktionen. Kompisen kommer givetvis att förstå om du förklarar det för han/hon.

Är cykel det enda sättet du kan ta dig till skolan på? Eller om du har busskort som du kan använda dig av. Isåfall går det ju kolla på serier eller så under bussturen.


Det är dock bra att du har intalat dig själv att det inte kommer att hända att ni blir tillsammans igen för att då slipper man ha funderingar och förhoppningar som trycker ner en och då går processen att gå vidare betydligt snabbare.

Jag somnade igår med ganska okej humör. Klumpen i magen hade avtagit en stor del och jag kunde acceptera att det inte skulle bli jag och hon igen. Jag är glad att jag fick syn på förhållandet på facebook, det fick mig att inse. Kunde t.o.m. läsa bok med intresse vilket jag haft svårt med.

Nu på morgonen är det bättre, men jag kan inte förvänta mig att jag bara släpper det helt. Fortfarande lite depp över att jag inte kommer få vara med min bästa vän igen, och att man inte har något underbart att åka hem till under jul och efter studierna.

Jag skriver endast med de vänner som har nära kontakt med henne då alla bor 50 mil bort. Det känns dock betydligt tuffare för dig när den nya även är inom räckhåll. Den nya för henne var en helt random, troligen från Tinder eller något.

Jag vill inte åka buss när man kan cykla, kanske gårdet bättre nu när acceptansen tagit sig lite.

Jaha, då hände det. Igår kväll fick man ett meddelande om att hon vill göra slut. Jag tappar viljestyrkan och försöker ringa upp henne. Inget svar.

Vaknar upp idag och skriver ett meddelande om att jag vill diskutera om saken istället för att vi skiljs åt på det här sättet. Hon svarar med att hon inte vill prata med mig, då hon har gett upp hoppet att vi kan vara tillsammans, och ber mig gå vidare.

Nu när mörkret faller, börjar chocken lägga sig ner och sorgen stiger in. Varför kunde inte du ge oss en annan chans? Du skulle flytta in med mig. Min familj älskade dig. Vi skulle resa tillsammans. Vi skulle vara där för varandra. Nu är de bara drömmar som har krossats isär.

Jag kan inte gå förbi rummet som skulle ha varit ditt utan att se de grejerna min mamma hade gett dig: sminkbordet, bokhyllan, spegeln. Nu står de bara där, helt tomma.

Sitter nu helt ensam i huset. Förtvivlad och ledsen.

Orden om att jag skulle gå vidare fick jag också, efter att hon själv hade gjort just det med en annan. Detta var för två veckor sedan.

Orden om att jag skulle gå vidare fick jag också efter att hon själv hade gjort just det med en annan, detta var för två veckor sedan. Det blev oerhört tomt och man försökte tänka på annat som inte hade med henne att göra, vilket var i princip är omöjligt. I nuläget går det bättre men fortfarande är morgon, skola och träningspass lite jobbiga.

Jag kan skriva lite vad jag gjort som underlättat för mig. Mitt förhållande med exet var till skillnad från många andra här relativt oseriöst. Vi gillade varandra mycket, men inte mer än så egentligen (visste inte helt och hållet vad hon tyckte i slutet dock). Jag gjorde slut för att jag ville ha mer, men märkte istället efteråt vad jag hade förlorat efter att hon hade gått vidare.

Ta bort och BLOCKA henne från facebook, att gå in på hennes profil är en resetknapp, då dyker alla uppdateringar och nyheter om hur bra hon mår och hur hon har gått vidare med andra t.ex. Jag väntade första veckan på att hon skulle skriva på facebook men det försvann när jag blockade henne. Nu är det istället att jag ibland tänker mig att hon kommer att smsa, även om jag vet att hon inte kommer göra det.

Ta bort bilder, nummer och allt som påminner om henne, släng/göm sakerna och ta inte fram dem tills du har gått vidare. Möblera om!

Försök göra annat som du tidigare inte gjort, t.ex. gå på konserter eller liknande. Att planera framtiden är en riktigt game changer. Jag har t.ex. funderat på att flytta in hos en kompis nästa år, det gjorde en dag riktigt positiv.

Skriv ner vad du tänker och även en lista på negativa saker om henne och er relation (Denna är speciellt svår i början). Det kan finnas mycket som du vill ha sagt, men som inte går. Då är det bättre att skriva ner allt så att det inte endast sitter i huvudet.

Läs massa "how to get over your ex" och sånt, sök på google. De flesta säger i princip samma sak, men det hjälper en att se ljusare på framtiden. Denna tråd är bra den också när man läser om hur bra det gått för andra.

Umgås med vänner och uppskatta de som du tidigare inte tänkt på att de funnits där för dig.

Det är svårt i början, men det blir bättre med tiden om du sätter dig in i att gå vidare. Hon verkar heller inte ha något intresse i dig, så tortera inte dig själv med att hoppas på en framtid med henne. Du förtjänar bättre!

Just det där! Man förtjänar bättre, hon ska inte få knäcka mig. Jag blir piggare på livet för varje dag som går. Varje dag utan henne blir bättre. Jag vet att när jag är över det här kommer jag skratta högt.

Vet inte om hjärtesorg är rätt ord men skriver hellre här än startar en ny tråd.
Kort sagt. Blev attraherad av en tjej, bjöd ut henne på date. Träffat henne tre gånger men har varit för dålig på att ta iniativ till intimitet så nu är man i friendzone. Just denna gång gjorde det otroligt jäkla ont för att jag verkligen tycker om den här tjejen.
Orkar inte med fortsatt kontakt med henne för jag kommer inte se henne som en potentiell "vän" trots att vi inte gjort något sexuellt. Ignorerar henne alltså nu. Hon vill fortfarande träffas igen men som vänner. Riktigt jävla ont gör det, rent ut sagt.
Hennes anledningar känns oriktiga och jag vill bara dra täcket över huvet o spola tillbaka tiden. Hon säger alltså att hon är attraherad av mig men av andra anledningar trodde hon inte att det skulle bli något "mer".

Min fråga, tror ni det är kört eller finns det en chans att jag kan styra saker i rätt riktning om jag träffar henne igen?
Era erfarenheter?

Jag har kanske liknande erfarenheter av det du beskriver. Om det tär på dig att umgås med någon du skulle vilja spendera mer värdefull tid med så skulle jag rekommendera att berätta för henne hur du känner. Jag tror jag var "förälskad" i en gammal vän en gång, träffade henne och ville bara vara med henne mer. Dock så kände inte hon samma behov efter mig så jag bröt helt efter att jag inte fick den responsen jag hoppades på. Jag "väntade" ett år typ på att hon skulle lägga ner lite tid på mig eftersom hon "pluggade" så mycket.

I nuläget går jag igenom "hjärtesorg" efter att jag förlorat mitt ex(bästa vän), och tiden läker verkligen såret efter att man bryter helt och fokuserar på sitt eget liv istället för att hoppas på att någon annan gör en lycklig (som i mitt fall..)

Okey ja jag vet fortfarande inte vad jag ska göra. Problemet varför hon känner att det inte kommer bLi något är saker jag inte kan påverka. Känns som det är något hon inte berättar. Ångesten att jag skulle agerat annorlunda då vi sågs är så stark när den kommer.
Hon skrev i ett sms att jag kan höra av mig om jag vill ha en tjejkompis. Då skrev jag att jag självklart vill ses igen....
Tror ärligt talat jag ska skita i henne totalt.

Ja, i sådana frågor går det inte att kompromissa, det är allt eller inget. Kan vara bra att förklara för henne så att ni "separerar" förstående över den andras situation så att inget hat börjar gro.